onsdag, februari 28, 2007

Spanien många länder i ett



För ganska många år sen pluggade jag spanska i Sevilla i fem månader. Efter att jag kom hem blev suget att lära mig mer så stort att jag ett år senare åkte i väg till Cadiz och tillbringade tre månader på en språkskola där. Sen fortsatte jag läsa spanska hemma i Sverige. Jag har regelbundet rest till både Spanien och Latinamerika
I november 2005 flyttade jag och familjen till Madrid för maken hade fått ett jobb där. Tanken var att stanna i minst två år.
Av olika skäl blev det inte så utan i slutet av oktober 2006 flyttade jag och barnen tillbaka till Sverige.
Jag trivdes mycket bra i Madrid och gillar Spanien och pratar , läser och skriver spanska utan problem. Jag har spanska vänner , mina barn har gått i spanska skolor , ja kort sagt , jag har ganska bra koll på Spanien så det är stor risk att det blir mycket Spanien på här bloggen.



Varför jag åkte till Spanien första gången vet jag inte riktigt för egentligen är det franska jag vill lära mig. Fast det har jag ju fortfarande tid att göra. Jag är väldigt glad för min spanska och att jag har lärt känna ett annat land så bra.
Sevilla är iallfall en av dom absolut vackraste städer som finns med en väldigt speciell atmosfär.

Sevilla är den största staden i den sydligaste provinsen Andalusien. Andalusien har mycket av det vi tänker på när vi tänker på Spanien. Här finns milslånga stränder , byar med vitkalkade hus , flamenco , tapaskultur och tjurfäktning är stort , solen lyser nästan alltid mm. Men det finns ett Spanien bortom stränder och grisfester.



Spanien är verkligen regionernas land. Varje region har sin egen kultur och särprägel. Landet har 4 officiella språk. Förutom spanska som i Spanien alltid kallas kastilanska är även katalanska , baskiska och galiciska officiella språk.
I Asturien i norr talas asturiska och i dom spanska enklavern Melilla och Ceuta i nordafrika talar många arabiska. Dom spanska romernas språk kallas caló.



Det sägs att det är på grund av alla språk och den regionala patriotismen som Spaniens nationalsång Marcha Real saknar text. En katalan eller en bask skulle aldrig sjunga med i en nationalsång på kastilanska. Under Francos tid förbjöds ju dom lokala språken och det skrevs en text till nationalsången men det sägs att inte ens Franco tyckte om den.



Det är främst i Katalonien och Baskien det finns krav på självständighet. Men varje region har sin särprägel och en spanjor känner sig ofta i första hand som galicier , kanarier , andaluz och i andra hand som spanjor. Många basker och katalaner vill överhuvdtaget inte kalla sig spanjorer.



Alla regioner är väl värda att besöka. Personligen tycker jag att norra Spanien är väldigt spännande och verkligen annorlunda den bild man har av Spanien. Hit hittar inte heller så många turister.
Den baskiska kulturen är mycket gammal och det baskiska språket är inte släkt med något annat språk , man tror att det talades på den iberiska halvön innan romarna kom dit och införde latin som dagens spanska härstammar från.
Även Galicien i landets nordvästra hörn har en speciell kultur. Galicierna härstammar från kelterna och här kan man faktiskt höra säckpipor. Det påstås också att det är gott om häxor i Galicien.



Andalusien har några av Spaniens vackraste och intressantaste historiska monument och många lämningar från den tid morerna styrde landet. Det moriska palatset Alhambra i Granda är nog ett av Spaniens vackraste historiska monument. Andalusien har också några av landets vackraste städer som Sevilla , Granada och Cadiz.



Eftersom dom regionala skillnaderna är så stora skulle varje region förtjäna ett eget inlägg här på bloggen. Vi får väl se hur det blir med det i framtiden. Jag har faktiskt besökt nästan hela Spanien det är bara Kanarieöarna , Balearerna (där Mallorca ligger) och dom nordafrikanska enklaverna Ceuta och Melilla jag inte har hunnit med.



En fördel med Madrid är att nästa alla Madridbor har sina rötter i någon annan provins. Så i Madrid kan man lätt hitta dt bästa från Spaniens alla hörn. Jag har varit på både galicisk och andalusisk fest i den lilla staden norr om Madrid där jag bodde. Fester som ordnades av sällskap som samlade galicier och andaluser i förskingring.

äta i mörker

Krokofanten som bor i Paris skriver om en minst sagt annorlunda Paris-restaurang. Man äter i totalt mörker och alla som jobbar där är synskadade. Den som klickar vidare till Krokofanten kan se adressen och att stället verkar ha god mat till överkomliga priser. Man kan antingen välja vad man vill äta eller så får det bli en överraskning.
Själv känner jag mig lite skeptisk till att sitta och äta i totalt mörker. Jag vill gärna se vad jag stoppar i munnen. Likaså tycker jag det är trevligt att se dom eller den jag är ute på restaurang med.

Det där med att inte veta vad man ska äta är inget jag gillar heller. Jag känner människor som tycker det är spännande att bara peka på en meny i ett land dom inte förstår språket och sen se vad dom får in. Det kan jag inte förstå alls. Jag vill veta vad jag beställer. Eftersom jag är vegetarian vill jag naturligtvis inte få in kött eller fisk men även på en helt vegetarisk restaurang skulle jag vilja veta vad jag beställer.

Hemsidan till Dans le Noir?
Man har tydligen restauranger även i London och Moskva. Kanske ett ställe att gå med en blinde-date som inte såg ut som man hoppades?

Jag är tveksam till om det är ett ställe jag kommer att besöka om jag är i närheten men jag ska erkänna att jag blev nyfiken när jag läste Krokofanten.
Däremot kan jag rekommendera Krokofantens blogg som är en av mina absoluta favoriter. Rolig , välskriven och med fina foton

tisdag, februari 27, 2007

sms

Precis som många andra är jag en flitig användare av sms. Det är ett biligt , enkelt och smidigt sätt att kontakta någon. Sms kommer ju fram direkt även om mottagaren befinner sig på andra sidan jorden. Det är trevligt att veta att nära och kära finns några knapptryckningar bort. Nu är jag inte lika sms-beroende idag som jag har varit.

Jag brukar skicka en del sms när jag är ute och reser. Speciellt är jag reser ensam. På det stora hela gillar jag att resa ensam men visst finn det stunder då det kan kännas lite tråkigtoch ensamt.
En gång satt jag på ett hotellrum Singapore. I rummet bredvid pågick högljudd älskog på kinesiska. Jag beundrade den fantastiska utsikten över skyskraporna och kände mig lite ensam och visste inte riktigt vad jag ville göra. Blev på en kort stund ganska många sms till vänner och bekanta i Sverige och på andra platser i världen.
Fast dom flesta sms skickar jag naturligtvis på hemmaplan och då smsar jag till folk som är ganska nära , i samma hus , stad eller i en annan stad i Sverige.

"Att ett sms är kort ger det en viss poetisk skönhet. Precis som i en haikudikt finns det massor med utrymme för att läsa mellan raderna , särskilt i de tidiga stadierna av en förälskelse"
Så vackert beskriver författaren Bodil Malmsten sms.

På min gamla blogg skrev jag om en sms-kurs men tyvärr verkar den vara borttagen ur folkuniversitetets katalog. Man hade 5 träffar på 1.5 timme och efter det ska man kunna skicka och ta emot sms.

funderingar kring bloggande

Samtidigt som jag tycker det är skönt med en nystart av bloggandet börjar jag inse att jag kanske har nischat mig lite väl hårt när jag bestämde mig för att bara skriva om resor.
Jag vill ju inte byta namn och ändra bloggen en gång till fast jag kanske borde ha kallat den "Utblickar i Sverige och Världen" eller något likande.

Jag vill ju komma bort från det som ibland blev lite för personligt i den gamla bloggen. Kanske var det för att jag satt och skrev under en period av mitt liv då det hände ganska mycket och jag hade mycket att tänka på. Tyvärr blev väl då bloggen ibland oavsiktligt ett ställe där jag "skrev av mig" vissa tankar. Kändes inte så lyckat eftersom jag valt att inte blogga anonymt.

Det jag gillar med att blogga är alla kommentarer och diskussioner. Att skriva om att man på en marknad i Långtbortistan kan köpa snygga temuggar billigt eller att det finns en fantastisk restaurang i en viss stad eller var man kan hitta en underbar strand leder ju inte till så mycket diskussion.
Samtidigt vill jag inte skriva en massa trams , gnäll och ha åsikter om allt mellan himmel och jord.

Antar att jag får försöka hitta någon bra mix av ämnen och det är ju inget brott om jag skriver om något annat än resor.
Det är väl bara att jag skriver om det som faller mig in och försöker ha något sorts genomgående resetema även om inte varje inlägg behöver handla om det. Så hoppas jag bli bombaderad med kommentarer och att det ibland blir roliga och spänannde diskussioner.

fängslad bloggare

Det brukar ju sägas att internet är ett av dom största hoten mot diktaturer i världen. Även om det fortfarande finns oerhört många människor i världen som aldrig har sett eller använt en dator får allt fler människor tillgång till internet. Internetcaféer öppnar även i fattiga och relativt slutna länder så även människor som aldrig skulle ha råd att köpa en dator på ett reltivt billigt sätt kan få tillgång till internet.
I en del länder försöker dom styrande att på olika sätt blockera sidor man inte vill att medborgarna ska kunna läsa. Men man har svårt att hänga med för blockerade sidor flyttar snabbt till en ny adress på nätet.

I Sverige tar vi yttrandefriheten för given men så är det tyvärr inte i hela världen. Amensty skriver om den 22 åriga egyptiska studenten Karim Amer som i förra veckan dömdes till 4 års fängelse. Han hade kritiserat religiösa auktoriteter i Egypten, president Hosni Mubarak och islam och åtalspunkterna gällde bland annat "förtal av republikens president" och "uppvigling till hat mot islam"
I Kina dömdes förra året en 27 årig lärare till tio års fängelse för att ha publicerat texter som kritiserade Kinas regering.

Att ingen ska behöva hamna i fängelse för sina åsikters skull och att man i den bästa av världar ska ha rätt att kritisera politiker , religion och vad man vill är egentligen så självklart att jag inte behöver skriva det.

Här kan man läsa Karims blogg.

måndag, februari 26, 2007

Footsie

Footsie är en bar i Paris med ett ganska udda koncept. Priserna styrs av tillgång och efterfrågan och ändras var fjärde minut. Skillnaderna på vad en drink kostar kan tydligen variera väldigt mycket. I värsta fall kan den andra drinken kosta dubbelt så mycket som den första. Så köp när drinken kostar 5 € avvakta en stund när den kostar 10 €. Jag har aldrig besökt stället men hört att det ska vara väldigt populärt.
För den som vill gå dit ligger det på
10-12 rue Daunou och närmaste metrostation är Opera

Mitt Japan



Såg av en slump lite av ett TVprogram om Japan idag. Ett väldigt bra , vackert och välgjort program. Jag är väldigt förtjust i Japan och japansk kultur och skulle väldigt gärna vilja resa dit. Jag har umgåtts en del med japaner och dom har alltid varit kul fast det har blivit en hel del kulturkrockar.
Mitt Japan som programet jag såg hette går i 4 delar varje måndag kl. 20 på SVT 2. Jag missade första delen så del 2 sändes idag. Jag ska absolut inte missa del 3 och del 4 om en respektive två veckor.



Så här beskrivs programmet på SVTs hemsida

Under ett helt år levde Karin Muller i Japan. Hon reste från norr till söder och lärde känna människor ur alla grupper i ett land fyllt av kontraster och motsägelser, där det mest moderna och teknologiskt avancerade ställs mot vanor och bruk från urminnes tid. I Mitt Japan lyckas hon komma bakom fasaden och visa landets egenart och livsstil.

årets bästa resmål (enligt Lonely Planet)

Det välkända guidboksföretaget Lonely Planet har listat dom bästa resmålen 2007.

Förstaplatsen går till Kina som motivering anges de varierade landskapen, den rika kulturen och de relativt låga priserna. Man uppmanar också turisterna att våga sig utanför storstäderna och besöka landsbygden. Jag har varit i Kina några gånger och åker gärna tillbaka. Så jag tycker det är et bra val att sätta Kina på första plats. Den enda nackdelen med att turista i Kina är att ganska få talar engelska men som sagt man bruar ju alltid kunna kommunicera med folk även om man saknar gemensamt pråk.

På andra plats hamnar USA där tropiska Hawaii, New Orleans och trendiga Brooklyn särskilt rekommenderas. Själv tycer jag nog att även San Fransisco och Key West borde vara med bland ställen som särskilt rekommenderas.

Marockos kombination av vackra landskap, exotiska städer placerar landet på listans tredjeplats. Bland annat anses Marrakech vara värt ett besök och jag kan intyga att det är en häftig stad som tagen ur tusen och en natt.

Dom enda europeiska länder som kvalar in är Turkiet , Spanien och Grekland. Var är Frankrike?
Turkiet hamnar på en sjätteplats vilket är först av alla europeiska länder. Där rekommenderas den vackra kusten, de doftande kryddmarknaderna och ett besök på ett något av de många turkiska kaféerna. Jag tycker nog att den vackra och speciella staden Istanbul borde rekommenderas speciellt.

Så här ser hela listan ut:

1. Kina
2. USA
3. Marocko
4. Argentina
5. Brasilien
6. Turkiet
7. Nicaragua
8. Spanien
9. Grekland
10. Mexiko och Indien

Min personliga invändning är varför Mexiko och Indien har hamnat först på tionde plats och vad gör Nicaragua på listan? Jag har rest runt i Centralamerika och tycker att det mest spännande landet för turister där borde vara Guatemala. Billigt , levande mayakultur , historiska monument av världsklass särskilt mayastaden Tikal , fantastisk djungel , vackra stränder vid Stilla havet , gamla vackra kolonialstäder och vacker och spännande natur med sjöar och vulkaner.
Så saknar jag förstås Frankrike på listan.
Var är Italien som är otroligt rikt på spännande historia och kultur , har vackra städer och arkitektur , god mat , mysig restaurangkultur och vackra landskap.

fredag, februari 23, 2007

min gamla avlagda blogg

Min gamla avlagda blogg har återuppstått. Jag var lite väl impulsiv och raderade den när jag skulle börja om på ny kula med den här bloggen. Mailade blogger som tog fram den åt mig den med kommentarer och allt. Tack! Jag är jätteglad!

Just nu finns den på den här adressen men jag kommer inte att skriva något mer där.
När jag får tid och orkar ska jag spara den på min hårddisk och ta bort den från nätet.

Säkert kommer jag att återvinna några gamla inlägg och publicera på den här bloggen.
Trots att inte så många har hittat hit är jag nöjd med min nya blogg.
Känns skönt med den nya mer nischade och mindre personliga bloggen. Visserligen kan jag inte lova att jag bara kommer att skriva om resor , jag skriver om det som faller mig in.
Sista tiden blev jag mycket mer personligen än vad jag ville på gamla bloggen. Nu ska jag försöka skriva mindre om mitt privatliv och mer om resor och annat som intresserar mig.

flygplansmat

All flygplans mat är ju som bekant inte lika rolig som Hello Kitty maten i föregående inlägget. Tyvärr är flygplansmat ofta tråkig och smaklös. Fast det finns undantag. Jag har nog ätit mina bästa flygplansmåltider på Air France eller Cathay

På sidan Airlines Meals kan man se bilder och betyg på dom flesta flygbolags mat. Om man klickar på rutan special meals i vänstra kanten kan man se vilka olika veggie-meal flygbolagen erbjuder. Undr special meals visas även olika typer av dietmat och specialmat för vissa religösa grupper. Det finns även ett forum där man kan diskutera maten och dissa eller hylla den.

Eva Air




Via Virvla hamnade jag på den här sidan som skriver om taiwanesiska flygbolaget Eva Air som har ett genomgående Hello Kitty tema. En snabb koll på hemsidan visar att dom främst flyger inom Asien. London verkar vara den enda destinationen i Europa än så länge.









Den lilla poplära kattflickan finns målad på flygplanen , personalen är klädda i Hello Kitty kläder , man har Hello Kitty biljetter och Hello Kitty mat.
Det låter ju helt underbart. Ett perfekt flygbolag för oss föräldrar som har barn som älskar Hello Kitty.

Hello Kitty är ett fenomen som verkar vara hur stort som helst. Särskilt i hemlandet Japan verkar det inte finnas några gränser för den lilla kattflickan.







Även om Hello Kitty är hur söt som helst så får man lite känslan av Disney eller McDonalds av dom här bilderna. Fast som sagt många barn (och vuxna) skulle nog gilla att flyga Eva Air.
I Madrid finns flera Sanrio affärer (Hello Kitty affärer) där jag har tillbringat åtskilliga timmar med min Hello Kitty älskande dotter och själv blivit ganska förtjust i den lilla kattflickan.

soffsurfa jorden runt



Både DN och Aftonbladet liksom diverse bloggar har uppmärksammat fenomenet "couchsurfing" eller soffsurfing.

Couchsurfing är ett sätt att övernatta gratis på en soffa i någons vardagsrum. Helst ska man också ha en egen soffa att låna ut. I både DN och Aftonbladet berättar personer att dom rest runt i flera länder utan att betala ett öre för logi. Ett ovillkorligt krav är dock att man skriver in sig enligt ett formulär på hemsidan www.couchsurfing.com och att man identifierar sig med sitt kontokort. Sedan har man tillgång till soffor över hela världen.

Idén kommer från Casey Fenton i New Hampshire , USA som 2003 skulle resa till Island. Han ville inte sova i ett trist och dyrt hotellrum utan mailade 1500 isländska studenter och frågade om dom hade en soffplats. På köpet fick han många vänner i Reykjavik men också idén till coachsurfing.

Enligt hemsidan Coachsurfing.com är idag drygt 171000 medlemar i över 200 länder anslutna. Deltagande surfare presenterar sig med ålder, sysselsättning, intressen, filosofi, filmer, musik, böcker, resor och vitsord från folk de träffat genom couch­surfing. Det är ju ett spännande sätt att lära känna lokalbefolkningen , kanske få nya vänner och att resa billigt.

Jag gillar konceptet och skulle absolut kunna tänka mig att prova både att sova på någon annans soffa när jag är ute och reser. Att ha en långväga gäst som sov på min soffa några nätter skulle vara trevligt. Däremot är jag lite skeptisk till att registrera mitt kontonummer på hemsidan.
Man har ett liknade system som e-bay med referenser , vittnesmål och betyg. Dom vanligaste problemen som uppstår är att personkemin inte stämmer. Stölder och eller att råka ut för något annat otrevligt verkar i princip inte förekomma. Enligt hemsidan är systemet säkert.

Här kan man läsa mer om hur det fungerar med säkerheten och vilka säkerhetsmetoder man använder.

torsdag, februari 22, 2007

tågluffa

När jag var i tonåren var tågluffning väldigt populärt. Jag har liksom många andra i min ålder köpt interrail-kort och varit ute och rest runt i Europa i en månad och sovit och ätit på så billiga och sunkiga ställen som möjligt. Nu är ju iallfall inte västeuropa särskilt billigt att turista i längre. När jag i tonåren var i länder som Spanien och Italienvar det mycket billigare än i Sverige , idag betalar man ofta svenska priser eller mer. Vilket ju inte precis gynnar den som reser med en liten budget



På senare år har tågluffandet fått stark konkurrans av lågprisflyg och backpacking i Asien. När jag tågluffade fanns det bara ett interrail-kort som gällde för hela Europa. Senare gjordes det om och delades upp i olika zoner och blev rejält mycket dyrare.



Nu vill tågbolagen i Europa ändra på det här och göra om interrail-kortet. Zonerna ska försvinna och man ska kunna köpa "Global"-kortet som gäller för nästan hela Europa. Det är bara Albanien och länderna i före detta Sovjet som inte är med. I fallet med Albanien är det inte så konstigt, de har nämligen ingen persontrafik på järnvägarna.

En annan nyhet är "
Interrail One Country pass". Kortet gäller bara i ett valfritt land så man kan till exempel ta lågprisflyg till Spanien eller Turkiet och sen resa runt där.

För den som vill vara ute kortare tid eller kanske inte vill åka tåg varje dag finns "flexikortet". Kortet berättigar till 8 eller 10 resdagar under en 22 dagars period.
För första gången finns det möjlighet att åka interrail i första klass.

Här finns alla priser för dom olika interrail-korten

tankar om spåk och fransmän

Igår skrev jag det här inlägget om hur dåliga spanjorerna är på engelska. Eftersom jag är intresserad av språk tyckte jag det var väldigt roligt att få så många kommentarer på jus det inlägget.

Idag hittade jag Den här artikeln på E24.se. Där kan man läsa att 85 % av svenskarna pratar engelska medans endast 20 % av spanjorerna gör det.
I Italien pratar 29 % av befolkningen engelska och i Frankrike är det 34 % som pratar engelska.

Det framgår inte hur man har fått fram siffrorna.
När kan man ett språk egentligen? Personligen så pratar , skriver , läser och förstår jag förutom svenska , engelska och spanska utan problem. Kanske skulle jag kunna säga att jag pratar flytande engelska och spanska men jag pratar absolut inte som en infödd. Jag har troligen en viss accent och gör misstag i båda grammatik och stavning.

Franska vill jag kunna men att säga att jag kan det länns inte riktigt sant. Jag förstår väldigt mycket när något pratar med mig och har inga större problem att hänga med i en fransk film eller läsa en tidning. När det kommer till pratande känner jag att både mitt ordförråd och mina grammatiska kunskaper ofta inte räcker till. Skriva franska är jag riktigt usel på.

Europa rådets språkskala i sex nivåer är tydligen något som används för att visa hur mycket man kan av ett språk. Fast den säger inte heller när man kan ett språk.

Artikeln ovan från E24.se handlade inte om hur språkkunniga olika européer är utan om att fransmännen vill förbättra sin affärsimage. Vi svenska har tydligen fördomar om att fransmän är lata , strejkar mycket och inte pratar engelska. Invest in France Agency‘s nordiska kontor ska tillsammans med franska ambassaden i Stockholm försöka ta död på dom här fördomarna.

Jag har faktiskt aldrig tänkt på att fransmän skulle vara latare än andra. Jag tycker att engelska funkar ganska bra i Frankrike. Jag tror att det är betyligt fler än 34 % av yngre fransoser som pratar engelska. Jag har aldrig upplevt det som ett problem att gå över till engelska där min franska inte räcker till. Jag tycker inte heller att fransmän verkar ta illa upp för att man tilltalar dom på engelska. Fördomen om snorkiga fransoser tycker jag just är en fördom.
Men dom verkar faktiskt vara rätt bra på att strejka , speciellt inom kollektivtrafiken. Eller har jag kanske fördomar?

Jag håller med Didier Boulogne, chef för Invest in France Agency‘s nordiska konto att vi svenskar är lite väl fixerade vid engelska som det enda stora språket och att det finns en anglosaxisk dominans i tankesättet i Sverige.
Engelskan är inte det enda stora språket i världen.

På svensk TV och biografer visas nästan bara engelskspråkiga program och film. Den absolut största delen av böcker som översätts till svenska översätts från engelska.
Många svenskar har väldigt bra koll på den engelskspråkiga kulturen men känner knappt till något om spansk och fransk kultur trots att det är länder som ligger nära och besöks av många svenskar.

onsdag, februari 21, 2007

böter på restaurang

Tidningen South China Morning Post som ges ut i Hong Kong skriver att några restauranger i staden planerar att bötfälla gäster som inte äter upp. Det ska kosta mellan 5-20 Hong Kong dollar (ungefär lika mycket i svenska kronor) att lämna kvar mat på tallriken.
Det här är för att komma till rätta med stadens växande sopberg. Det råder stor brist på utrymme att dumpa sopor efter stadens 7 miljoner innevånare.

Visst är det bra att minska sopberget men just den här idén tyckte jag kändes väldigt bisarr. Lite som när mattanterna i skolan vaktade på en och kollade att man åt upp allt.
Personligen skulle jag inte vilja betala böter om jag inte äter upp allt på tallriken. Det skulle kännas ganska otrevligt , ja faktiskt smått kränkande. Troligen skulle jag inte gå tillbaka till den restaurangen eller rekommendera den till någon annan.

Går man på restaurang , betalar dyrt för maten och kocken , inte jag , bestämmer storleken på portionen tycker jag att det är helt i sin ordning att lämna mat. Kanske var maten inte så god som man hoppades eller så orkar man helt enkelt inte äta allt trots att det var mycket gott. Kanske fanns det sånt på tallriken man är mindre förtjust i eller vad som helst. Jag tycker inte man ska behöva förklara varför man lämnar mat på en restaurang.

spanjorer och språk

Spanjorerna är näst sämst av alla EU-innevånare när det gäller att behärska främmande språk. Bara bland britterna är det färre personer som talar något annat språk än modersmålet. Ska man resa i Spanien kan man inte räkna med att klara sig på engelska. Det kan vara bra att kunna några spanska fraser iallfall. Ännu sämre klarar man sig på engelska i Latinamerika.

Nu är spanjorer och latinamerikaner ofta väldigt vänliga och försöker förstå dig även om du pratar engelska eller väldigt usel spanska. Du blir aldrig snorkigt bemött. Personligen har jag inte upplevt att man blir det när man talar engelska i Frankrike heller fast det brukar påstås det. På ställen dit många turister kommer brukar engelska fungera utan problem. Dom yngre lär sig också mer och mer engelska. Spanska är ju för övrigt ett världsspråk som talas av över 500 miljoner människor.
Enligt den här listan är det faktiskt något fler personer som har spanska som modersmål än engelska.

Spanjorernas bristande engelska-kunskaper gör att man ganska ofta ser grava felstavningar och engelska stavad såsom en spanjor skulle skriva ordet. Vilket kan skilja sig från hur en engelskspråkig person skulle välja att stava.


Den här automaten för uthyrning av film "Movie bank" fotade jag i centrala Madrid i våras.

annorlunda sushi

Jag fortsätter återvinna vissa av dom få inlägg jag har kvar från gamla bloggen. Det här ville jag absolut ha med igen för sushi och misosoppa är några av mina absoluta favoriträtter.

När jag bodde i
Madrid hade jag en japanska kompis som jag träffade ganska ofta. Nu har han flyttat hem till Kyoto och jag till Sverige men vi skypar och mailar då och då. Han älskar Sverige där han har bott ett år och vill gärna komma hit på besök och jag vill gärna åka till Japan någon gång. Framtiden får väl utvisa när och om det blir av.

Under året i Madrid kom han då och då hem till oss och lagade japanskt och när han hade varit hemma i Japan hade ha med sig presenter , mat och den japanska whiskyn Suntory som Bill Murrays rolligur ,Bob Harris , gör reklam för i filmen Lost in translation



Idag åt jag upp den sista portionen japansk misosoppa som jag fått av min japanska kompis. Sen kom jag och barnen överens om att vi skulle laga sushi.
Dom flesta tänker på rullar med ris , alger och rå fisk som man äter ute när man tänker på sushi.



Min japanska kompis har berättat att sushi är när man blandar vinäger i riset. I
Japan gör man inte den typen av sushi hemma som vi äter på restaurang. Den köper man färdig eller äter ute och den tillagas av speciella sushikockar. När han bodde i Sverige under ett år blev han lite förvånad över svenskarnas intresse att göra sushi hemma.



När japaner gör sushi hemma gör dom en rätt som liknar en sorts risotto. Man köper en färdig blandning av grönsker och en vinägersås och alger som man blandar i kokt ris.



Enligt min japanska vän
kan man absolut inte få ett bra ris om man kokar det i kastrull. Man ska alltid använda riskokare. Helst en japansk som blinkar och spelar små roliga melodier. Han hade tagit med sig en från Japan till Madrid. Jag har tyvärr inte en så avancerad riskokare och jag tycker egentigen att det är helt okey att koka ris i en kastrull på spisen också.



Medan riset kokar i riskokaren ska man vispa ihop några ägg så att gula och vita blandas ordentligt. Salta och peppra ägget och stek så det blir en tunn och ordentligt stekt äggröra. Den ska vara väldigt tunn.



Sen ska det stekta ägget skäras i långa tunna strimlor. När min japanska kompis stekte och strimlade ägget blev det mycket tunnare och snyggare än mina strimlor.

När riset är färdigt steker man det i en stor stekpanna och tillsätter påsarna med grönsaker i sås och norialger och blandar väl under stekningen. Sen blanda man i strimlorna av stekt ägg eller läggerdom som garnering ovanpå risröran (sushin).
Väldigt enkelt och väldigt gott även om det inte smakar som den sushi man äter på restaurang.
Nu har jag en påse kvar att laga någon gång sen får jag leta i Stockholms asiatiska affärer. Men det borde inte vara omöjligt att hitta.



Till det här äter man misosoppa. Min japanska vän säger att i
Japan äter man soppan och sushin samtidigt , det där med soppa som förrätt är ett europeiskt påhitt. Till detta dricker man naturligtvis grönt te. Sencha är det japanska gröna te som anses finast och dricks mest av medel- och över-klassen. Genmaicha som är grönt te med rostat ris drickr arbetarklassen till sushi. Enligt min japanska kompis.
Till maten och det gröna teet
kan man gärna dricka en öl. Min japanska kompis gillade spanskt vin så vi brukade dricka det även om det kanske inte är den dryck som passar bäst.


kollektivtrafik

Nadia har skrivit ett bra och intressant inlägg om kollektivtrafiken i Chiles huvudstad Santiago.

I storstäder över hela världens är trafiken ofta ett stort och växande problem. Alla som sttit i bilköer i Stockholm , Madrid , Paris eller någon annanstans vet hur irriterand det är. I Madrid , Stockholm och Paris precis som i dom flesta europeiska storstäder finns en bra utbygd och väl fungerande kollektivtrafik. Så är det inte alltid utanför Europa och definitivt inte i fattiga länder


bilkö i Paris

Stora trafikproblem är ju också ett stort miljöproblem. Inte minst i fattiga länder. Man kan ju vid varje andetag känna hur förorenad luften är i många av världens storstäder.
På 90-talet framhölls Curitiba i södra Brasilien som ett föredöme när det gällde att göra en stad i ett fattigt land miljövänlig. Curitiba satsade på en miljövänlig och effektiv kollektivtrafik , sopsortering och en del annat. Jag har inte följt debatten om Curitiba så mycket men har förstått att stades miljövänliga image senare har blivit i frågasatt. Om kritiken är befogad eller inte vet jag inte.


Rickshaw i Dehli

När jag för några år sen besökte Indiens huvudstad Dehli tyckte jag att stans trafik var hemsk och avgaserna låg som en dimma över hela Dehli. Det kändes i halsen när man andades hur smutsig luften var.
Min kompis som besökt Dehli ganska ofta och hade släktingar i stan sa dock att det var en oerhörd förbättring. Några år tidigare hade luftföroreningarna varit väldigt mycket värre.
Jag fick veta att sen en tid tillbaka kördes alla rickshawor och bussar i stan på etanol. Vilket drastiskt hade förbättrat miljön.

När jag var där höll man på att bygga tunnelbana i centrala Dehli. Den bör ju vara klar idag. Tunnelbanor är ju ofta ett smidigt sätt att ta sig fram under storstädernas bilköer.
Just Dehlis tunnelbana var ganska omdebatterad när jag var där. En del kritiker menade att det var en dyr lyx som bara dom rika och medelklassen skulle kunna använda. Pengarna man slängde ut på tunnelbanebygget borde i stället gå till olika projkt för Dehlis många fattiga.

Personligen tycker jag att investera pengar i en tunnelbana verkar ganska vettigt. Däremot kunde Indien gärna satsa dom pengar dom lägger på kärnvapen på sina fattiga istället.

bloggtips

Det här har väl inte med resor att göra , möjligen tidsresor då , men jag skriver ju om vad jag vill på min blogg.

Efter en lång tystnad har nu 70-tals Per kommit i gång att blogga igen. Han har varit borta så länge att jag trodde han hade lagt av. Men nu har han fått fart på bloggandet och jag kan verkligen rekommendera ett besök. Flera kul videoklipp från Boktipset med Stefan Mählqvist i sin färgglada fåtölj och Vilse i pannkakan ligger ute på sidan. Bara att titta och njuta!

tisdag, februari 20, 2007

barn och barnuppfostran (månadens inlägg)

Vi är ett gäng bloggare som den 20de varje månad skriver ett inlägg på ett visst tema. Den här månaden är rubriken barn och barnuppfostran.

Jag är mamma till en flicka på 5 år och en pojke på 11 år så det här verkade ju lätt att skriva om. Eftersom jag försöker nischa min nya blogg på resor tänkte jag att jag kunde skriva om resor jag gjort med barnen. Mina barn , deras pappa och jag har varit i bland annat Mexico , Centralamerika och Venezuela , vi har bott i Spanien tillsammans och besökt flera länder i Europa samt Marocko. Det har också blivit en hel del resor inom Sverige och Spanien.

Visst kan det vara jobbigt att resa med barn ibland. Långa flygresor med mindre barn är som alla föräldrar vet inte så kul. Inte heller all väntan och säkerhetskontroller på flygplatser.

Fast det positiva överväger det negativa. Att resa med barn är en fantastisk möjlighet att se ett nytt land genom barns ögon. Barn upptäcker ofta småsaker och detaljer vi vuxna inte alltid lägger märke till. Det är också mysigt att ha tid tillsammans på ett annat sätt än man har i ett stressigt vardagsliv med jobb , hämta och lämna på dagis och skola.
I dom flesta länder i världen är barn väldigt uppskattade och välkomnas glatt överallt så det är definitivt lättare att komma i kontakt med lokalbefolkningen när man reser med barn.

Jag och barnen har nyligen flyttat tillbaka till Sverige efter ett år i den spanska huvudstaden Madrid.
Där gick barnen i spanska skolor/dagis och hade spanska kompisar. Jag tycker att Sverige på många sätt är ett väldigt bra och barnvänligt land. Vi har en generös föräldrarförsäkring , bra skolor och dagis , lagar och regler som skyddar barnen till exempel förbudet mot aga som är ganska unikt i välden.

Men det jag kan tycka är lite tråkigt i Sverige är att vi umgås väldigt lite över generationer. Barn lever i stor utsträckning för sig i en barnvärld , ungdomar för sig , gamla för sig o.s.v.
Jag kan också tycka att den allmäna attityden mot barn kan vara ganska otrevlig. Tittar man på uthyres-annonser är det inte ovanligt att det står ej barn. Det anses vara en nackdel att ha barn när man söker jobb, iallfall om man är kvinna.

I Spanien är barn välkomna överallt och får ständigt uppmärksamhet. Alla från tonåringar till pensionärer ler och gullar med barn. I Sverige händer det väldigt sällan och ganska ofta kan man få känslan av att folk tycker att barnen är störande.

I Spanien är barn mer uppklädda på ett sätt man sällan ser här. Jag blev ständigt förvånad hur spanjorerna kunde klä sina barn som små tanter och farbröder. Små muffar , kappor , lackskor , kavajer och sånt är inte ovanligt. Svenska föräldrar är mer inställda på att barnens kläder ska vara praktiska.

Jag har inte själv någon speciell ideologi när det gäller barnuppfostran. Jag försöker lösa problem som dom kommer. Jagär nog ganska bstämd när det gäller att sätta gränser och är nog strängare mot mina barn än vad mina föräldrar var mot mig. Hitills har dom iallfall funnit sig i att göra som jag säger utan alltför mycket tjafs. Samtidigt som jag kanske är ganska bestämd mot dom älskar jag att kramas och mysa med dom och jag talar ständigt om för dom hur mycket jag tycker om dom.

Eftersom barnens pappa bor kvar i Madrid så känner jag ofta att jag inte riktigt räcker till och alltid har den ork jag skulle vilja ha med barnen. Jag älskar mina barn och vill verkligen vara med dom jämt men ibland upplever jag det otroligt betungande att ha ensamt ansvar för dom. Jag har tyvärr ofta dåligt samvete när det gäller barnen.

Hoppas det här inte blev för svamligt och rörigt. Kom gärna med synpunkter. Både antalet läsare och kommentrarer har nästan försvunnt sen jag börjde om med en ny blogg. Lite tråkigt men jag hoppas att ni som brukade läsa och kommentera på förra bloggen ska hitta hit och fortsätta läsa och kommentera.

Läs vad fler månadens inlägg i vårat "gäng" hos Tolken, Emma , Johanna, Anna Malaga, Brazilian Linda, Sofia och Robban, Nejma, Krokofanten, Pumans dotter , Tobbe , Jove , Annelie.

att hitta lägenhet i Madrid

Anna Malaga frågade mig i en kommentar i förra inlägget hur vi valde område och lägenhet i Madrid och jag märkte att mitt svar blev så långt att det fick bli ett eget inlägg.

När vi kom ner bodde vi tillfälligt i en lägenhet i Fuencarral i norra Madrid. Den tillhörde en kollega till maken som skulle arbeta i Oxford i tre månader. Det var en liten lägenhet med 3 dormitorios (sovrum) och ett pyttelitet kök och vardagsrum/matrum. Den hade en fantastisk takterass med utsikt över stan. Perfekt att äta lunch på , på vintern när vi bodde där men det gick troligen inte att vistas där på sommaren.

Från Fuencarral är det bara en station med RENFE till UAM (Universitetet där maken jobbar och där barnens skolor låg). För den här lägenheten betalde vi 750 € i månaden. Vilket var mycket billigt för att vara Madrid.

Vi började genast ringa på annonser och åka runt och titta på en mer permanent bostad. Webplatsen Segunda mano är ett bra ställe att börja titta på om man letar lägenhet i Madrid eller någon annastans i Spanien.
Eftersom centrala staden är väldigt dyrt och universitet ligger starxt norr om stan bestämde vi oss för att söka i norra delarna.
Området Fuencarral är helt ok men en aning dött. Med spanska mått finns här få restauranger och affärer.

Ganska snart blev vi intresserade av den lilla staden Alcobendas med 150000 inv som ligger 13 km norr om Madrid och 2 eller 3 RENFE hållplatser från universitetet. Från Alcobendas är bussförbindelserna in till centrala Madrid utmärkta och snart ska tunnelbanan dit öppnats som höll på att byggas när jag bodde där. Här fanns stora parker och verkade lugnt och barnvänligt men också gott om affärer och restauranger.

Naturligtvis var det inte särskilt billigt här heller.
Vi hittade en ganska stor lägenhet med 3 dormitorios (sovrum) och vardagsrum. Lägenheten hade en stor mysig balkong mot en trädgård som delades av dom boende. I trädgården låg också en pool enbart för boende i området. Så hade vi tillgång till ett gym som jag knappast såg insidan av. Var där och spelade pingis med barnen någon gång.....

För den här lägeneten betalade vi 875 € i månaden vilket var billigt. Vi tittade på liknande lägenheter i samma område för 950-1000€. Att ha en pool man delar med grannarna kan låta väldigt lyxigt men är inte alls ovanligt i Madrid där sommaren är lång och mycket varm och havet långt borta.

Jag trivdes väldigt bra i Alcobendas. Personligen tycker jag att norra delarna av Madrid verkar trevligare än dom södra. Fast jag ska erkänna att jag har dålig koll på dom södra delarna av stan. Så egentligen borde jag inte ha någon åsikt.

Det är väldigt dyrt att bo i Madrid. Ska man hyra något betalar man vanligen en deposition på 1-2 månadshyror och hyresvärden vill ofta ha en så kallad bankgaranti. Man kan säga att det innebär att banken där du har ditt konto går i borgen för dig. Smiter du från hyran eller något betalar banken till hyresvärden och kräver sen dig på pengarna.

Madrid är en helt fantastisk stad där man kan hitta det bästa från alla delar av Spanien. Tyvärr är det väldigt dyrt att både köpa och hyra bostad där. Jag har hört om Madridbor som köper hus och lägenheter långt bort och pendlar för att det är så hysteriskt dyrt. I en tidning läste jag om några familjer som flyttat ända till Extremadura och gick upp hur tidigt som helst för att köra till jobb i Madrid.

Men det byggs väldigt mycket i och runt Madrid så förhoppningsvis kommer hyrorna inte att vara fullt lika hysteriska i framtiden när tillgången på bostäder blir bättre.

måndag, februari 19, 2007

Flytta utomlands

Både Anna i Malaga och Tolken har skrivit om vad man bör tänka på när man flyttar utomlands. Tolken uppmanade mig att också svara på det och skriva uifrån personliga erfarenheter och värderingar.

Nu har ju jag nyligen flyttat hem efter ett år i Madrid. När jag och familjen flyttade till Madrid var det tänkt att vi skulle stanna i minst två år , troligen längre. Jag trivs bra i Spanien och Madrid så det hade varit mycket trevligt att stanna men det fanns andra skäl som gjorde att saker och ting inte funkad och nu är jag glad att jag har åkt "hem". Även om jag naturligtvis då och då saknar Madrid och Spanien. Fast det är inte långt bort och billiga flygiljetter är lätt att hitta om Spanien-suget blir för starkt.

Att vi flyttade utomlands och hamnade just i Madrid var mest en slump. Barnens pappa fick jobb där. Efter att han hade doktorerat sökte han jobb både i Sverige och andra länder. Det var i Madrid han fick napp först.

Jag har för ganska många år sen pluggat spanska en termin i Sevilla och en sommar i Cadiz och en termin på universitetet i Göteborg. Något som jag tycker alla som är yngre och vill lära sig ett nytt språk borde prova. Att åka iväg och pluggaspråk på plats är ett utmärkt sätt lära känna ett nytt land.
Läser man på ett svenskt universitet eller högskola finns det också möjligheter att via utbytesprogram läsa en eller flera terminer i ett annat land.

Jag är ju intresserad av språk och hade absolut kunnat tänka mig att flytta till ett land och börja lära mig ett nytt språk. Fast visst var det praktiskt att både jag och maken pratade bra spanska redan när innnan. Vi ha också varit lngre perioder i Spanien och Latinamerika med barnen så dom kunde lite.

När allt det praktiska runt flytten som bostad , skolor och annat skulle fixas var det en tillgång att kunna språket och ha lite koll på hur samhället fungerade. Makens spanska chef och kollegor var också väldigt hjälpsamma när vi var på plats.

Just nu trivs jag väldigt bra med att vara tillbaka i Sverige igen men jag är absolut inte främmande för att flytta utomlands i framtiden. Jag gillar värme och tycker att vi har ett hemskt klimat i Sverige och skulle väldigt gärna bo i ett varmt land.

Egentligen kan jag nog tänka mig att bo nästan var som helst om det fungerar bra med familj , jobb , bostad och annat. Har man en fugerande vardag och trivs spelar det inte så stor roll var man bor. Klimat , storstad/landsbygd och annat blir mindre viktigt. Fast jag gillar värme och större städer så en storstad i Sydeuropa eller tropikerna skulle inte vara helt fel. Hong Kong är absolut en av mina favoritstäder men det är ju stor skillnad att besöka en plats som turist och bo och leva där. Att någon gång bo i Paris eller Sydfrankrike vore inte heller fel , inte minst för att lära mig språket bra.

Det viktiga när man har barn är nog en bra fungerande skola och bra sjukvård. Något som man säkert kan hitta i dom flesta länder. Jag är mycket nöjd med den spanska skolan och sjukvården.
Visst är det en fördel att bo i Europa eftersom det snabbt och billigt går att åka till Sverige och besöka släkt och vänner. Fast det viktigaste är att man trivs och har en fungerande vardag och om det sen är i hemkommunen eller på andra sidan jorden spelar inte jättestor roll för mig.

Man får räkna med att det tag ett tag att känna sig hemma på en plats , lära känna folk , komma in i sättet att leva , få vardagen att fungera.
Spanien är nog på många sätt ett lätt land att flytta till och trivas i som svensk. Fast naturligtvis finns det företeelser man kan reta sig på Spanien också precis som i Sverige och i andra länder.

Jag vill kunna känna mig trygg och säker på platsen där jag bor och kunna röra mig ute i samhället med så få begränsningar som möjligt.
Jag skulle inte vilja leva i ett inhägnat område där det bara bor västerlänningar. Jag vill kunna jobba , iallfall efter ett tag , i det nya landet.
Visst kan det vara skönt att kunna språket när man kommer till ett nytt land men inget måste. Dom flesta språk går ju att lära sig. Jag skulle vilja bli riktigt bra på franska någon gång i livet så en längre vistlse i Frankrike i framtiden vore roligt.

Det enda jag saknade i Madrid var saltlakrits och personer som känt mig länge som nära vänner och familj.
Det jag nu saknar från Spanien är främst klimatet men också en del spansk mat , café cortado och spanska grönsaker och oliver som smakar mer än i Sverige.

Nu har många av mina favoriter redan svarat på det här men jag skulle tycka att det skulle vara kul att höra hur Krokofanten hamnade i Paris

lördag, februari 17, 2007

Aloo gobi och andra indiska maträtter

I månadens inlägg i januari som handlade om kulturkrockar skrev jag lite om min tid i en indisk by. Byn som hette Sundapur ligger i södra delen av delstaten Rajasthan inte så långt från staden Dungarpur. I en kommentar under det inlägget fick jag tipset att lägga ut recept på Aloo gobi , en indisk gryta som jag lärde mig laga i byn och som blivit en favorit jag ofta gör hemma. Ett jättebra tips för mat är ju alltid trevligt att både skriva och läsa om.

Eftersom jag bodde och levde i en familj i byn åt jag all mat tillsammans med dom. Under lite mer än en månad i Indien åt jag enbart indisk mat utan att tröttna. Tyvärr smakar inte indiskt lika bra här hemma som innan jag åkte till Indien. Men visst går det att hitta suveäna indiska restauranger även i Sverige. Gillar man som jag kryddstarkt och vegetariskt är indisk mat en verklig favorit.

Familjens mat lagade av kvinnorna på en liten murad lerugn med öppen eld på golvet. Här tillagades verkligt delikata rätter och varje måltid bestod av flera olika rätter som serverades på ett stort plåtfat med fördjupningar i. Det fanns inga bestik utan man åt med en bit chapati dvs. ett runt platt osyrat och till varje måltid nybakat bröd.

Dom få ord jag lärde mig på bagri den lokala dialekten av hindi har med mat att göra. Fast jag vet att vackert hår heter asall ball.

Den enda mat jag hade lite svårt för var skålen med ris som varje dag serverades till frukost. Trots att jag verkligen älskar ris och i synnerhet indiskt basmatiris hade jag svårt att få ner det på morgonen. Fast jag är dålig på att få i mig någonting ätbart överhuvudtaget på morgonen. Jag har svårt att förstå att så många av mina landsmän glatt äter gröt , fil , müsli och berg av grova mackor till frukost. Då har jag mycket lättare att förstå spanjorer som ofta nöjer sig med en kopp kaffe och eventullet en liten brödbit.

Till lunch serverades ofta lite mindre mat som en sorts indiska piroger med stark fyllning av bland annat potatis och ärtor eller pakoras.


samosas

Pakoras har jag ofta gjort hemma och det är mycket enkelt och går snabbt.
Man behöver olika grönsaker som skärs i bitar. Man kan i stort sett välja vilka grönsaker som helst som man tycker om. Så behöver man kikärtsmjöl även kallat gram och rismjöl. Det brukar inte vara något problem att hitta i större och mer välsorterade butiker med utländsk mat.
Man blandar 3/4 gram med 1/3 rismjöl och vatten. Smeten ska vara ungefär om sockerkakssmet i konsistensen. Salta lite och doppa en grönsaker i smeten. Stek eller fritera. Servera med ris och någon god sås eller ät som det är med en kall sås till. Jag har sett indier sitta och doppa pakoras i ketchup och det är en helt okey kombination.


pakoras

Till middagen fanns alltid dal vilket är en soppa av linser eller bönor. I min familj åts alltid en tjock soppa med linser , tomat , vitlök , diverse starka kryddor. Den var mycket god.
Ofta fanns några stekta grönsaker som till exempel stekta bitar av paprika, aubergine eller okra.
Även stekta chilis var populära.
En underbart god grön röra som bestod av bland annat koriander och chili serverades ofta.
Olika grönsaksbollar kallas kofta och är både goda och populära , serveras oftast i någon sorts sås. Channa masala är kikäror i en kryddstark sås ockå mycket gott och vanligt.
Nästan varje dag serverades Aloo gobi som ordagrant betyder Potatis blomkål. En personlig favorit som jag ofta lagar hemma.

Eftersom det inte fanns kokböcker i byn har jag bara fått inredienserna beskrivna på ett ungefär. Precis som i receptet på pakoras ovan får en som är intresserad prova sig fram.

Till Aloo gobi behövs några potatisar , ett blomkålshuvud ,en lök , 1-3 tomater , en god currypasta min personliga favorit är curry vindaloo, vatten och salt

Hacka löken och fräs den i olja i en stor kastrull eller gryta. I Indien använder man gärna jordnötsolja eftersom det påstås ta fram kryddornas smak bättre än annan olja. Jag använder oftast olivolja nä jag gör det här hemma. Inte helt indiskt men det fungerar.
Ha i önskad mängd av currypastan och låt fräsa med en stund. Skala och hacka potatis och låt den fräsa med en stund, cirka 5-10 minuter. Rör om då och då. Man brukar säga 1-2 potatisar per person. Man får prova sig fram men 4-6 stycken normalstora är ganska lagom till att blomkålshuvud.
Dela blomkålen i buketter och låt dom steka med någa minuter. Hacka tomaterna och ha i grytan. Späd med lite vatten och eventuellt salt eller buljong. Koka under lock på svag värme tills potatis och blomkål är mjuka.


aloo gobi

Till indisk mat serveras naturligtvis ris , chaval på hindi. Indiskt basmatiris. Basmati är det mest använda riset i Indien. Basmati betyder väldoft på hindi. Basmatiris är lätt att få tag på i svenska livsmedelsaffärer och är enligt mig det absolut godaste riset. Ännu godare blir det om man tillagar det på typiskt indiskt vis som jag lärde mig av kvinnorna i min indiska familj. Det kan verkar lite omstädigt men är absolut värt det för riset blir så mycket godare.

Det här blir ungefär 4 portioner.
Tag 3 deciliter basmatiris och häll i en kastrull , häll på vatten och rör eller gnugga lite lätt på riset , vattnet blir då grumligt. Häll av vattnet och häll på nytt och upprepa tills vattnet är klart. Låt då riset ligga i blöt i någon minut (2-3 minuter kan vara lagom) häll sedan av riset i en sil. Låt det rinna av och torka i silen. Lägg sen tillbaka riset i kastrullen och häll på 5 decieliter vatten eller buljong och eventuellt lite salt. Vill man lyxa till det extra mycket kan man fräsa riset en kort stund i lite olja , utan att det tar färg, innan man häller på vattnet. Koka på svag värme under lock i ungefär 15 miuter. Lyft locket och pressa i saften från några citronklyftor eller en lime. Ta sedan av kastrullen från värmen och låt den stå cirka 5 minuter innan det serveras. Det blir otroligt gott och det blir snabbt en vana att tillaga riset på det här sättet.

Här finns mer att läsa om indisk mat och här är en jättebra sajt fullspäckad med fakta och tips om Indien

karneval



Just nu pågår karnevaler runt om i världen. Karneval var ursprungligen benämningen på dagarna före askonsdagen, som inleder fastetiden.
Karnevalen har förmodligen sina rötter i magiska riter för att betvinga de krafter som håller våren tillbaka. Man firar dagarna med upptåg, maskerader och dans.



Dom mest kända och störta karnevalerna är väl dom i Brasilien främst den i Rio de Janerio. Även Madi Gras i New Orleans är världsberömt liksom den stora karnevalen i Port of Spain på Trinidad Tobago. Även i Motreal i Knada och i Ouroro i Bolivia har man stora karnevaler. I alla Latinamerikanska länder firas karnevalen ordentligt. Trots att karnevalen ursprungligen kommer från Europa märks starka lokalainslag från den indianska och den svarta kulturen på många ställen i Latinamerika.



I Europa hittar man stora kända karnevaler på Tenerife och i Las Palmas på Kanarieörna. Även den vackra staden Cadiz i sydvästra Spanien har en stor berömd karneval som jag faktiskt har besökt.
I Venedig , Nice , Notting Hill i London och Köhln i hittar vi andra stora berömda europeiska karnevaler.



Runt om i Sverige ordnades på 80- och 90-talet en del karnevaler men på grund av klimatet la man dom oftast senare på våren. Jag har besökt karnevale i Uppsala, Norrköping och Lund. Nu skulle jag tro att Hammarkullenkarnevalen i Göteborgsförorten Hammarkullen är den största i Sverige. Den brukar gå av stapeln i slutet av maj och är absolut värd ett besök. Jag var där några gånger när jag bodde i Göteborg.



Förra året bodde jag i Madrid och hann med att besöka karnevalen där. Vädret i Madrid i februari kan vara minst sagt varierande , vissa dagar kan vara väldigt varma och sköna medans andra kan vara riktigt kylslagna och regninga. Förra året var det riktigt regning och kallt och det var svårt att se karnevalståget mellan alla paraplyer. I går var det 17 grader och sol mitt på dagen , fast naturligtvis blir det mycket kallare på kvällen. Så det är inga lättklädda damer med paljett-bikinis i kanevalståget i Madrid. Förra året såg jag bland annat stora smurfar och getingar. Trots regn och kyla är spanska fester alltid kul. Spanjorerna är duktiga på att festa och det brukar vara mycket mat , dryck och dans på alla fester.



För några år sen var jag i Cadiz under karnevalen. Cadizborna eller gaditanos som dom kallas på spanska är mycket stolta över sin karneval. Det är en mycket glad och uppslupen fest som pågår hela natten.
Själva karnevalståget innehöll det år jag var där en hel del satir och skämt , väldigt många med politisk anknytning. Något jag hörde skulle vara typsikt för Cadiz-karnevalen.
Cadiz är en mycket vacker stad som ligger på en lång och smal halvö omgiven av hav på tre sidor. Staden är mycket gammal , den grundades redan för 3000 år sen av fenicierna. De smala gatorna och gränderna med sina vita hus mynnar nästan alla mot havet, ofta i båda riktningarna. Innevånarna är glad och vänliga. Så det är en mycket trevlig stad att besöka och festa i oavsett om det är karneval eller inte.



Bilderna är från olika karnevaler runt om i världen och jag har helt fräckt snott dom på Wikipedia

fredag, februari 16, 2007

grisens år

När den 17 februari vid midnatt övergår till den 18de inleds grisens år i Kina. Så idag firar kineser över hela världen det kinesiska nyåret. Den kinesiska zodiaken består av tolv djur Grisen , Råttan , Buffeln , Tigern, Kaninen , Draken , Ormen , Hästen , Geten , Apan , Tuppen och Hunden.



Under det kinesiska nyåret har många kineser en längre ledighet och för många är det enda gången på året dom har möjlighet att åka hem och hälsa på familj och släktingar. Enormt många människor från det inre av Kina har flyttat till storstäderna i kustområdet för att arbeta i dem nya fabriker som växer upp där. Förenklat kan man säga att den nya enorma ekonomiska tillväxten främst sker i kustområdet.



Förutom att man åker hem och hälsar på familjen är den traditionella drakdansen något som förknippas med kinseiskt nyårsfirande. Den som bor i Stockholmstrakten kan delta i kineseiskt nyårsfirande på Östasiatiska museet i Stockholm Här kan man se uppvisning i lejondans. 17 februari till 6 maj pågår en utställning om kinesiska drakar Precis som när vi firar vårat nyår går det åt mängder av smällare och fyrvererier vid det kinesiska nyårsfirandet.



En annan sak som är förknippat med kinesiskt nyårsfirande är röda lyktor. Fast det används i samband med olika festligheter i Kina. Jag har besökt Hong Kong och Singapore (där kinseser utgör 76% av befolkningen ) under den kinesiska höstfesten. Då tänder man lyktor överallt och äter mooncakes. Oerhört mysigt. Kanske får bli ett eget inlägg i framtiden.



Den traditionella kinesiska nyårsmaten är dumplings. Små ångkokta degknyten som kan vara fyllda med olika saker. När jag besökte Hong Kong sa flera hongkongbor till mig att dumplings var stadens verkliga "nationalrätt" . Fast dumplings äts över hela Kina. Det är verkligen jättegott och den som har möjlighet ska absolut prova.



Jag är faktiskt själv född i Grisens år. I DN läste jag att de som fötts under grisens år är bland annat sociala, pålitliga och otroligt målmedvetna. De älskar fred och lugn och tror på sig själva. Vet inte hur bra det stämmer på mig. Hittade en sida med
kinesiskt horoskop
för den som är intresserad. Man kan även kika på vanliga västerländska horoskop , kolla hur man passar ihop med andra i zodiaken och annat på den sidan.