tisdag, juni 03, 2008

husdjur

Egentligen har jag inget emot djur men jag är heller inte sån som kastar mig över varje hund , katt , marsvin eller papegoja och ska gulla med dom. Jag är inte så där överdrivet sugen på egna husdjur. I mitt bostadsområde i Madrid var hundar väldigt populära , dom flesta var inte större än en övergödd hamster men kunde vara ganska folkilskna. Fast enligt ägarna var dom bara busiga och gulliga

Här i mitt bostadsområde i Uppsala vimlar det av katter. Dom är inte särskilt folkilskan utan mer ilskan mot varandra. När jag pluggade i Göteborg jobbade jag extra i hemtjänsten och då gick jag ibland till en tant som hade en otroligt läskig katt. Den låg och lurade bakom möbler och kastade sig fram och attackerade fötter och ben. Ibland kunde den hoppa upp och riva en på händer och armar också. Tanten skrattade åt hur busig hennes lilla älskling var och visade sina helt sönderrivna armar.

Ikväll har jag haft nöjet att ställa upp som kattchafför. En kompis som skulle få en katt ville ha hjälp med en bil plus chafför och hämta katt och kattprylar. När vi kom fram var katten i en transportbur och inifrån buren fräste det ordetligt. Då och då stack en tass med vassa klor ut genom buren. Men min kompis var förtjust över den gulliga katten trots att jag försiktigt antydde att den såg en aning lömsk ut. När vi kom hem till kompisen och släppte ut den nya katten rök den genast ihop med den gamla katten. Så till tonerna av ett kattslagsmål blev jag bjuden på kaffe i köket. Katterna lugnade dock ganska snart ner sig och nöjde sig med att ligga i varsitt hörn och titta lömskt på varandra.

Som sagt jag ogillar på inget sätt djur men jag har ingen lust att äga något och är inte så mycket för att gulla med dom. Visst kommer en katt eller hund fram till mig så klappar jag dom lite och vill en katt sitta i mitt knä knuffar jag inte ner den. Men djur brukar inte söka mitt sällskap så där otroligt ofta. Kanske känner dom av min lite avvaktande inställning.

När jag var yngre red jag i många år fast jag var aldrig så intresserad av att pyssla med hästarna och hänga i stallet. Nu är det väldigt längesen jag satt på en hästrygg men har man en gång lärt sig rida så tror jag det sitter. Ska väl erkänna att jag inte har något större sug efter att rida men jag skulle absolut kunna göra det. även om hästar brukar vara ganska snälla tycker jag också dom är lite stora och läskiga.

På tal om läskiga djur så kan jag rekommendera Johannas berättelse om katten Lola

Måste jag välja mellan hund och katt så är jag definitivt mer katt-människa. Vi hade både hundar och katter när jag var barn men hund tycker jag är lite jobbigare att ha.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Att välja mellan hund och katt för mig är som att välja mellan pest eller kolera.

Du är en väldigt sarkastisk underton när du skriver t.ex. det här, och det gillar jag, ska du veta. ;) Kul att du länkade mitt gamla inlägg också!

Thérèse sa...

Johanna - klart jag länkade ditt inlägg för det gillade jag verkligen. Jag ogillar inte djur men jag förstår kanske inte det där med att gulla med dom trots att mina föräldrar hade katter och hundar under hela min uppväxt och idag har två katter. Jag har väl ingen önskan att ha egna djur men jag har många kompisar och släktingar som har djur. Så tycker jag att folk med djur kan vara lite oförstående när deras älsklingar är riktigt folkilskna. Som kompisen jag var kattchafför åt idag han satt och babblade om hur underbar den nya katten var samtidigt som det frästes inifrån buren. En släkting hade en katt som ständigt skulle klösa och dom skrattade bara och sa att lilla Tusse var så lekfull och ville busa. Så satt man där med rivsår på händerna och försökte mota bort den busiga Tusse. Men hellre katt än hund fast katt kan jag inte ha eftersom min son är allergisk. Mina barn brukar tjata om att vi ska skaffa hund men jag tycker det verkar jobbigt. Dom får leka med mina föräldrar katter och min kusins hund istället.

Lisa Christensen sa...

Oj, vilken otur du verkar ha haft! Dessvärre måste jag faktiskt erkänna att min lilla hund nog skulle passa i Madrid - busig och gullig ;)

(Jag kunde för övrigt knappt skriva denna kommentar eftersom det ringde på dörren och Tilly blev vansinnigt... busig!)

Thérèse sa...

Lisa - jag gillar djur också men tror inte jag skulle vilja ha några. Tycker att Tilly är väldigt söt och skulle gärna busa med henne om vi träffades.

Thérèse sa...

Lisa - ska påpeka att jag skrev inlägget efter att ha varit och hämtat en monsterkatt som den blivande ägaren tyckte var så underbar... Jag gillar småhundar betydligt bättre än stora bjässar och Tilly ser jättegullig ut

Lisa Christensen sa...

Tilly är väldigt gullig, men faktiskt också lite mopsig på småhundars vis, det måste erkännas... Hur som helst, så fort man kommit över den första tröskeln och blivit "en i gänget" älskar hon en utan gränser och far runt som en liten glad boll. Men som alla andra mattar är jag ju lite subjektiv :)

Anonym sa...

Jag gillar djur och har haft flera under min uppväxt. Jag är en sån som djuren ofta gillar... Att katten fräste och var arg i transportburen berodde förmodligen på att den var jätterädd. Att bli klöst av en katt är dock ingen trevlig upplevelse, och såren kan bli farliga då det lätt blir infektioner. Både när det gäller hundar och katter gäller det att kunna läsa deras kroppsspråk, så att man märker när de vill vara ifred eller är rädda, och då klöser eller bits.
/Anna S.

Thérèse sa...

Anna - jo så klart katten var rädd i transportburen och när den kom till ett nytt ställe där det dessutom redan fanns en katt. Jag har inte pratat med ägaren men troligen har den lugnat ner sig