tisdag, december 18, 2007

fulblogg om barn

Jag pratade nyligen med en kompis som har ett barn. Dom får ofta frågan om det inte är dags för ett syskon snart. Dom är nöjda med ett barn men säger man det så får man ibland höra hur hemskt och ensamt det är att växa upp utan syskon. Har man fler än två barn gillar vissa människor tydligen också att påpeka det. Fast har man två barn av samma kön kan det vara okey att man skaffar ett tredje för alla förstår ju att man vill ha en flicka om man har två pojkar eller en pojke om man har två flickor.

Själv har jag en pojke och en flicka så jag måste nog betraktas som ytterst normal och osuspekt i barnsammanhang. Egentligen är det rätt obegripligt att utomstående kommenterar antalet barn en familj väljer att skaffa. Personligen tror jag inte det är så farligt att växa upp utan syskon eller växa upp med många syskon. Jag har själv ett syskon men jag tvivlar på att jag blev mindre ensam som barn för det. Min bror och jag hade under vår uppväxt olika vänner och jag kan väl inte direkt påstå att han och jag lekte så otroligt mycket med varandra.

Om man efter en viss ålder inte vill ha barn ses det också som lite suspekt av vissa. Särskilt om man är kvinna. Ännu mer suspekt blir det om man lever i ett förhållande och väljer att inte skaffa barn.

Själv är jag väldigt nöjd med två barn. Just nu tycker jag det räcker. Men visst kan jag känna bebissug ibland när jag träffar bebisar men samtidigt känner jag att det är ganska jobbigt med bebisar också. Träffade en kompis med en ettåring igår och även om dom är hur gulliga och charmiga som helst i den åldern så har det sina fördelar när barnen blir större och klarar mer själva. Hur ljuvligt och mysigt det än är med bebisar så är det ju otroligt kul när man kan börja prata med sina barn. När dom blir så stora att dom kan berätta saker , dela med sig av sina funderingar och ibland ganska roliga frågor.

Jag tycker det är jättekul med barn. Gillar att umgås både med mina egna och andra barn. Så är det ju något speciellt att se sina barn växa och utvecklas och få en egen personlighet. Något jag tror alla föräldrar håller med om. Det är stort att få barn och leva med barn. Personligen har jag svårt att tänka mig ett liv utan barn men jag fördömer absolut inte dom som inte vill ha barn. De är upp till var och en att bestämma vad som känns rätt.

Blev lite svamlig fulblogg i brist på annat eller kanske lite "smita-ifrån-pluggande-inlägg".

9 kommentarer:

Per sa...

Jag växte upp utan syskon och jag tog ju inte skada av det...;) Nja inte riktigt sannt, för jag hade plastsyskon ett tag när jag var runt 10-ârsâldern, sâ det var lite kul ett tag även om det blev lite revirkonflikter. Nu är det ju rätt vanligt med sambos som har barn frân olika hâll, se tex filmen "Tomten är far till alla barnen"

Anonym sa...

Nu är det ju upp till alla själv att avgöra hur många barn de ska ha... men jag tycker nog att det kan vara en smart grej att skaffa fler än ett.

Som ensambarn får jag visserligen stå i centrum hela tiden och jag är The Boss, men måste vara jobbigt för mina föräldrar.. när jag var liten fick de aldrig ensamtid, för jag var ju hela tiden där eftersom jag inte hade syskon att leka med. Jag har en bättre relation än någon jag känner med mina föräldrar, men samtidigt har jag inga syskon att dela allt med. MEn visst.. jag har ju inte lidit av att vara ensambarn, men jag själv tror att det är roligare om man är fler. Ja, och lättare för föräldrarna!

Anna Malaga sa...

Jag tycker att folk lägger sig i för mycket. När det gäller barnlösa eller ettbarnsföräldrar kan det ju dessutom handla om att man inte kan fâ nâgra (fler).
Själv är jag självvald och nöjd ettbarnsförälder. Det hade varit mysigt med tvâ eller tre ocksâ, men jag är inte typen som vill ha âtta, t.ex. Jag gillar en lugnare miljö och intimare samvaro. Däremot har jag inget att säga om storfamiljer - alla är vi olika.
Jag hÂller med Jove om att endabarn är "plâstrigare", men â andra sidan slipper man syskontjafs och brâk. Ett syskon är ju heller ingen garanti att man har en lekkamrat som liten eller en vän som vuxen, där är det massor av faktorer som spelar in och det blir inte alltid sâ.

Thérèse sa...

Per - fast om föräldrarna har sambos som har barn på flera håll är det inte säkert dom barnen får någon närmare "syskon-relation" men visst kan dom få det.

Jove - jag vet inte , mina barn leker inte så mycket med varandra för det är ganska stor åldersskillnad men dom är ibland rätt bra på att sysselsätta sig på egen hand så jag får egen tid och bland annat kan blogga. Det är som sagt upp till var och en. Jag tror det hade varit okey att haft ett barn och även tre barn men nu är jag nöjd med två.

Anna - ja , vissa kan verkligen lägga sig i sånt här. Jag har själv aldrig fått höra så mycket om att jag borde skaffa barn , skaffa fler eller färre men jag vet andra som har råkat ut för det. Som du påpekar kan det ju vara ganska okänsligt för en de kanske är barnlösa på grund av att dom inte kan få barn. Nej syskon är verkligen ingen garanti för att man är kompisar. Jag har en bror som jag på inget sätt är ovän med utan vi träffas och hörs då och då men att påstå att vi är nära kompisar skulle vara en överdrift. Fast man har ju gemensamma barndomsminnenfrån familjen och så som man inte delar med någon annan

Pumita sa...

Hoppas att du kan ta lite ledigt mitt i allt blog.. nej, jag menar pluggande! ;) Ha det så skönt i helgen!

Julkramar från Pumita

Cliff Hanger sa...

Fulblogg eller inte, det var intressant att ta del av dina tankar i ett ämne som av bekanta skäl känns aktuellt för mig. :-)

Thérèse sa...

Pumita - tack det samma och stor julkram tillbaka. Hoppas du får en fin jul och nyår

Cliff hanger - ha ha , jo jag tänkte nästan länka dig i det här inlägget så du får fler gratulationer. Otroligt kul och stort grattis. Så får väl framtiden utvisa om det blir ett , två , tre , fem eller åtta stycken för din del antar jag. Som du säkert redan vet så är det jättekul med barn. Spännande att vänta dom , få dom och se dom växa och utvecklas

Cliff Hanger sa...

Jag hade hoppats på femlingar, så fick man det gjort på en gång liksom. Men det blir bara en i taget. Åtminstone nu i början av barnalstrandet. :-)

Thérèse sa...

Cliff hanger - ha ha , ja det kan ju vara en idé att skaffa en hel flock på en gång så man får det gjort men femlingar är nog rätt jobbigt. Kan vara nog så jobbigt med en... fast det är faktiskt mer roligt än jobbigt med barn... lite slitigt när man inte får sova kanske men det uppväger helt klart det roliga