Sitter här sminkad och finklädd och ska i väg på fest. Så får jag besked att en gammal kompis dött. Blev både ledsen och mycket chockad. Vi var ungefär jämngamla och umgicks mycket för några år sen. Tappade kontakten när jag flyttade och hördes bara sporadiskt. Såna besked är aldrig roliga att få och i synnerhet när det handlar om relativt unga människor. Så kommer obehagliga tankar på att man själv inte heller ska leva för evigt. Jag hade svårt att hitta mitt festhumör tidigare idag och nu blev det inte direkt lättare.
Fast samtidigt som jag fick veta det här jobbiga fick jag också veta något som gjorde mig otroligt glad. Något jag hoppats på länge som äntligen blir av.
Har i allafall en fin känning på mig och ska försöka gå på fest och ha roligt trots att det känns lite svårt just nu. Blev väl personlig inlägg nu. Men det kan ju också vara okay ibland. Men det blir nog ingen vana.
torsdag, februari 19, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Tråkigt att höra! Det är alltid jobbigt att få ett sånt besked. Tänker på dig.
Pumita - tack , ja det känns väldigt jobbigt och någon större lust att gå på fest har jag egentligen inte just nu men det blir väl inte hellre bättre av att jag sitter hemma. Vi har väl alla fått såna här jobbiga besked någon gång tyvärr.
Det finns inga ord för sånt där, och inget man säger hjälper ju egentligen. Jag vill ändå sända dig en tanke. Hoppas du kan få lite trevligt på festen i alla fall!
Oh, Thérèse! Sådant där kan man aldrig varja sig emot... Vad jättejobbigt. Och att gå på fest känns lite ytligt i sådana sammnhang, även om det som du sa inte blir bättre av att sitta hemma. Kanske till och med är skönt att komma iväg och träffa lite folk!
Hoppas att festen blev ok! Det är jobbigt att få besked om någons dödsfall, har själv mist en vän i för tidig död. Inget roligt alls. Det finns inget fel i att bli personlig. Det är ingen risk att du över konsumerar det, du harmoniserar så fint ändå, med alla olika ämnen som ploppar upp på din blogg. Det är roligt att då och då få en närbild av dig också och du ska ha ett otroligt tack för att du bjuder på det! Tänker på dig och hoppas att du har det stöd du behöver också i den vardag du lever!
Tack jag mår inte alls bra just nu egentligen men eftersom jag vara stark och gå vidare. Barn som känner min kompis som dog och inget blev som det skulle bli ikväll. Ändå hade vi det trevligt och mysigt och jag vet att man inte kan värja sig mot detta. Just nu är jag trött och glad att jag har fler fina vänner än jagtror här i stan och vi är många som saknar min goa vän Maria
Usch, vad tragiskt! Sådana här saker känns så meningslöst och obegripligt, när en ung människa dör...
Varma tankar från Seychellerna
Det är alltid svårt när människor dör. När det dessutom är yngre, eller i värsta fall barn, känns det så orättvist. Just nu försöker vi lära oss att vår farmor inte finns. Hon fick ett bra liv i 87 år. Kram!
Sâ trâkigt, Therese, jag beklagar verkligen.
Svârt att värja sig mot, och det tar trots allt en viss tid att acceptera. Ibland är det svârt att förstâ att det är för alltid. Kram/
Jag går igenom samma sak hjärtat....
Skicka en kommentar