onsdag, september 10, 2008

bailamos

En stor skillnad med att gå på en lokal fiesta/feria i Spanien mot en liknade tillställning i Sverige är att det alltid dansas. Alla spanjorer oavsett ålder verkar älska att dansa och dessutom kunna det riktigt bra. Det är kul att se både gamla och riktigt små barn dansa och ha roligt.

Nidbilden av en svensk fest är väl att det är ordentlig fylla och endast ett par tjejer står och dansar lite halvt uttråkade i ett hörn. Nu vet ju jag och ni som läser att riktigt så illa är det inte i verkligheten, men det är defintivt färre personer som dansar i Sverige än i Spanien.

Länge var jag själv inte så intresserad av att dansa även om jag gjorde det då och då. När jag som 24 åring flyttade till Göteborg fick jag snabbt många nya vänner. En av mina kompisar ville alltid dansa när vi var ute och festade. Han hade ofta svårt att få med någon. Men ibland smittades jag av hans entusiasm och varje gång jag dansade insåg jag hur kul det var. Ändå kan jag inte påstå att det blev någon vana. Det var mest när min danssugna kompis var med ute som jag dansade.

När jag åkta till Sevilla för att plugga spanska blev det ett halvår av mycket verbböjande och ännu mer festande. Vi brukade sena kvällar alltid hamna på något disco och där fanns gott om spanjorer som ville dansa. Det var då jag kände oj vad kul det här är!

I Sevilla träffade jag en tjej som var lärare i flamenco på en dansskola. Hon visade mig några gånger hur man dansar sevillanas (den lokala varianten av flamenco). Jag tyckte det var alltför svårt och lärde mig aldrig. På Feria de Abril ville två åttaåriga Sevilla-tjejer visa mig stegen. Dom dansade själva helt fantastiskt och var så vackra i sina traditionella prickiga flamenco-klänningar så mina klumpiga försök väckte stor munterhet.

Efter Sevilla fortsatte jag studera i den vackra sydspanska staden Cadiz. Här jobbade jag vid sidan av studierna extra på en bar. Många av mina stamgäster brukade gå till en salsaklubb. Där hamnade jag också trots att jag inte kunde ett enda salsasteg. Men det var inget problem. Det fanns gott om gaditanos (cadiz-bor) som gärna lärde en bortkommen svenska stegen. Salsa är faktiskt inte så svårt. Stegen är ganska enkla och har man någon som kan som för så lär man sig snabbt. Efter ett tag blev jag ganska duktig. Tyvärr är min salsa idag mycket ringrostig men det borde gå att bättra på hyfsat snabbt om jag skaffar någon att dansa med.

Under mina resor i Latinamerika har jag dansat mer på några veckor än jag gör på ett år i Sverige. Särskilt i Venezuela dansades det överallt. Trots att jag reste med små barn och inte var ute sena kvällar blev det många tillfällen att dansa salsa och annat med dansant venezuelanos. Man fick nästan känslan av att var helst en grupp venezuelaner träffas så tar någon fram musik och kanske en gitarr och dom andra dansar. Alla venezuelanos verkar dessutom ha rytmen i höfterna och dansar som gudar men dom har överseende med en svenska som dansar hellre än bra.

Numera går jag sällan på discon eller fester utan det blir mest dans hemma med barnen. För dom älskar att dansa. I synnerhet min dotter är galen i att dansa och väldigt duktigt. Själv är jag inte det minsta duktig på att dansa och ganska omusikalisk överhuvudtaget , sjunger inte bra och spelar endast enkla grejer på gitarr och flöjt och då behöver jag titta på noter. Men jag tycker det är otroligt roligt att dansa och bryr mig inte så mycket om det blir ful-dans. Huvudsaken är att man har kul tillsammans. Jag kan inga olika sorters danser förutom min ringrostiga salsa utan jag dansar till musiken som det känns kul. Men i Spanien där alla dansar och alla är så duktiga på att dansa känns det lite extra kul att dansa. Jag har definitivt dansat mer under några år i Spanien och Latinamerika än under hela mitt liv i Sverige.

Egentligen tycker jag att spanska eller latinamerikanska fiestor är dom roligaste ställen man kan dansa på. Det är så blandat med olika folk och åldrar som har kul tillsammans. Går man på ett disco eller liknade är det inte alls samma blandning även om det också kan vara kul. Jag tycker det är roligt att mina barn redan som små upptäckte hur kul det kan vara att dansa för det är verkligen otroligt roligt.

2 kommentarer:

Mimo sa...

Jag hade förmånen att åka till Ferian i Sevilla med två sevillanadansande svenskor över en hel helg. Vi blev insläppta i princip överallt i alla privata casetas och bjudna på massor av mat och dryck. Snacka om fest!

Jag tror att sevillaborna var mycket imponerade över det exotiska inslaget av dansande svenskor;)

Thérèse sa...

Mimo - det låter ju hur kul som helst. Jag skulle gärna lära mig lite sevillanas och jag skulle mycket gärna åka på Ferian igen. Det är verkligen en fantastisk fest men man bör väl vara ute i mycket god tid om man ska ha ett hotellrum i Sevilla den veckan.