måndag, mars 23, 2009

"och historiens dom kommer att bli ohyggligt hård"

Rubriken när från ett berömt tal av Olof Palmes där han fördömer Francos diktatur och kallar regimen satans mördare.

Fast Palme har knappast fått rätt. 1975 dog Franco och Spanien blev en diktatur men man har valt att tiga och glömma det som hände under diktaturen. I dagens Spanien finns inte mycket som påminner om åren då Franco satt vid makten. Men skrapar man på ytan finns fortfarande oläkta sår hos många familjer och platser som påminner om hemskheter och brutalitet. Än idag finns gator och torg som bär Francos eller någon annan hög fascistledares namn. Francos gamla fascistparti existerar knappast i dag. Man har cirka 2000 medlemmar och inget folkligt stöd alls. Ändå står partiets grundare José Antonio Primo de Rivera staty i flera spanska städer. Den sista Francostatyn togs bort alldeles nyligen. Fracos vilar dock i en krypta under världens största kors , 150 meter högt i Valle de los Caidos utanför Madrid och här håller munkarna i det närbelägna klostrer dagligen mässor vid hans grav. En kuslig plats som jag har besökt. Troligen det närmaste man kan komma Franco-diktaturen i dagens Spanien.

En spansk kompis sa en gång till mig att dom läser knappast något om Francos tid i skolan. Det är som om Spanien föddes när Franco dog sa hon.

Idag kan man möjligen skönja början till en liten försiktig förändring. Det har försiktigt börjats tala om dom 36 år då Franco styrde och regeringen har diskuterat att flytta Francos kvarlevor från Valle de los Caidos till hans hemby Ferrol vid den galiciska kusten i norr. Den sista Franco-statyn som stod på en offentlig plats har nyligen plockats ner från ett torg i den nordspanska staden Santander.

I söndags kväll sände SVT en mycket sevärd dokumentär , Mari Carmen España - Tystnadens slut , om hur känsligt det fortfarande är att prata om diskturen i dagens Spanien och om några människors kamp för att få öppna massgravar från inbördeskriget och försöka identifiera sin släktingar. Bland annat intervjuades abboten som sedan 30 år dagligen håller mässa vid Francos grav liksom en äldre man som varit politisk fånge och satts i tvångsarbeta att bygga anläggningen i Valle de los Caidos. Vi får också följa en kvinnas kamp för att få tillstånd att öppna den massgrav där hennes farfar som avrättades under inbördeskriget ligger. Hon vill få honom identifierad och begravd i familjegraven.

Mari Carmen España - Tystnadens slut, är en stark berättelse om en nation som vägrar ta itu med sitt förflutna. Till skillnad från länder som Tyskland och Sydafrika har Spanien aldrig bett om ursäkt för den terror som den tidigare regimen stått för. Istället lades locket på efter Francos död och ämnet har i över 30 år varit ett blocköverskridande tabu, "Tystnadens pakt".

Missade ni filmen tycker jag absolut ni ska se reprisen SVT2 Torsdag 26 mar 2009 kl 13.05
SVT2 Lördag 28 mars 2009 kl 13.45
Kunskapskanalen Lördag 28 mars 2009 kl 21.00
Eller se den Här på Svt-Play

9 kommentarer:

Sara sa...

Intressant, synd att jag missar det! Jag kommer att vara i Falun i slutet av april, i alla fall till den 26e, så vi får se om vi får till någon date! :)

Nadia sa...

Tack för länken, den dokumentären skall jag se till att se.

Håller med om att diktaturen nästan verkar bortglömd i Spanien trots att det fortfarande finns en hel del människor i livet som levde under franconsstyre.
Minns en gång i Madrid då ett gäng frankister inför valet hade samlats och delade ut brochyrer en bit därifrån jag bodde. Otäckt.

Thérèse sa...

Sara - Om du har tid så kolla gärna på SVT-play som jag länkar i slutet av inlägget för det är en mycket sevärd dokumentär. Jag hör av mig om och när jag kommer till Falun. Blir det ingen fika nu så kommer du väl till Sverige fler gånger och jag skulle gärna åka till Korsika någon gång. Ett ställe jag länge velat åka till. Var nästan på väg att boka en resa dit med en kompis för 5-6 år sen faktiskt.

Nadia - Tycker absolut du ska se den. Mycket sevärd dokumentär. Franco dog ju 1975 så dom som idag är 50 år var ju tonåringar då. Dom som är ännu äldre minns så klart mer. En spansk kompis som var 6 år när Franco dog har berättat för mig att hon minns själva dödsdagen för allt var stängt och sen har familjen pratat mycket om hur det var under åren med Franco. Så det finns ju väldigt många i livet och ändå pratas det väldigt lite om det här. Det känns också osmakligt att han ligger i en enorm krypta under världens största kors utanför Madrid.
Jag såg en gång ett gäng unga fascister dom var väl inte fler än 7-8 stycken som höll något möte på Plaza Oriente vid Slottet och delade ut flygblad. Tror det var något slags minne av Francos dödsdag. Obehagligt men glädjande att dom var så få och att förbipasserande verkade ogilla dom.

KARLAVAGNEN sa...

Intressant! Tack för tipset! Ska kolla programmet ikväll. Det stämmer det talas inte om Franco längre. Folk vill gärna inte dra upp historien. Det finns ett fik på vägen ner till Malaga eller Granada som är "sista utposten" för Franco anhängare.

Thérèse sa...

Karlavagnen - tack för paketet som kom idag! Har inte hunnit prova än men det ska bli.
Programmet är helt klart sevärt. Minns att jag sett bilder från det där caféet på din , Annas eller Carins blogg eller om ni hade med det alla tre. Märkligt ställe.

Cecilia Artista sa...

Jag såg filmen och den grep mig starkt. Det är ju otroligt att abboten fortfarande håller sin mässa varje dag kl 11 vid Francos grav eller snarare hans monnumentala gravpalats! Men det ska visst nu byggas om till museum.

En mycket stark och innehållsrik film som jag verkligen rekommenderar!

Thérèse sa...

Cecilia - Jag håller med dig , det var en stark och innehållsrik film som tar upp sånt som det sällan tals om. Det är verkligen makabert att det hålls mässa vid Francos grav varje dag. Hela det monumentala bygget är en bisarr grej. Korset syns lång väg när du är straxt utanför Madrid. Jag har besökt platsen och det kändes rätt otäckt. Bra att det byggs om till museum som förhoppningsvis visar en nyanserad bild av inbördeskriget och franco-åren.

Pumita sa...

Jag såg också filmen på tv. Blev helt gaalen när de intervjuade kyrkans företrädare... fast egentligen borde man inte bli förvånad.

Thérèse sa...

Pumita - ja visst blev man arg. Just den här abboten är tyvärr ganska välkänd i Spanien och det märktes tydligt var hans sympatier låg.