torsdag, september 23, 2010

onsdag, september 22, 2010

Proggiga barnböcker

Väldigt rolig video om 70-talets barnböcker.

tisdag, september 21, 2010

Palme om invandrare

Att vi nu har ett rasistiskt parti i Sveriges riksdag är det stora samtalsämnet så här dagarna efter valet. Många är vi som är besvikna även om det inte var oväntat. Jag tror inte att 6 % av svenskarna är rasister. Jag vill inte tro det. Istället är man mot dom andra partierna som framstår som allt mer likriktade. Så det blir en proteströst på ett missnöjesparti som Sverigedemokraterna.

Men rasism finns och där måste vi ha nolltolerans. Lyssna gärna på vad Palme säger om invandrare.

söndag, september 19, 2010

Sex, sex, sex och åter sex

Jag tycker att det är bra att vi pratar öppet om sex i Sverige. Det är något naturligt som dom flesta gillar. Men ibland kan jag känna att det blir för mycket. Jag tycker att i svenska kvällstidningar har får sex väldigt mycket plats. Det är allt från käcka rådgivande artiklar i stil med "så får du orgasm" till frågespalter där olika experter svara och övriga läsare kan skriva synpunkter under ungefär som att kommentera ett blogginlägg. Varvat med artiklar om Elsa som är nymfoman, Sven som varit sexmissbrukare och Åke som tänder på piggsvin eller nåt annat udda.

För samtidigt som sex är något naturligt som vi alla ägnar oss åt är det också väldigt privat. Jag motsätter mig på inget sätt att man talar och skriver om sex men ibland kan jag känna att det har blivit en överexploatering. Hela samhället har på något sätt blivit sexualiserat. Den som aldrig har besökt en swingersklubb eller hängt i någon sorts gunga blir nästan udda. Nästan allt är normalt och måste provas. Självklart tycker jag att all typ av sex som sker mellan vuxna människor där dom inblandade är med på det hela är okay.

Samtidigt kan jag som har bott i Spanien reflektera över hur det ser ut i spansk press. Där finns inte sexråd eller artiklar om människor som gillar att ha sex på olika vis. Jag har heller inte sett dokumentärer på spansk TV om män som ligger med bilar och sånt som svensk TV har visat. Jo det gick en dokumentär på 5an om män som ligger med bilar för något år sen. Man fick till och med se sperman på avgasröret efter en man som fått utlösning när han förlustat sig med en snygg amerikanare.

Nu finns inte motsvarigheten till den svenska kvällspressen i Spanien. Man kan inte på samma sätt som här prenumerera på tidningar. Spanska tidningskiosker är helt fantastiska med ett enormt utbud av tidningar och tidskrifter i vitt skilda ämen. Här säljs dom stora dagstidningarna som väl får jämföras med våra morgontidningar. Men även i DN och SvD finns frågespalter och artiklar om sex om än inte i samma utbud som i kvällstidningarna. detta hittar man inte i El Pais och El Mundo. Däremot är nyheterna i artiklarna vinklade. El Pais är socialdemokratisk och El Mundo konservativ och då förväntas journalisterna vinkla artiklarna i rätt politisk färg. I Sverige ska ju endast ledaren vara politiskt vinklad. Jag gillar i och för sig att tidningarna är vinklade på spanskt sätt. Det känns lite skumt med svensk objektivitet eller neutralitet som samtidigt i smyg kan propagera för något. Bättre då att jag vet att den som skrivit vinklat åt något håll så kan jag utifrån egna värderingar ta ställning.

Som sagt jag gillar att vi pratar öppet om sex men jag kan ibland blir så innerligt trött på den sexualisering som finns i samhället. Det måste väl gå att hitta en väg där vi kan tala öppet om sex utan att exploatera det i allt som skrivs och utan att vi svämmar över av artiklar om sex.

Det finns väldigt viktiga frågor som inte får det utrymme dom förtjänar. Till exempel Att bekämpa fattigdom som jag nyligen skrivit en krönika om. Visst kan man skriva om både sex och fattigdom men jag skulle önska lite färre artiklar om sex och lite fler om hur vi uppnår en värld utan fattigdom och svält. Och jag skulle önska ett lite mindre sexualiserat samhälle. Det är inte viktigast i världen att jämt vara sexig. Det finns andra mycket viktiga egenskaper.

lördag, september 18, 2010

Kul uppdrag

Det här låter som ett jättekul uppdrag. Stötte på det av en slump när jag surfade efter flygbiljetter. Finnair söker fyra personer som ska resa runt i Europa, USA och Asien under fyra månader och testa hotell, restauranger och flygplatser. Quality hunters kallas det tydligen. Man ska visst blogga under resan. Det lär väl vara rätt populärt att söka och jag skulle nog överväga att göra det om jag kunde vara borta i två månader i höst. Tyvärr funkar det inte för mig just nu. Men det kan säkert vara kul att läsa bloggarna som dom fyra "Kvalitets jägarna" kommer att skriva. Är sjukt ressugen så det kan vara kul att få lite tips. Tyvärr har jag just nu för mycket att göra med 2 x heltidsstudier, jobb och barn så ingen längre resa i höst för mig. Förhoppningsvis blir det lite resa i vår och jag har ju faktiskt varit ute och rest lite i sommar.

Bangkok, Chao Praya floden


Klicka på bilden för att göra den större.

Krönika om en viktig fråga

Nyligen skrev jag en krönika för första gången. Lite mer seriöst. Så där efter regler. Fick skriva om vad jag ville. Tyckte det var väldigt svårt att skriva i krönikeform men det är väl en vanesak. Tror inte jag kommer att bli krönikör men det var kul att prova. Tänkte publicera krönikan här också så ni som orkar och vill kan läsa.

Millenniets viktigaste fråga

Therese Sundqvist

Den 20 september inleder FN ett toppmöte i New York för att sätta press bakom millenniemålet om minskad världsfattigdom. Att halvera andelen extremt fattiga till 2015 verkar fullt möjlig. Sämre har det gått att minska hungern eller att förbättra mödrars hälsa och fattigas tillgång till toaletter. Fortfarande dör ett barn var femte sekund, många på grund av usel sanitet, svält och lättbotade sjukdomar.

För några dagar sen kom FNs jordbruksorgan FAO med en rapport som visar att 925 miljoner människor i världen lever i svält. I rapporten visas det även på hur mycket olika länder förlorar ekonomiskt på att ha en andel av befolkningen som lever i svält. Människor som svälter kan inte arbeta och bygga välstånd lika effektivt och dessutom drabbas de ofta av sjukdomar.

Millenniemålen består av åtta punkter som antogs under ett FN-toppmöte år 2000 och skulle vara genomförda till hälften år 2015. Vissa länder som Vietnamn och Ghana har lyckats väldigt bra. Stora delar av Asien och Sydamerika har också lyckats lyfta stora grupper av människor ur extrem fattigdom. Värre är det med delar av Afrika söder om Sahara. Detta borde vara en av de absolut viktigaste frågorna för mänskligheten idag. Det är fullt möjligt att uppnå millenniemålen om detta skulle prioriteras. Utvecklingsforskaren Hans Abrahamsson på Göteborg Universitet menar att vi redan nu skulle kunna uppnå dessa mål om man använder fem procent av världens samlade försvarsbudget till att utrota fattigdom genom att satsa på utbildning, hälsa och jämställdhet. Att utrota den extrema fattigdomen borde vara säkerhetspolitiskt angeläget. Stora grupper människor som lever i misär är en grogrund för oroligheter och extremism som inte bara drabbar de fattiga länderna utan även oss här i trygga Sverige.

Det handlar inte om vi och de. Jag har själv levt med fattiga människor i Indien och Latinamerika och det som slog mig var hur otroligt lika vi är. Trots att våra livsstilar och förutsättningar skiljer sig så markant pratade jag om samma saker med familjerna på ett stampat jordgolv i Indien och i ett plåtskjul i Latinamerika som med vänner på ett kafé i Uppsala. Vi pratade om vitt skilda saker som familj, barn, kärlek, sex, filmer, matlagning, kläder, religion, mobiltelefoner och mycket annat. Jag fick höra anekdoter ur deras liv och om deras förhoppningar inför framtiden.

Om vi anser att alla människor har lika värde finns det ingen som helst anledning att barnen i min indiska by eller på kaffeplantaget i Guatemala ska ha andra förutsättningar än mina barn här i Sverige. Att möta barnen som i perioder hade levt under svält var det jobbigaste när jag levde i den indiska byn. Överhuvudtaget tycker jag det är jobbigast att se fattiga barn på gatan när jag är ute och reser. Kanske är det för att jag själv är mamma. Kanske är det för att barn väcker någon sorts beskyddarinstinkt hos oss vuxna. Kanske är det för att barnen inte har någon som helst möjlighet att på egen hand förändra sin situation.

Att inte ge alla människor tillgång till utbildning och ett drägligt liv är ett oerhört resursslöseri. Ett resursslöseri som även drabbar oss i den rika världen. Många som skulle bli otroligt framgångsrika inom olika områden gagna mänskligheten får aldrig chansen att gå färdigt grundskolan. I min indiska by träffade jag en begåvad 17 årig kille som på egen hand hade lärt sig otroligt bra engelska. Ett språk ingen annan i byn talade. Han drömde om att studera på universitetet i Udaipur, 15 mil bort. Lärare ville han bli. Det fanns ingen möjlighet att familjen skulle ha råd med det och ingen i hela byn hade tidigare studerat vid universitetet.

Den uruguayanska författaren Juan Carlos Onetti sa en gång

- Om Beethoven hade varit född i Tacuarembó skulle han ha blivit ledare för stadens blåsorkester .

Trots att millenniemålen är den viktigaste globala frågan är det något vi alltför sällan diskuterar i Sverige. Fattiga människor är några vi ser som hastigast i ett nyhetsinslag och sen glömmer bort. Vi lever med våra egna vardagsproblem och det är få orkar tänka på situationen för de många fattiga i tredje världen. Sällan får vi höra de fattigas egna röster.

- De har alla en egen röst, varenda en av de, men världen lyssnar inte.

Orden är den uruguayska författaren och journalisten Eduardo Galeanos. Jag träffade honom när han nyligen mottog Dagermanpriset för "ett författarskap som orubbligt och alltid står på jordens fördömdas sida”.

Galeano lyssnar och talar för jordens fattiga så att även vi andra måste lyssna. Ett exempel vi alla borde ta efter. Vi som har röster någon lyssnar på borde tala mer om detta och kräva av våra politiker att frågorna ges hög prioritet. Ändå är det lätt att fyllas av hopplöshet. De fattiga är så många och inget jag gör kan förändra något? Även om bilden av världen kan kännas mörk och hopplös finns det mycket som är hoppfullt. I många länder går det åt rätt håll. Förhoppningsvis kommer mina barnbarn och barnen i den indiska byn och på kaffeplantaget i Guatemala att ha samma förutsättningar. En värld utan svält och extrem fattigdom och där alla barn får gå i skolan kommer att bli en bättre värld för oss alla.

Fakta millenniemålen:

Millenniemålen består av följande åtta punkter:

Extrem fattigdom och svält ska utrotas

Alla barn ska gå i skolan

Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas

Barndödligheten ska minska

Uppnå en bättre mödravård och minskad mödradödlighet

Stoppa spridningen av HIV/AIDS, malaria och andra sjukdomar

Säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling

Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling

fredag, september 17, 2010

torsdag, september 16, 2010

Mittens Rike

Jag är väldigt förtjust i Kina. Jag har flera gånger besökt landet och vill gärna åka dit igen. Jag tänker inte heller missa utställningen av delar av Terrakottaarmén som just nu visas på Östasiatiska museet i Stockholm. Eller för att vara korrekt så får man gå ner i ett bergrum på Skeppsholmen bredvid museet för att se just den delen av utställningen.

Jag har hittills besökt södra Kina, Hong Kong och Macao men hoppas någon dag även resa till Beijing och Shanghai. Jag vill gärna se muren och en rad andra häftiga platser. Tills jag får tid och möjlighet att resa till Kina igen så läser jag gärna om landet. Finns mycket bra skrivet om Kina. Särskilt skulle jag vilja rekommendera Ola Wongs böcker "No I am from Borås" och När tusen eldar slickar himlen. Kinas väg till framtiden"

En sajt om Kina som jag gillar är Mittens Rike. En väldigt bra och informativ sajt där man kan lära sig mycket om Kina. Här finns information för turister men också annat som att starta företag i Kina och allmän information om landet, olika platser och sevärdheter. En mycket bra sajt som jag kan rekommendera till alla som är intresserade av Kina.

Istanbul ett paradis för matälskare

I somras besökte jag Istanbul. En helt fantastisk stad. Här finns verkligen allt och jag återkommer gärna hit. Otroligt vacker och full av intressanta sevärdheter. Shoppingen är rolig och billig. Stadens läge vis Bosporen och Marmarasjön är helt fantastiskt. Istanbul är också en stad med ett fantastiskt utbud av restauranger. Ett riktigt paradis för matälskare och det turkiska köket är väldigt bra.

















onsdag, september 15, 2010

tisdag, september 14, 2010

lördag, september 04, 2010

Hoi




Klicka på bilden för att se den i större format.

onsdag, september 01, 2010