Det varierar väldigt mycket hur populärt tjurfäktning är. I Sevilla och i Madrid där jag bland annat bott är det väldigt populärt och där ligger dom två mest kända arenorna. Las Ventas i Madrid och La Maestranza i Sevilla. I regioner som Katalonien och Kanarieöarna finns det inte alls. Jag tror till och med tjurfäkting är förbjuden i Katalonien. Förutom i Spanien förekommer tjurfäktning i Portugal , södra Frankrike och delar av Latinamrika. En spansk kompis har dock sagt att han tycker tjurfäktning är tråkigt och något gamla människor går på. Unga föredrar fotboll. Kanske har han en liten poäng men inte helt för det verkar betydligt mer populärt än en pensionärshobby.
En tjurfäktingsomgång anses lyckad om den avlutas med att tjuren dödas genom att svärdet sticks genom djurets skuldra ned i hjärtat. Om matadorens uppvisning anses förstklassig av publiken, och den s.k. presidenten för tjurfäktningen samt den veterinär som alltid närvarar, kan matadoren får ett eller två av tjurens öron som trofé.
Dom duktiga matadorerna är riktiga superstjärnor som är oskrivna i skvallerpressen och umgås med kändisar. Fast dom flesta som börjar på tjurfäktarskolor når aldrig så långt. Att vara matador är inte helt riskfritt. Varje säsong (tjurfäktnings-säsongen startar på våren och slutar på hösten) skadas matadorer. Ibland så allvarligt att dom avlider eller tvingas sluta.
Nu har en känd matador, José Tomas blivit illa stångad av en tjur på Las Ventas i Madrid. Jag läste att han fortfarande vårdas på sjukhus efter att ha smaka på de vassa hornen tre gånger. Om han återhämtat sig blir det redan nästa vecka en ny tjurfäktning, då i Alicante.
Jag har ofta hört spanjorer säga att det är en konst och en del av den spanska kulturen. Personligen tycker jag det känns som ett ganska brutalt sätt att döda en tjur och väldigt otäckt att matadorer skadas eller till och med dödas. Men jag har heller inte gett tjurfäktning någon chans eftersom jag inte ens försökt gå på en. Fast jag har inte heller haft någon större lust.
José Tomas blir stångad
6 kommentarer:
Själv hör jag till dem som gillar tjurfäktning. Det är något speciellt med ett skådespel mellan liv och död i vilket människans mörkaste sidor skymtar.
Jag hade faktiskt en grupp killkompisar när jag bodde i Spanien som var väldigt förtjusta i tjurfäktning och de var alla i 20-års åldern. Men förutom oss tycker jag nog det mest var feta herrar i övremedelåldern med en cigarr i mungipan som gick och tittade på tjurfäktning.
Nadia - jag har egentligen inte så mycket koll på vilka som går på tjurfäktning eftersom jag aldrig varit på någon. Jag har hört ungefär samma argument som du skriver att det är ett starkt skådespel mellan liv och död. Ibland har jag tänkt att jag skulle ge det en chans men det har aldrig blivit av. Ska jag vara ärlig så känner jag mig inte så lockad att se det. Jag tror jag är för känslig.
Precis som könsstympning tillhör vissa kulturer, eller tvångsgifte?
Nää, go' middag...
Karlavagen - visst det är sant , man kan naturligtvis inte rättfärdiga brutala handlingar genom att skylla på kultur eller "man har alltid gjort så"
Jag lär heller aldrig se någon tjurfäktning , har svårt att tänka mig att jag skulle uppskatta det. Det jag sett på TV har inte gett mersmak utan tvärtom. Jag har aldrig klarat att följa en hel tjurfäktning på TV. Lite för blodigt och äckligt för min smak
Nej, usch! Det här borde inte vara tillåtet år 2008. Djurplågeri med publik som åkådare...
/Anna S.
Anna - nej det är märkligt att det är så stort i Spanien. Jag är inte alls lockad av det utan tycker det verkar väldigt brutalt och läskigt. Tror inte jag kommer att gå på en tjurfäktning någon gång
Skicka en kommentar