Puerto Escondido

Puerto Escondido i delstaten Oaxaca i Mexico. Underbart mysig liten stad och otroliga stränder vid Stilla Havet. Trevligt och mycket avslappnat ställe. Även om en hel del turister hittar hit så ligger det utanför dom värsta turiststråken. En verklig pärla. En plats att längta till nu när man går omkring och fyser, svär över kylan och saknar solen. En plats jag gärna återvänder till.

marknad

 

Någonting som jag tycker är väldigt kul när man är utomlands är att gå på lokala marknader. Inte den där typen av turistmarknader som säljer tokroliga t-shirts , solglasögon , märkeskopior av kläder och väskor, krimskrams och annat utan marknader där lokalbefolkningen handlar mat och annat. Det brukar vara kul folkliv och finnas roliga saker att titta på. Även om kött- och fisk-marknader kan kännas ganska äckliga i vissa länder. Både levande och väldigt hela djur kan säljas och värmen kan göra att lukten känns minst sagt obehaglig. Det är inte överallt man är så noga med att förvara kött i kyldiskar.

Bilden ovan är från en grönsaksmarknad i staden Guadalajara i Mexico

Nopal sallad

Mexico är det land i världen som har flest kaktusarter. Förutom att man ser kaktusar lite överallt både i det fria och i krukor , både i städer och på landet så äter man också kaktus. En kaktus som heter nopal äts gärna i sallad som ovan och säljs färsk , torkad och på burk. Jag kan intyga att det är väldigt gott. Mexico är för övrigt ett av mina favoritländer. Jag reste runt där under tre månader för ett antal år sen och har ofta längtat tillbaka. Någon gång ska jag också åka tillbaka. Av dom latinamerikanska länder jag har besökt tycker jag att Mexico har det roligaste , fantasifullaste och mest varierande inhemska köket.

Försäljning av nopal-kaktus på en mexikansk marknad

färsk koriander

Vissa kryddor , vissa maträtter , vissa drycker och vissa dofter kanske vi förknippar med en speciell plats eller händelse.

När man tänker mexikansk mat tänker nog dom flesta starkt , mycket chili , hetta. Så tänker man på välkända rätter som tacos , burritos , quesadillas , enciladas , nachos , guacamole mm.

Visst är chili populärt i mexikansk mat och visst är mycket mat stark , ordentligt stark. Mexico är faktiskt det land i världen som konsumerar mest chili per person och år. Det är kul att titta på chili i en mexikansk livsmedelsaffär eller på en marknad för det finns otroligt många sorter och en del är tillagade på olika sätt , till exempel rökt chili är populärt.

För några år sen reste jag runt i Mexico i två månader. Mexico är verkligen ett fascinerande och trevligt land som jag ofta tänker på att jag skulle vilja besöka igen. Maten är mycket god och varierande men den krydda jag främst förknippar med det mexikanska köket är faktiskt inte chili utan färsk koriander. Tycker man inte om färsk koriander kan det bli knepigt att åka till Mexico en längre tid. Mexikanarna verkar pilla ner färsk koriander i precis all mat. En kompis till mig som besökt Mexico och inte är så förtjust i koriander sa "Mexikanerna lägger koriander i allt för att jag inte ska känna mig välkommen"

Självklart kan man speciellt i större städer i Mexico äta mat från hela världen och det finns ett stort utbud av olika typer av restauranger samtidigt känns det som mexikanerna håller väldigt hårt på sin egen matkultur. Äter man mexikansk i Mexico går det verkligen inte att undvika färsk koriander. Varje gång jag äter färsk koriander tänker jag numera på Mexico.

En annan mycket populär mexikansk maträtt som man tyvärr inte kan undgå är mole. Mole är en svart sås gjord på bland annat bönor , kakao och chili. Mycket populär i hela Mexico. Jag är absolut inte kräsen när det gäller mat men mole är riktigt hemskt. Både smak, utseende och konstistens är allt annat än tilltalande.

Mole med kyckling. Om någon mot förmodan vill laga till mole finns recept här

Guacamole som till skillnad från mole är väldigt gott , en av mina favoriter Här finns ett eneklt och gott recept på guacamole som jag fått av en kock på en restaurang i den mexikanska staden Chetumal.

Antigua och Antigua

Jag kollade lite på min blogg vad jag hade skrivit om i januari 2006. Mest om Madrid och en del bilder. Men hittade också ett inlägg om en lite annorlunda och smårolig sak jag var med om under en resa i Centralamerika några år innan jag flyttade till Madrid. Det hela inträffade i januari eller februari för sex år sen. Jag kopierade hela inlägget och återvinner det här på den här bloggen.

För några år sen reste vi runt i Mexico och centralamerika i nästan 3 månader besökte mayaruiner i djungeln , enorma storstäder, var uppe i bergsbyar, vid tropiska kuster och badade och hade det allmänt trevligt. Två svenska vänner skulle också resa i samma område, dom skulle börja sin resa med spanskastudier i den lilla staden Antigua i närheten av Guatemalas huvudstad Ciudad de Guatemala eller Guate som alla säger. Så vi bestämde tid och plats då vi skulle mötas på torget i Antigua. Vi tog oss ner från Ciudad de Mexico/Mexico City längs den karibiska kusten ,via Yucatanhalvön och det lilla landet Belize.

Belize är en före detta engelsk koloni så det skiljer sig en hel del från sina grannländer, engelska och inte spanska är officiellt språk och man talar med en karibisk "jamaica-dialekt." Fast spanska fungerar också överallt. Vi stannade även till i Tikal den största mayastaden i norra Guatemalas djungler, helt fantastiskt precis som i djungelboken. Men jag får skriva mer om Belize och Tikal vid ett annat tillfälle.

Antigua i Guatemala. För ett tag sen skrev jag ett längre inlägg med många bilder om Guatemla det finns här

På utsatt dag var vi då framme i Antigua. Guatemala är ett litet land men bussresorna tar en förfärlig tid, bussarna är gamla, vägarna dåliga och man stanna nästan hela tiden, flera gånger var vi med om att bussen fick stanna för att göra någon provisorisk lagning i motorn. Så en resa på 10 mil kan mycket väl ta 2-4 timmar.

Vi hittade ett litet mysigt guesthouse med takterass och lite kök där man kunde laga sin egen mat. I tre dagar hängde vi omväxlande på torget och omväxlande på internetcafé och letade efter våra vänner, vi mailade utan att få svar. Försökte få kontakt med någon i Sverige som visste något , utan resultat. Vi började bli riktigt orolig, vi visste att planet skulle gå via London så vi kollade efter flygolyckor, strejker, kraftiga förseningen, kapningar och annat på nyheterna som kunde ge någon förklaring. Ingenting! Även dom som bodde på vårat guesthouse var involverade i gissningar kring vad som hade hänt våra vänner.
Så till slut kom ett kort mail "det blev lite fel vi ses imorgon"
Nästa morgon väcktes vi av att våra vänner kom inrusande i vårat rum (vi hade mailat namn och adress på guesthouset)

Dom hade när dom köpte sin flygresa till Guatemala frågat "Måste man flyga till Guatemala City/Ciudad de Guatemala eller kan man flyga direkt till Antigua?" Resebyrån svarade att visst det gick bra att flyga direkt till Antigua så dom köpte biljetter dit. Från London flög dom till Miami och sen ut över Karibiska havet men inte mot väster , Centralamerika och Guatemala utan åt andra hållet,åt öster. Vilket dom själv kunde se på kartan i planet som visade var dom befann sig. Antigua är nämligen en av öarna i det lilla karibiska öriket Antigua och Barbuda. Ruskigt dyrt ställe där dom rikaste rika semestrar. Våra backpackervänner trivdes visserligen gott i det tropiska klimatet men kände att dom var på fel ställe. Efter långa diskussioner med flygbolaget lyckades dom till slut efter några dagar får en biljett till Guatemala och vi kunde ses.Anledning till att vi inte fått mail var att dom inte hade hittat några internetcaféer på Antigua.

För kartfanatsten och den som bara vill se var Antigua och Guatemala (tyvärr står inga städer med på kartan men Antigua ligger i bergen i södra Guatemala ) lägger jag in en karta uppe i högra kanten finns ön Antigua och nere i vänstra kanten hittar ni Guatemala. Högerklicka och välj visa bild för att se den större. Så vill jag påminna om mitt längre inlägg om Guatemala med många fina bilder , skrevs i augusti i år och går att läsa här

vikarierande utan ord - katedralen i San Cristobla de las Casas , Chiapas , Mexico

calavera de azucar

Jag fick en fråga om recept på socker-dödskallar som äts vid Dia de los Muertos i Mexico som firas 1-2 november. Trots att det är dom dödas fest är det en ljus och vacker högtid då gravar pyntas och man äter en festmåltid , ofta vid dom anhörigas grav. Barnen får skelett och dödskallar av socker eller ja , även vuxna som gillar sötsaker äter dessa. Mycket av pyntet hemma och i städerna har just tema döden och dödskallar och skelett i olika former är mycket vanliga. Jag var i Mexico januari - mars och missade därför den här högtiden. Skulle gärna åka dit och se denna speciella fest på plats.

Fast jag har faktiskt firat den en gång i Göteborg. En kompis kände en tjej från Mexico och hon bjöd med oss på en Dia de los Muertos fest som mexikaner i Göteborg hade ordnat. Vi åt massor av god mat och proppade i oss en del skelett och dödskallar, lyssnade på mexikansk musik och hade en allmänt trevlig kväll. Det var en kul fest där alla från små barn till gamla deltog och säkert alla mexikaner i Göteborgs-trakten.


sockerdödskallar , skelett och annat pynt


socker-dödskalle eller calavera de azucar på spanska

Då jag inte själv har varit där är bilderna från Wikipedia. Den som känner sig manad att göra socker-dödskallar till halloween eller fixa sin egen Dia de los Muertos fest här hemma hittar ett recept på spanska här
och här finns ett recept på engelska

Trots att jag letade en hel del på nätet lyckades jag inte hitta något recept på svenska. Men engelska funkar väl för dom flesta. Har någon en länk till ett recept på svenska så dela gärna med er så lägger jag upp den. Det verkar inte så avancerat att göra sin egen dödskalle av socker. Funderar nästan om jag ska försöka mig på det. Tror det är en sån sak mina barn skulle gilla.

guacamole

Mitt förra inlägg handlade ju om arepas. Jag hann inte baka några ikväll men det blir garanterat arepas-bakning i helgen. Fick en kommentar till det inlägget om att guacamolen på den sista bilden såg god ut. Så jag tänkte dela med mig av ett enkelt recept på guacamole som jag fick av en kock på en restaurang i södra Mexico. En typisk mexikansk restaurang som serverade tacos , enchiladas , quesadillas, guacamole , den läskiga svarta såsen mole och mycket annat.

Man behöver:

2 avokados
1 tomat
1 citron eller lime
½ liten gul lök
1 färsk chili
en eller ett par vitlöksklyftor

Skålla tomaten i kokande vatten en kort stund och dra sedan av skalet. Mosa eller mixa avokado och tomat. Finhacka lök , vitlök och chilin. Ta gärna bort kärnorna ur chilin så det inte blir för starkt. Pressa i lime eller citron. Den som gillar koriander kan hacka ner lite färsk sådan men jag brukar inte göra det. I Mexico stoppar man med förtjusning koriander i precis all mat fast inte så ofta i guacamole och själv föredrar jag utan. Låt stå kallt en stund innan servering.

Passar utmärkt som dip och sås till olika rätter samt fyllning i till exempel arepas och tacos.

Här finns ett taco-recept som jag brukar använda. Skrev inlägget där även guacamolereceptet finns med för 2.5 år sen när jag bodde i Madrid. Det blir en väldigt lyckad mix av den starka såsen , grönsakerna och den milda osten samt guacamolen.

tacos med ost i botten


Guacamole


Mole med ris och kyckling. Mole är en svart sås gjord på bland annat bönor , kakao och chili. Mycket populär i hela Mexico. Jag är absolut inte kräsen när det gäller mat men mole är riktigt hemskt. Jag har gjort flera försök att äta det. Konsistensen och utseendet som resultatet i toan efter någon som vart väldigt dålig i magen gör inte heller det hela så lockande. Mole tillhör nog det värsta jag smakat i matväg. Om någon mot förmodan är sugen på att göra sin egen mole finns ett recept här

Utan ord

Fler bilder hos Pumita

vulkaner

Jag tyckte det här var en häftig bild. Den föreställer vulkanen Popocatépetl sju mil sydost om Mexikos huvudstad och fyra mil från den mexikanska staden Puebla. Jag såg den tydligt hela resan mellan Mexico City och Puebla. Jag tycker vulkaner är fascinerande men samtidigt är det inte kul för dom som bor i närheten när dom börjar spy aska och lava. Ur Popocatépetl steg jätteplym av rök och aska på lördagen över staden Puebla föll aska under dagen, men myndigheterna har utlyst gult varningsläge, vilket betyder att de inte räknar med någon omedelbar fara för lokalbefolkningen.

I Mexico och Centralamerika finns gott om vulkaner. I södra Mexico passerade vi en vulkan som det steg upp massor av rök ur och röken var som en rak pelare som högre upp spred ut sig så det hela liknade en jättestor svamp. Staden Antigua i Guatemala är omgiven av tre vulkaner. En av dom sprutade ut brinnande lava på kvällarna när vi var där och vi kunde betrakta det från den mysiga takterassen på vårat hotell. Den brukade inte göra det utan fick ett mindre utbrott just då. Fast det var så litet så det var ingen fara för dom omkringboende.

Jag har också sett vulkaner i Italien för längesen. När vi var i Neapel besökte vi naturligtvis Pompeji men åkte också upp på den berömda vulkanen Vesuvius som år 79 fick ett utbrott som begravde städerna Pompeji och Herculaneum och dödade massor av människor. Den romerska författaren Plinius den yngre är det enda ögonvittnet som i detalj har beskrivit utbrottet i brev till sin vän historikern Tacitus. Breven finns bevarade och har utgetts i böcker och är ganska intressant läsning. Vesusvius är fortfarande aktiv och det har spekulerats i kommande stora utbrott vilket skulle bli en katastrof då Neapelbukten idag är väldigt tätbefolkad. Jag har också sett Etna på Sicilien för längesen. Den var väldigt lugn och stilla när jag var där men Etna brukar ju då och då spruta ut lava , aska och rök.

Tabasco

Tabasco är inte bara en stark pepparsås utan även en delstat i sydöstra Mexico. Just nu aktuell för att den har drabbats av svåra översvämningar. Det sägs vara en av dom värsta naturkatastrofer i Mexicos historia.



Jag har besökt delstaten Tabasco för några år sen. Det är väldigt fint men varmt och fuktigt och mycket djungel. Delstatens huvudstad Villahermosa är en ganska trevlig stad vid en flod. Själva stan är inte så märkvärdig egentligen och inget man MÅSTE se.



Lite utanför stan ligger parken La Venta vackert vid en liten sjö. I La Venta finns en liten fin djurpark och statyer gjorda av olmeker. Olmekerna var ett folk som levde i den här trakten för cirka 4000 år sen. Man vet ganska lite om dom och deras kultur. Dom är mest kända för dom kolossala huvuden sten som dom tillverkade. Parken är mycket vacker och man går en stig i djungeln där det här och där står olmekstatyer.



Parken är full av näsbjörnar och jag gjorde misstaget att bjuda en närgången näsbjörn på ett kex. Genast hade vi en hel flock närgångna näsbjörnar efter oss som var omöjliga att bli av med. Fast dom är ganska söta och trevliga så det gjorde inte så mycket. Dom gick med oss och tittade på olmekstatyerna. Jag har faktiskt ett litet olmekhuvud som är ett pennställ här på skrivbordet bredvid datorn som är köpt där.



Förutom parken La Venta är Mayastaden Comalcalco i Tabaso värt ett besök.



Tabasco är absolut värt ett besök även om jag tycker det finns många andra vackrare och mer intressanta platser i Mexico. Fast det är ju bara min högst personliga uppfattning. Nu har dom som jag skrev i inledningen stora problem med översvämningar som är dom värsta i Mexicos historia. Jag vet tyvärr inte hur stort hjälpbehovet är eller var man ska vända sig om man vill hjälpa dom drabbade. Kanske någon som läser här vet.

halloween

I morgon är det dags för halloween-firande. Fast många väntar nog till helgen med att fira. Något som jag har en känsla av att det har minskat lite i popularitet. Fast visst försöker affärerna fortfarande sälja pumpor , spökdräkter och annat. Jag har egentligen aldrig firat halloween särsklit mycket. När jag var barn fanns det inte i Sverige och senare när det blev populärt blev det aldrig direkt av.

För några år sen var jag i Hong Kong just den helgen och när vi gick ut på kvällen i festkvarteren Lang Kwai Fong vimlade det av häxor, spöken , djävular och annat. Barer och diskotek i området hade också slagit på stort när det gällde halloween-pynt.

Kvällen efter hamnade jag av en slump på en liten kinesisk bar på 14de våningen i en av Hong Kongs skyskrapor. Här verkade alla känna alla och det var som att komma in på en privat fest. Det sjängs karaoke , någon var för full och sov i ett hörn och servitrisen drack upp mina öl och blev fullare och fullare. Kändes lite som någon sorts studentfest. Där blev jag påtvingad en häxhatt och en svart mantel. Folk protesterade högljutt när jag efter en stund försökte ta av häxhatten.

Fast en gång när jag var i tjugoårsåldern var jag bjuden på en halloween-fest. Då var firandet fortfarande inte särsklit stort i Sverige. Min kompis och jag klädde iallafall ut oss och festen var ganska kul trots att jag knappt kände någon. Minns inte vad jag var utklädd till men min kompis var liemannen och gjorde en lie av papp och en innebandyklubba. Hon blev väl lite onykter framåt kvällen och stack iväg till en närbelägen kyrkogård för att skrämma folk.

I Mexico firas sedan länge Dia de los Muertos - de dödas dag. Man äter godsaker i form av skelett och dödskallar och tänder ljus och har picknick på anhörigas gravar. Det är en ljus och fin fest och inte så ruskig som den låter. Man firar rejält. Det förekommer parader och att torg i städerna görs om för att likna kyrkogårdar där man kan festa. Jag var i Mexico januari till mars så jag har inte själv deltagit i firandet av Dia de los Muertos. Men det vore kul att göra någon gång.


Mexikansk dödskalle av socker

För den som är intresserad av att göra sina egna socker-dödskallar hittade jag det här receptet . Tyvärr på spanska men jag kan översätta om någon absolut vill , när jag är mindre trött än nu.

RECETA PARA PREPARAR CALAVERAS DE AZÚCAR

Ingredientes:

3/4 de kilo de azúcar blanca

Media cucharadita de crémor tártaro

1/4 de litro de agua

Moldes para mezclar los ingredientes

Para adornar

2 claras de huevo

azúcar glass

colores vegetales

Papel estaño de varios colores

Papel encerado para hacer dullas o cucuruchos para adornar

Moldes para hacer las calaveras

Preparación

Coloca en un traste el agua y el azúcar, moviendo hasta que el azúcar se disuelva. Dejar hervir de 12 a 15 minutos. Se retira del fuego y se bate hasta que cambie de color a blanco. Una los moldes de calavera con ligas y rellene los moldes por el orificio con la mezcla que preparó. Espere a que sienta los moldes tibios y el azúcar de dentro haya cuajado. Sumerja los moldes en agua fría y sáquelos enseguida. Quite las ligas y retire los moldes. Ponga las calaveras a escurrir y secar sobre una charola.

Para el decorado, se hacen las dullas con el papel encerado, como conos con la punta ligeramente abierta. Se baten las dos claras de huevo y se les agrega el azúcar glass y unas gotas de limón, hasta formar una pasta suave y uniforme. Esta mezcla se vierte en varios moldes pequeños. Para darles color se les agrega unas gotas de colorante vegetal del color que se desee. Llene una duya con cada color y adorne cada calavera con esta mezcla. También utilice para ello pequeños recortes de papel estaño. No olvide poner el nombre de la persona a quien quiera regalar la calavera en la frente de ésta.

Tikal och Palenque

Tikal

För några år sen tillbringade jag några månader med att resa runt i Mexico och Centralamerika. I södra Mexico , Guatemala , Belize och Honduras finns en hel del lämningar från Mayaindianderna. Vet att det inte är riktigt korrekt att prata om Mayaindianer som något historiskt , mayas lever i aldra högsta grad i området och på många ställen , särskilt i Guatemala , hör man oftare mayaspråk än spanska. Om jag inte har helt fel talas 18 olika mayapråk i Guatemala och mycket mer än 50% av befolkningen är mayas


Tikal

Men nu tänkte jag inte skriva om nutida mayaindianer utan om dom otroligt vackra och intressanta ruiner man kan besöka i området. Dom flesta byggda någon gång mellan åren 600-900. Södra Mexico och Guatemala är verkligen fullt av gamla mystiska, vackra och intressanta mayastäder. Under vår resa i området hann vi besöka ganska många.


Tikal

Ska man bara besöka en enda mayastad ska man åka till Tikal i norra Guatemala. Det är den största och mäktigaste staden. Tikal ligger mitt ute i djungeln och är lite jobbigt att ta sig till. Buss till närmaste staden Flores. Från Flores tar det ungefär en timme med bil till Tikal. I Flores finns gott om boende i olika prisklasser. Stan är fin om mysig men väldigt liten och särskilt mycket att se och göra finns inte utan hit kommer dom flesta för att se Tikal över en eller ett par dagar. Det vimlar av arrangörer som ordnar bil- eller buss-resa till Tikal. Att åka tidigt på morgonen för att se soluppgången över ruinerna och djungeln är populärt och rekommenderas.


Flores

Den som inte vill bo i Flores kan också bo på djungellodge i Tikal. Väldigt mysigt även om sömnen blir störd av tjattrande apor. Det är fantastiskt att se djungeln och ruinerna i gryning och skymning då det vimlar av apor , papegojor och andra djur i träden. Det är jobbigare än man tror att gå runt i Tikal och klättra på pyramiderna. Den otroligt fuktiga värmen i djungeln gör att man blir helt slut. Att ha med sig mängder av vatten är att rekommendera. Tikal är stort och man hinner absolut inte se allt på en dag så man får prioritera eller stanna längre.


Tikal

Till Flores kan man ta sig med buss från södra Mexcio och Belize. Det innebär ofta väntan vid gränsen till Guatemala. I Mexico håller bussarna väldigt bra standard vilket inte gäller när man åker över gränsen till Guatemala. Att åka buss i Guatemala tar tid och kan inte påstås vara bekvämt. När vi lämnade Flores för att åka till huvudstaden Guatemala City/Ciudad de Guatemala eller bara Guate som dom flesta i Guatemala säger , tog det mer än en dag. Vi åkte tidigt på morgonen var framme väldigt sent på kvällen och bussen hann gå sönder och repareras ett par gånger. Att åka 10 mil kan lätt ta 2-3 timmar. Bussarna är ofta gamla och inte i bästa skicka men medpassagerarna är ofta underbara , pratar , delar med sig av sin matsäck , ville hålla bebisen som skickades runt i bussen.

Det går också att flyga till Flores iallafall från huvudstaden Guate. Dyrare , inte lika kul som buss men snabbt och bekvämt.


Palenque

En annan Mayastad som är en favorit är Palenque i Chiapas i södra Mexico. Det ligger inte lika avlägset ute i djungeln som Tikal utan är lätt att ta sig till med bekväma bussar från dom flesta städer i Chiapas och på Yucatanhalvön i södra Mexico. Palenque är inte så otroligt stort och lättare att överblicka. Det ligger inte lika djupt in i djungeln så värmen är något mer uthärdlig och mindre fuktig. Ruinstaden ligger någon kilometer från staden Palenque. Både i staden Palenque och vid ruinerna finns gott om boende. I staden Palenque fanns en del små trevliga restauranger också. Fast jag tycker generellt så är restauranger i Mexico mycket trevligare och serverar godare och mer varierad mat än i Guatemala. Att äta tacos på plats i Mexico rekommenderas.


Palenque

Palenque , Tikal och en hel del andra mayastäder för tankarna till Djugelboken med sina ruiner som växt över av olika djungelväxter. I träden ser man apor och papegojoer och andra färgsprakande fåglar.


Palenque

Befinner man sig i området och vill se något annat än Mayaruiner så får man absolut inte missa den mysiga och vackra staden San Cristóbal de las Casas. Staden ligger på 2500 meters höjd. Vi reste dit med buss från Tuxla Guitiérrez som ligger 400 meter över havet. Bitvis var stupen utanför bussfönstret hisnande och det kändes som att flyga när man hade molnen under sig.


Palenque

Om någon som läser det här är intresserad av Mayakulturen och funderar på att se Mel Gibsons nya film Apocalypto som handlar om Maya kan jag råda er att inte slösa tid på filmen. Jag blev faktiskt mycket besviken och jag förstår inte hur den har kunnat få så bra kritik av vissa kritiker.



Ytterligare en Mayaruin som kanske inte är värt ett besök för att ruinerna är så otroligt intressanta utan mest för sitt otroligt vackra läge vid karibiska havet är Tulum på Yucatanhalvön i södra Mexcio.

Chetumal

Jag valde en bild från Chetumal i mitt inlägg ordlös onsdag. Chetumal är en liten stad i sydöstra Mexico på gränsen till Belize. Jag hamnade där för några år sen när jag skulle resa från Mexico till Guatemala via Belize. Jag hade bara tänkt mig ett kort stopp i staden men av olika skäl blev jag kvar 1.5 vecka. Egentligen är staden inte märkvärdig på något sätt men jag blev otroligt förtjust i den lilla staden. Under Mayatiden var det en av Mayaindiandernas främsta hamnstad. Staden har ett mycket fint Mayamuseum. Annars kanske det inte finns så mycket för turister. Staden strandpromenad är väldigt mysig och det finns en hel del trevliga restauranger men vill man bada i karibiskt hav får man söka sig en bit från staden. Tempot är lugnt och det finns en hel del innevånare från Belize som kommer för att handla och turista över dagen.

Landet Belize är förresten också en liten pärla som ligger inklämt mellan Mexico och Guatemala. Det har varit en brittisk koloni och därför talas här engelska med liknande accent som på Jamaica. Till skillnad från Mexico och Guatemala är en stor del av Belizes befolkning svart. Trots landets litenhet finns en hel del orörd regnskog med rikt djurliv och ett av världens största korallrev som är populärt bland dykare och snorklare. Landet har också en del Mayaruiner och det är relativt nära till den mest fantastiska Mayastaden Tikal i norra Guatemala om man vill göra en utflykt.

Chetumal och Belize är i dagarna aktuellt på grund av att det var bland dom platser som drabbades värst av orkanen Dean som nyligen svepte in över Yucatanhalvön i södra Mexico. Orkaner är vanliga i området under säsong.

Tänkte dela med mig av en liten bildkavalkad från Chetumal.


Chetumal från luften


stadens centrala delar


standpromenaden i bakgrunden skymtar man Belize


Museo de la Cultura Maya


Monumento al Mestizaje


förödelse i Chetumal efter orkanen Deans framfart


Chetumalbo i översvämning som följde av orkanen Dean

dra dit pepparn växer!

Jag är väldigt förtjust i kryddstark mat , både olika typer av chili och curry är favoriter. Trots att jag alltid gillat stark mat var det inget jag åt särskilt ofta under min uppväxt , varken hemma eller i skolmatsalen (skolmatsal = bamba på göteborgska och det ordet gillar jag så mycket att jag använder det trots att jag varken pratar göteborgska eller bor i Göteborg längre).

Trots att mina föräldrar och mattanter på 70-80-talet inte åt så mycket stark mat är det något som har ätits av människor väldigt länge. I utgrävningar vid Silviagrottan i södra Mexico har man nyligen funnit att människor som bodde där för 10000 år sedan odlade över 10 olika sorters chili. Man odlade även squash , majs , bönor och avokado där i södra Mexico för 10000 år sen. Grödor som är populära i områdets lokala maträtter än idag. Mexico är det land där det konsumeras mest chili per person , på andra plats kommer Sydkorea.

Mina barn har också alltid gillat ganska kryddstark mat. Idag när dom fick välja vad dom ville ha till middag bad dom mig laga jättegod linssoppa


bilden på linssoppan är tagen av Barajagjohanna

Någonstans har jag läst att cayennepeppar , som ju görs av chili (eller spansk peppar som just den sort man använder till cayenne kallas) , är världens mest använda krydda. Om det stämmer eller inte vet jag inte men den är definitivt väldigt spridd över världen och går att använda i nästan alla typer av maträtter.

Som kuriosa kan nämnas att Frankrike hade en illa beryktad fångkoloni med ett svåruthärdligt klimat i närheten av staden Cayenne i Franska Guayana, som sannolikt ligger till grund för uttrycket: Dra dit pepparn växer!

mexikansk taxiresa

Vintern 2002 reste jag och familjen runt i Mexico och delar av Centralamerika. Mexico är ett av mina favoritländer och där tillbringade vi ganska många veckor. Jag såg vacka kolonialstäder , badade i både karibiska havet och stilla havet , åt tacos och quesadillas , besökt mayaruiner , såg djungel, små byar och brusande storstäder. Jag lärde mig att i Mexico heter majs elote och inte maiz och swimmingpool alberca och inte piscina och smörgås kallas inte bocadillo utan torta och krabba heter jaiba inte cangrejo eller buey de mar. Lite överkurs för er som är intresserade av spanska språket. Ska man resa i Mexico eller övriga Latinamerika är det bra att kunna säga några saker på spanska för engelska är inte så utbrett. Bra att kunna läsa och beställa från en meny och förstå siffror om man ska handla. Kan man inte så mycket spanska är ett litet lexikon med palör väldigt bra att ha med.

Jag trivdes otroligt bra i Mexico och hoppas kunna återvända dit någon dag. I slutet av resan hade vi tillbringat ganska många mysiga dagar med sol och bad i Acapulco. En väldigt trevlig kuststad vid Stilla havet där vi också träffade många trevliga men originella mexikaner.

Efter Acapulco bar det av till Mexico City eller Ciudad de Mexico som staden heter på landets språk. Det är en av världens största städer och det var fascinerande att resa in med buss i en stad som liksom aldrig tog slut. Vi hade bokat ett hotell nära Zocalo , alla mexikanska städer har ett torg som heter Zocalo ungefär som alla spanska städer har ett torg som heter Plaza Mayor och alla svenska städer har Stora Torget eller Stortorget. Förresten varförheter det Stora Torget i vissa städer och Stortorget i andra?

Vid busstationen tog vi en taxi och bad honom köra oss till hotellet. Vilket han lovad att göra. Med barn och massa packning ville vi verkligen bli körda fram till hotellets dörr.

Jag som talar bäst spanska i familjen småpratade lite med taxichauffören medan han navigerade genom Mexico Citys hysteriska trafik. Stämningen var god och chauffören vänlig. Så plötsligt slog han om och blev irriterad och sa att jag stannar här ni får ta tunnelbana sista biten, där är nergången till metro. Jag blev naturligtvis ur sur som helst och sa att vi ville bli körda till hotellet och han hade lovat det. Han sa att det var för mycket trafik och att han inte orkade köra dit utan ville äta. Vi blev mer eller mindre utslängda från taxin. Försökte en stund vifta in en annan taxi men alla verkade upptagna och vi var trötta så vi gick mer i tunnelbanan. Det var rusningstid och folk var på väg hem från jobbet. Man stod verkligen som packade sillar men vi pressade oss in med enormt bagage och barn. Ingen klagade utan folk var hjälpsamma men vi var ganska svettiga. När vi åkt en station insåg vi att vi tagit tunnelbanan i fel riktning. Bara att kliva av , trängas och pressa oss in i nästa tåg, byta och sen framme. Igen kul resa men Mexico City är en mycket trevlig stad där jag gärna skulle haft mer tid än dom 3-4 dagar jag tillbringade där.

Den här taxichauffören var inte representativ för alla trevliga taxichaffisar jag träffade i Mexico. Jag vill inte avskräcka någon från att åka dit tvärtom är det ett fantastiskt land och huvudstaden är väldigt spännande.

En kompis till mig råkade i Indien ut för en envis chaufför som inte ville köra henne till hotellet hon bokat utan körde henne till ett hotell som ägdes av en av hans släktingar. Ensam mitt i natten i en taxi i Dehli med en synnerligen envis chaufför var det inte så kul men till slut körd han henne dit hon ville.

Ofta tycker jag det är kul att småprata lite med taxichauffören när man kommer ny till ett land eller en stad. Dom är ofta väldigt trevliga och pratsamma. Fast många gånger i olika länder har jag agerat kartläsare då dom inte vekar hitta alls och jag hittar ännu sämre. Staden Madrids alla taxis är numera försedda med gpsnavigatorer så chauffören knappar in adressen dit man ska och får en vägbeskrivning.

chockturism och Chiapas

Läste det här hos Pumans dotter. Hon kommenterade den här artikeln om "chockturism". Jag kände inte tidigare till begreppet chockturism men det innebär att man reser till farliga områden i världen. Jag är väl inte direkt någon som gillar att resa till all-inclusive-anläggningar och hänga där en längre tid men jag skulle absolut inte resa till krigs eller konflikområden eller ställen som på andra sätt anses farliga.



För några år sen var jag på ett föredrag om resor och säkerhet som hölls av grundaren av resebyrån Res och Läs. Hn var väldigt kritisk till UDs rekommendationer och tyckte att ju längre bort landet låg desto konstigare rekmmendationer.
2002 sprängdes en bomb på ett diskotek på den indonesiska ön Bali och över 200 människor miste livet. Då avrådde UD från resortill hela Indonesien.
Men när en bomb sommaren 2005 sprängs i Londons tunnelbana avråder man inte från resor till varken London eller Storbrittanien. Inte heller råder man folk att avboka chaterresan till Mallorca eller Kanarieöarna när en bomb på ett tåg i Madrid dödar över 200 människor i mars 2004. Ja , UD anser till och med att det är helt okey att resa till Madrid.
När stora demostrationer och strejker för och emot Venezuelas pesident Hugo Chavez avlöste varandra i huvdstaden Carcas under årsskiftet 2002/2003 avrådde man från resor till hela Venezuela.
När två plan flyger in i Word Trade Center i New York 11 september 2001 avråder man varken från resor till New York eller USA. Det känns som om det finns en viss inkonsekvens och ett tänkande att ju längre bort och ju mer olika oss desto farligare.



Jag tycker inte att man ska vara dumdristig eller ta onödiga risker för att man är ute och reser. Men man kommer långt med vanlig normal vaksamhet, försiktighet och lite sunt förnuft. Jag har alltid känt mig trygg i både Madrid och Stockholm men självklart skulle jag inte gå i alla stadsdelar och på alla gator ensam en sen kväll.



Nu tycker jag absolut inte man ska strunta i reserekommendationer men man kan ju kolla med flera ställen än UD. Dom populära guideböckerna Lonely Planet som är särskilt populära bland backpackers är ju bland rena skrämselpropagandan och gör en avskräckt att resa till vissa platser. Jag känner en som avbokade en resa till Mexico City efter att ha läst Lonely Planet. Mycket synd för Mexico City är verkligen en stad som är värd att besöka.



Det kan också bli strul med reseförsäkring om man inte har koll på vilka reserekommendationer som råder. Många försäkringsbolag är ovilliga att försäkra någon som ska till ett område dit UD avråder från resor. Eller så kan man få betala skyhöga premier för att få en försäkring. Jag känner en som för några år sen åkte till Afghanistan på ett jobb , inte en semesterresa , och inte kunde få någon försäkring. Landet ansågs för oroligt. Eftersom han reste dit på uppdrag av en stor biståndsorganisation antar jag att dom löste försökringsproblemet.



Bilderna i det här inlägget kommer från Chiapas dit "chockturisten" i artikeln i inledningen hade rest. Chiapas är väl för svenskar mest känd som delstaten där Zapatisterna (EZLN) och deras mytomspunne ledare Subcommendante Marcos håller till.
Chiapas är enligt mitt tycke en av Mexicos intressantate och vackraste delstater men tyvärr också en av om fattigaste.
Chiapas ligger längst ner i södra Mexico och gränsar till Guatemala. Här finns på en relativt liten yta vacker tropisk regnskog , vackra vulkaner , underbara långa folktomma stränder vid Stilla Havet , spännande mayaruier ,vackra kolonialstäder och mycket annat. När jag reste runt i Mexico och Centralamerika för fem år sen tillbingade jag en hel del tid i Chiapas.



Då avrådde UD inte från resor dit och vi såg inga oroligheter. Däremot blir bussarna ofta stoppade av beväpnad militär vid olika check-points och man får legitimera sig och dom kan kolla igenom packningen. Det här hände då och då i hela Centralamerika.

När jag var där var det gott om turister i staden San Cristobal de las Casas och vid mayaruinerna i Palenque. Jag hann förutom dom ställerna även med kusten , vattenfall i djungel och staden Tuxtla Gutierrez.
Bara resan mellan Tuxtla och San Cristobal de las Casas var en upplevelse. Tuxtla ligger vid havsnivån även om det inte ligger vid havet och där är varmt och tropiskt. San Cristobal ligger på drygt 2100 meters höjd och bussresan upp i bergen bjuder på hisnande vyer och klimatet är betydligt kyligare.

San Cristobal delas Casas är en underbar kolonialstad där man kan ströva i dom trånga gränderna och gå på indianmarknaden ur länge som helst. Här fanns också många trevliga restauranger som lagade underbart god mat en favorit var den vegetariska restaurangen Madre Tierra nära Zocálo. Där måste man bara äta om man har vägarna förbi.

Ruinerna i Palenque är helt fantastiska och området är lätt att nå och promenera omkring i. I närheten finns också gott om boende och restauranger för alla plånböcker. Även mayaruinerna i Bonampak är värda ett besök
I staden Tuxtla finns kanske inte så mycket man måste se men det är en glad och vänlig stad med en hel del trevliga restauranger och affärer. Men hit kanske man inte måste åka. Det finns en flod i en ravin i närheten där man kan göra trevliga båtturer och ett zoo. Fast San Cristobal de las Casas är den absolut mysigaste och trevligaste staden i området som man absolut inte får missa. I San Cristobal finns också gott om möjligheter att läsa kortare och längre kurser i spanska för den som är intresserad.
I djungeln i närheten ligger vattenfallen Agua Azul som är ett vackert område där man kan bada. Vill man bada i havet hittar man enkelt oexploaterade , milslånga sandstränder vid Stilla Havs kusten där man kan vara nästan helt ensam.

En stor del av innevånarna i Chiapas är mayaättlignar. Indiankulturen är mycket levande men också väldigt kommersiell på vissa ställen. Där turister samlas säljs överallt olika inidanhantverk , kläder och tyger. Har man rest i andra delar av Mexico märks det tydligt att Chiapas är betydligt fattigare. Att som "chockturisten" i artikeln åka ut till guerillan i djungeln är kanske inte att rkommendera men det finns många fina och svärda platser i Chiapas som jag absolut tycker man ska besöka.