Det är dyrt att bo i Spanien och speciellt i storstäderna Madrid och Barcelona är det allt annat än billigt. Hyrorna är betyligt högre än i Sverige. Tror att jag någon gång läst att av alla euro-länders huvudstäder så var Madrid den näst dyraste att bo i. Bara Paris var värre. Förutom hyran är det inte ovanligt att det krävs en bankgaranti på ett par tusen euro. Så får man lägga en deposition när man flyttar in. Vanligen 2-3 månadshyror som man får tillbaka om lägenheten är okey när man flyttar därifrån.
Inte heller är priserna längre så låga i Spanien. Mat och kläder kostar ungefär som i Sverige. Alkohol och tobak är dock mycket billigare samt resor med buss , tåg , taxi , metro. Gå ut och äta är också billigare men inte så otroligt billigt. Standardpris för en kopp kaffe brukar vara en euro vilket ju är billigare än i Sverige men inte vansinnigt billigt , dessutom ingår aldrig påtår.
Lönespridningen är betydligt större i Spanien också. Har man en högre position inom ett företag kan man tjäna riktigt bra , betydligt bättre än i Sverige. Men många jobb har riktigt dåliga löner. En person som jobbar i bar , på kafé , städar , sitter i kassan tjänar väsentligt mindre än vad man tjänar i Sverige med samma jobb.
Med låga löner , dyra hyror och svenska matpriser har jag svårt att förstå hur många spanjorer får det att gå ihop. Dessutom är arbetslösheten högre än i Sverige. Visst finns det former av a-kassa och socialbidrag men det är inte lika generöst som i Sverige. Visst hjälper man varandra mer inom familjen i Spanien men alla spanjorer har inte någon stor familj. Jag tycker det är ett mysterium hur många klarar sig.
fredag, maj 09, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Jag undrar ofta samma sak.
Hur överlever man på 1 000 EUR i månaden, vilket inte är den lägsta eller en ovanlig lön i Sevilla, när bara ett rum i delad lägenhet ligger på uppåt 300 EUR. Vill man sen dessutom bo med sin pojkvän eller tom själv kan man lätt räkna med en hyra på runt 600-700 EUR (och då pratar vi fortfarande inga lyxlägenheter). Därtill kommer bilen, kläder, mat, tapas, cerveza... ja... hur får de det att gå ihop.
Det enda svar jag har hittat är att de lever över sina inkomster, spenderar mer än de tjänar helt enkelt... på lån och kredit så att det precis går runt. När lånet på bilen till sist är avbetalt är bilen ingenting värd längre.
Att spara är inget för gemene man.
Sandbarnet - jag har ofta förundrats över det som du säger är en lön på 1000 euro inte ovanligt och hyrorna dyra och övriga priser är inte heller låga. Hur klarar man en familj med 1-2 barn?
Håller med , spara är inget för gemene man i Spanien. Varför investera i fonder när man kan investera i cervezas y tapas
Hahaha... precis... tapas och cerveza framför allt!
Jag vet faktiskt inte hur man klarar sig med barn. De jag känner lyckas dock bra. Å andra sidan jobbar den av föräldrarna som jobbar 12 timmar/dag 6 dagar i veckan. Maten bara stiger och stiger, men ändå upplever jag som om jag har mer pengar i Spanien än i Sverige.
Kanske finns det inte lika mycket man "måste" ha här!? Man har ju i alla fall solen, alltid : )
Få nog göra en djupdykning i detta tema.
M
Sandbarnet - ja det är ett mysterium som jag har funderat på många gånger. Visst du har helt rätt i att det nog inte finns lika mycket som man "måste" ha i Spanien. Precis som du upplever jag det som om folk nästan har mer pengar än i Sverige , iallafall lika mycket. Intressant om du gör en djupdyning i detta
Jag håller med! Visst är detta mysko?! Jag pratade häromdagen med en familjefar till familj på 4 personer som lever på 800 euros i månaden... Jag tror att man bor hemma längre i Spanien, ibland fortsätter man att bo hemma fastän man bildat ny familj. Också tror jag att man äger bostäder på ett annat sätt än i Sverige och därmed inte betalar hyra. Men detta stämmer kanske inte med hur det är på fastlandet? Men alla här kör nya bilar med alla finesser. Hur 17 har man råd med det?! Och maten här på Gran Can. är nästan dyrast i hela Spanien... Nej, det är ett mysterium!
/www.grancanariamamman.blogg.se
Vi klarar oss för att vi äger vâra bostäder. Mânadskostnaden för bostad blir nästan noll. Tänk ocksâ att vi inte har studielân och att de flesta har jobbat ca 10 âr innan de flyttar hemifrân.
Även de gamla äger sina bostÄder, och när de dör gâr deras tillgângar i arv till de yngre. Man har helt enkelt mer "familjetillgângar", även medelklassen.
Ibland tycker jag att svenska ungdomar kan vara lite
lättvindiga när de flyttar sâ snabbt och sen blir det "hoppsan, ni har jag dâligt med pengar..."
Fast Spanien är sâklart extremt ât andra hâllet.
Hâller med om att det inte finns sâ mânga mâsten. Det är inte alls mânga som tycker det är nödvändigt att âka utomlands, t.ex.
Ci och Anna - jo i Spanien äger mani större utsträckning sina bostäder det borde jag ha skrivit. Men alla spanjorer äger väl inte? Så har man inga studieskulder , flyttar hemifrån senare och det finns inte lika mycket måsten. Men jag har ändå svårt att förstå hur många med låga löner får det att gå ihop
Skicka en kommentar