Lunch

Istanbul ett paradis för matälskare

I somras besökte jag Istanbul. En helt fantastisk stad. Här finns verkligen allt och jag återkommer gärna hit. Otroligt vacker och full av intressanta sevärdheter. Shoppingen är rolig och billig. Stadens läge vis Bosporen och Marmarasjön är helt fantastiskt. Istanbul är också en stad med ett fantastiskt utbud av restauranger. Ett riktigt paradis för matälskare och det turkiska köket är väldigt bra.

Jus Alpokat

Jus Alpokat är en indonesisk dryck gjord på avokado och kondenserad mjölk som serveras med chokladsås. Den är populär som dessert. Jag är mycket förtjust i både avokado och chokladsås men kombinationen var rätt märklig. Möjligen är det något man behöver prova några gånger innan man börjar uppskatta det. Fast jag är tveksam. Föredrar att äta min avokado naturell eller som guacamole.

Aubergine

Jag måste länka det här inlägget från Sara som liksom jag gillar grillad aubergine. För att citera Sara "Men auberginen är ingen lättsam liten grönsak. Ingen charmig, söt, krispig légume som man kan behandla hur som helst utan att den tappar smak.
En aubergine ska lirkas med, trugas, trixas med. Den ska kokas eller förvällas först. Ligga en timme på hushållspapper med havssalt. Dra åt sig olivolja. Grillas länge.
Men hell, det är så värt besväret."

Och ja det är absolut värt besväret. Kan bli så fantastisk gott. Man kan även doppa aubergineskivor i mjöl, ägg och ströbröd och sen ta två och mellan dessa lägga hackade oliver eller sardeller och en god ost och sen panera allt igen och steka det. Blir fantastiskt gott. Klicka nu in på länken till Sara och kolla bilden, an blir hungrig

Durian

Durian är en populär frukt i Sydostasien. Den har en väldigt speciell doft och smak. Det sägs att man behöver lära sig uppskatta den. När jag var i Singapore fick jag höra att det var durian-säsong. Jag hade nog ändå inte missat det för frukten åts överallt. Människor hade tagit ut plaststolar på trottoarer, torg, i parker och överallt där det fanns plats och satt och njöt denna stinkande delikatess. Doften som jag tycker påminner lite om surströmming kändes på långt håll. Trots den stinkande doften var durian en riktigt angenäm smakupplevelse. Det kan jag nog inte säga om surströmming som jag har smakat en gång men inte känner mig lockad av att äta igen. Durian äter jag dock gärna nästa gång jag har möjlighet.

Durian-försäljning i Singapore

Förbudsskylt i Singapores tunnelbana

Spice Bazaar, Istanbul

rödvinssås

Jag gillar mat, att äta och skriva om mat så jag tänkte dela med mig av ett mycket enkelt och gott recept på en sås som funkar till det mesta.

Man behöver
massor av färska champinjoner
en gul lök
några vitlöksklyftor
timjan
buljongtärning
ett glas rött vin
grädde eller creme fraiche

Hacka champinjonerna i små bitar. Görs enkelt genom att först skiva dom sen dela dom i tre, fyra delar på längden och sen hacka över alltihopa. Fräs champinjonerna i lite olivolja, hacka löken och vitlöken (ta ganska många klyftor) och fräs med. Häll på ett glas vin, lägg i buljong och krydda med timjan gärna färsk men även torkad funkar bra. Låt koka ihop så det blir ganska tjockt och späd med ca 1 dl grädde eller creme fraiche.
Enkelt och väldigt gott till det mesta.

Tapar

Tapas är spanska smårätter. Mycket populära och finns överallt. Kan vara allt från ett fat oliver, några bitar skinka eller ost till lagade maträtter. Är man hungrig beställer man en större portion una racion eller några olika tapas. Är man några stycken är det trevligt att beställa in flera olika tapas och dela på. Serveras alltid med bröd.

Ordet tapas kommer från det spanska ordet tapar som betyder täcka över. Från början fick man ett fat med något ätbart ovanpå glaset när man beställde vin eller öl. Även om man idag oftast får betala för sina tapas och dom serveras på små fat bredvid glaset finns det ställen som bjuder på gratis tapas. Men då får man leta lite och man gör bäst i att söka i områden dit inte så många turister kommer. Jag har skrivit om olika tapas tidigare och flera gånger fått frågan om jag vill göra det igen. Ett längre tapas-inlägg kommer. I väntan på det kan jag rekommendera tapasrecept på svenska och fina matbilder på Ett annorlunda Spanien

feta

Något företag som säljer feta-ost gjorde nyligen reklam för att 15 oktober är feta-ostens dag. Det var nämligen den 15 oktober 2007 som EU beslutade att Grekland skulle få ensamrätt på ordet feta. Enbart ostar tillverkade i Grekland skulle få kallas feta. Riktig feta ska vara gjord på fårmjölk. I affärerna kan man ibland hitta ost av "feta-typ", "sallads-ost" och likande för något som ser ut som feta men är gjort på komjölk. Det ger inte alls den där typiska smaken som riktig fetaost ska ha.

Det här med att ha olika dagar för olika livsmedel kan ju tyckas lite fånigt. Ändå kunde jag inte låta bli att baka och äta kanelbullar förra söndagen som ju var kanelbullens dag. Om jag ska äta feta imorgon vet jag inte. Jag har gjort det idag. Varje gång jag äter riktig god feta brukar jag tänka att det här måste jag göra oftare. Egentligen kan man göra det enkelt som på bilden. God feta, lite oliver, god olivolja, bröd och kanske ett glas rött. Enkelt och mycket gott.

En grekisk sallad med feta, oliver, tomat, sallad, gurka med en god dressing gjord på en smakrik olivolja och en god vinäger är ju så otroligt gott. Feta funkar ju bra att använda i annan mat också som grytor, pastasåser, på gratänger och i kalla såser. Vill man ha den i en varm sås eller gryta är det bäst att tillsätta den på slutet så den inte smälter för mycket. Att bara göra en tomatsås på krossade tomater, lök, vitlök, salt, peppar, oregano och hacka i lite feta blir otroligt gott. Har man lite grön paprika och kanske champinjoner passar det jättebra i. Stek lök och ev paprika och champinjoner i lite olivolja häll på tomaterna och ha i några hackade vitlöksklyftor, ta i en nypa socker eller lite ketchup. Låt det gärna koka länge och späd med vatten om det blir för tjockt. Smaka av med salt, svartpeppar och oregano och/eller basilika. Tärna fetan och ha i den straxt innan det ska serveras med nykokt pasta. Vill man kan man ju även ha i köttfärs eller quornfärs i det hela och göra det som en lite lyxigare kött- eller quorn-färssås.

Jag borde nästan starta en matblogg. Jag kan verkligen bli lyrisk över god mat och dryck. Jag gillar verkligen att laga mat, helst tillsammans med någon. Fast självklart lever jag ibland på nudlar och snabbmakaroner och känner att jag inte har tid eller lust till matlagning. Så jag är ingen matsnobb som kräver gastronomiska höjdpunkter vid varje måltid.

Men en god ost som riktigt god feta är alltid trevligt. Jag är också väldigt förtjust i fransk getost och goda smakrika mögelostar av olika slag är aldrig fel. Så har jag min spanska favorit queso curado som jag har skrivit om flera gånger. Tyvärr verkar den svår att hitta i Sverige eller så har jag inte letat tillräckligt bra. Fast oftast blir det inte så kulinariska utsvävningar när det gäller ost utan det blir knäckemackor , rostat bröd eller baguette med prästost, herrgård eller något likande till morgonkaffet.

Spanska viner

Eftersom det blir mycket Spanien här antar jag att en del av er som kikar in är intresserade av Spanien. Är ni även intersserade av vin så hittade jag en sida på svenska om spanska viner. Har bara kikat på den som hastigast. Gillar själv vin. Särskilt rött. Fast inte bara spanskt.

Här finns sidans Spanska viner.

Jag kan även passa på att säga att jag aldrig fått betalt för att länka något eller blivit uppmanad att länka en sida eller tipsa om något för pengar. Jag har försökt köra lite annonser här men min blogg är inte särskilt välbesökt så några pengar har det ännu inte blivit. Länkar jag något är det för att jag gillar det och jag får inte ett öre för det. Vet inte om ni som läser bryr er om det. Men det är nog ganska få som kan tjäna pengar på sin blogg. Jag kan det inte. Men har heller aldrig tänkt på att kunna dra in en massa pengar på bloggen utan ser det bara som en hobby att skriva här.

Churros con Chocolate

Surströmming

Såg att affären laddat upp rejält med surströmmingsburkar idag. Ska erkänna att trots att jag är vegetarian och inte äter varken kött eller fisk är jag lite nyfiken på surströmming.

Senast jag hade chansen att prova var i Madrid då min japsnak vän hade varit på semester i Sverige och köpt med sig den i hans tycke bisarra maträtten. Den skulle så klart avnjutas med två svenskar. Vi var ju proffs på sånt. Men varken jag eller maken hade ätit det tidigare. En fransman var också inbjuden för att avnjuta läckerheten. Först åt vi förstås en bastant middag med "vanlig" mat för att bara äta surströmming ansåg japanen alltför djärvt.

Efter maten öppnades burken i köket. Genast spreds lukten över lägenheten och fransmannen och jag försvann snabbt ut på balkongen. Fransmannen var smått chockad över att något kunde lukta så. Även om han påpekade att det fanns ostar som lukta nästan likadant i Frankrike. Lukten spreds inte bara i lägenheten utan ut genom den öppna balkongdörren och vi kunde höra grannarna stänga dörrar och fönster. Vi tänkte att snart kommer en granne, polis eller securitas och ringer på och undrar vad det är frågan om. Men ingen kom.

Vi hade ju inte några av dom tillbehör man ska ha som gräddfil, tunnbröd och mandelpotatis. Lök kanske fanns hemma men ingen tänkt på att ta fram det. Maken och japanen som rensade fisken i köket lyckades ha sönder den till en slaskig oaptitlig sörja. Jag och fransmannen höll oss kvar på balkongen med varsitt vinglas och avstod från att smaka trots idoga försök att övertala oss.

Förra året pratade jag med en surströmmingsfantast jag känner och vi sa att vi skulle äta det tillsammans så jag kunde få lite vägledning i konsten att äta jäst fisk. Men det blev inte av. Kanske ska jag försöka få det att bli av i år. Eller kanske försöka bli inbjuden till en släkting som brukar ha surströmmingskalas. Eller helt enkelt köpa surströmming och tillbehör och på egen hand prova. Även om jag som vegetarian inte borde äta fisk men vill jag prova något icke-vegetariskt bestämmer jag faktiskt det själv. För nyfiken är jag.


Surströmmingsklämma, en sån borde jag väl kunna få till på egen hand.

Tortilla

Idag fixade jag en tortilla, spansk potatisomelett, till middag. Varje gång jag gör det tänker jag att jag borde göra det oftare. Det är lätt, billigt, mycket mättande och går snabbt. Dessutom är det väldigt gott.

Tortillan består bara av ägg, potatis, salt, peppar och ska så klart alltid stekas i olivolja. Om det ska vara lök i eller inte är en evig spansk diskussion. Vissa tycker absolut det ska vara lök i andra tycker det är förfärligt att ha lök i tortilla. I Spanien säljs både tortilla con (med) och sin (utan) cebolla (lök). Själv föredrar jag lök i och jag brukar även hacka ner ett par vitlöksklyftor även om jag inte hittat det i något recept. men nästan all mat blir ju bara bättre av att spetsas med lite vitlök.

I Spanien serveras tortillan kall och den är faktiskt t.o.m ännu godare om den får stå till nästa dag och äts kall i skivor. Men när jag gör den hemma brukar jag servera den precis efter jag lagat den och den är god varm också.

Här finns ett recept på svenska med instuktiva bilder. Hacka gärna ner några vitlöksklyftor också. Går ni in på sidan finns många spanska recept att klicka sig vidare till och bli inspirerade av. Alla med fina bilder.

sparkling café och ca phe trung

Jag behöver minst en kopp kaffe för att komma igång på morgonen. Oftast dricker jag mitt kaffe svart men ibland har jag i lite varm mjölk.

Vill man prova lite mer originella sätt att dricka sitt kaffe kan man prova det japanska "sparkling café" - kolsyrat kaffe.

I Vietnam kan man beställa en "Ca phe trung" - starkt varmt kaffe med en rå äggula i.

Vietnam har för övrigt satsat väldigt mycket på kaffe och kaffeodling och har nu seglat upp som världens näst största kaffeexportör. Både i Hanoi och Saigon vimlar det idag av kaféer.

Kaffe har länge druckits i Mellanöstern och på den arabiska halvön. Både Etiopien och Jemen brukar påstå att kaffe ursprungligen kommer från deras länder. Att det överhuvudtaget kom till Europa i början av 1600-talet påstås vara ett gäng prästers förtjänst. Dom hade druckit drycken hos turkarna och blivit stormförtjusta. Dom ville bjuda påven Klemens III på en kopp. Det var inte helt lätt eftersom kaffe kom med muslimerna kallades det "Satans dryck" av många kristna. Men påven var inte sämre än att han kunde ändra sig. Efter en klunk kaffe lär han ha sagt "Denna satans dryck är så god att det vore en stor synd om bara de otrogna fick dricka den. Vi ska lura satan och döpa om den så att det blir en sant kristlig dryck"

Queso Curado

En av mina spanska matfavoriter är queso curado. Queso curado är torrare och hårdare än vanlig svensk ost och görs på en blandning av mjölk från ko, får och get. Oftast skär man inte den med hyvel utan skär tjocka bitar med en kniv och äter som tapas. Jättegott med en tjock skiva queso curado till ett glas rött vin. Som svensk kunde jag inte låta bli att hyvla den och ha den på mackan och det fungerar utmärkt. Trots att mina spanska vänner var ytterst skeptisk till det där med osthyvlar. Queso curado är också väldigt gott att riva och strö över t.ex pastarätter. Osten är inte lika hård som parmesan men inte lika mjuk som herrgård. Queso curado finns i olika märken och kan variera lite i smak men alla jag har provat är väldigt goda och smakrika. Jag har sett queso curado i svenska ostbutiker och då har den sålts under namnet spansk lantost.

Mitsuya

Mitsuya är en japansk dryck. En blandning mellan cider och kondenserad mjölk. Väldigt praktiskt att slippa blanda sin mjölk-cider själv. Smaken påminner varken om mjölk eller cider. Vet inte hur jag ska beskriva den , lite päronaktig kolsyrad dryck kanske. Serveras väl kyld. Riktigt gott faktiskt. Tyvärr kan det nog vara lite svårt att få tag i här i Sverige. Själv hade jag turen att få några flaskor av en japansk kompis.

japaners sätt att laga sushi hemma

När man säger sushi tänker dom flesta på rullar med ris , alger och rå fisk som man äter ute.

Min japanska kompis har berättat att sushi betyder att man blandar vinäger i riset. I Japan gör man inte den typen av sushi hemma som vi äter på restaurang. Den köper man färdig eller äter ute och den tillagas av speciella sushikockar. När han bodde i Sverige under ett år blev han lite förvånad över svenskarnas intresse att göra sushi hemma.

När japaner gör sushi hemma gör dom en rätt som liknar en sorts risotto. Man köper en färdig blandning av grönsaker och en vinägersås och alger som man blandar i kokt ris.

Enligt min japanska vän kan man absolut inte få ett bra ris om man kokar det i kastrull. Man ska alltid använda riskokare. Helst en japansk som blinkar och spelar små roliga melodier. Han hade tagit med sig en från Japan till Madrid. Jag har tyvärr inte en så avancerad riskokare och jag tycker egentligen att det är helt okay att koka ris i en kastrull på spisen också.
Medan riset kokar i riskokaren ska man vispa ihop några ägg så att gula och vita blandas ordentligt. Salta och peppra ägget och stek så det blir en tunn och ordentligt stekt äggröra. Den ska vara väldigt tunn.

Sen ska det stekta ägget skäras i långa tunna strimlor. När min japanska kompis stekte och strimlade ägget blev det mycket tunnare och snyggare än mina strimlor.

När riset är färdigt steker man det i en stor stekpanna och tillsätter påsarna med grönsaker i sås och norialger och blandar väl under stekningen. Sen blanda man i strimlorna av stekt ägg eller läggerdom som garnering ovanpå risröran (sushin).
Väldigt enkelt och väldigt gott även om det inte smakar som den sushi man äter på restaurang. Finns att hitta på en d4el asiatiska affärer i Sverige och på den japansk affären Japanska Torget på Tegnérgatan i Stockholm.

Till det här äter man misosoppa. Min japanska vän säger att i Japan äter man soppan och sushin samtidigt , det där med soppa som förrätt är ett europeiskt påhitt. Till detta dricker man naturligtvis grönt te. Sencha är det japanska gröna te som anses finast och är mest populärt.
Till maten och det gröna teet kan man gärna dricka en öl. Min japanska kompis gillade spanskt vin så vi brukade dricka det även om det kanske inte är den dryck som passar bäst.

keso och baguette

I slutet av 50-talet bestämde sig Arla för att lansera en ny produkt man stött på i USA. Där hette den cottage cheese. Men en produkt med ett så konstigt och krångligt namn kunde man ju inte sälja i Sverige. På den här tiden var dom flesta svenskar inte särskilt bra på engelska om dom överhuvudtaget kunde det. Så man måste komma på ett svenskt namn. Det sägs att en anställd på Arla som brukade semestra i Spanien föreslog det spanska ordet för ost - queso. Så man försvenskade ordet något och det blev keso.

Jag har hört en liknade historia om baguetter. Den kända kocken Tore Wretman brukade semestra i södra Frankrike och blev förtjust i baguetter. Han lanserade brödet i Sverige men ansåg att det franska ordet var så krångligt så han kallade brödet pain riche. Gott bröd. Idag klarar vi av att säga baguette så ordet pain riche har nästan helt försvunnit ur svenska språket. Men då och då hör man det faktiskt. Kanske främst från lite äldre personer.

Undrar om keso kommer att gå samma öde till mötes och få heta cottage cheese i framtiden? Numera står det faktiskt cottage cheese under ordet keso på förpackningarna. Idag är det också få svenskar som tycker cottage cheese är ett konstigt och krångligt ord.

Nopal sallad

Mexico är det land i världen som har flest kaktusarter. Förutom att man ser kaktusar lite överallt både i det fria och i krukor , både i städer och på landet så äter man också kaktus. En kaktus som heter nopal äts gärna i sallad som ovan och säljs färsk , torkad och på burk. Jag kan intyga att det är väldigt gott. Mexico är för övrigt ett av mina favoritländer. Jag reste runt där under tre månader för ett antal år sen och har ofta längtat tillbaka. Någon gång ska jag också åka tillbaka. Av dom latinamerikanska länder jag har besökt tycker jag att Mexico har det roligaste , fantasifullaste och mest varierande inhemska köket.

Försäljning av nopal-kaktus på en mexikansk marknad

Bläckfisk

Mina barn tyckte det var lite äckligt att det låg bläckfiskar i fiskdisken på ICA. Jag vet att det inte är ovanligt att man äter och till och med tycker om bläckfisk. Men jag kan inte låta bli att hålla med mina barn att det inte verkar så gott. Även om det är 22 år sen jag åt kött och fisk så vill jag minna att bläckfisk var otroligt segt och smaklöst som tuggummi utan smak. Men jag kanske har haft otur, någon kanske protesterar och säger att det är jättegott. Tror inte jag kommer att prova men tycker inte bläckfiskar är läskigare än vanliga fiskar i ICAs fiskdisk. Inget som gör mig hungrig men helt ok att det finns där.