aborter , lagar och män

Det görs uppskattningsvis 50 miljoner aborter i världen varje år. Av dessa är närmare 30 miljoner legala och nästan 20 miljoner är illegala abortingrepp. Uppskattningsvis dör 68 000 kvinnor varje år i samband med en illegal abort. Så klart är det bäst om man slipper genomgå en abort och man kan arbeta förebyggnade för att minska antalet aborter. Men hamnar man i en situation då man ser det som enda möjligheten anser jag att vi har en bra lagstiftning i Sverige. Där vem som helst oavsett plånbokens storlek kan få en medicinskt säker abort fram till 18 graviditetsveckan och kvinnan behöver inte uppge några skäl till sitt val att göra abort.

I vissa länder är frågan om abort väldigt kontroversiell och vissa länder har totalförbud mot abort , andra länder har vissa undantag där abort kan tillåtas. Så kan det förstås i praktiken vara förbjudet men har man pengar kan man alltid få en abort utförd på en privatklinik.

Den som är intresserad kan titta på den här kartan över abortlagar i världen.

Trots att det finns hur många skäl som helst för en kvinna att välja abort och hon är säker på att det är rätt beslut kan man bli känslomässigt påverkad och känna sig nedstämd. Man kan ibland också påverkas känslomässigt så pass allvarligt efter en abort att det får konsekvenser i vardagslivet. Man kan till exempel drabbas av sömnsvårigheter, ångest eller skuldkänslor. Fast hur man upplever det är oerhört individuellt och för dom som behöver finns möjlighet att gå och prata med en kurator på abortmottagningen.

Förhoppningsvis är inte kvinnan ensam utan det finns en man som kan stötta och kanske även han blir känslomässigt påverkad av aborten. Lever man i ett förhållande är det väl vanligen ett gemensamt beslut som man pratar om. Fast det kan ju också vara så att förhållandet är över eller det bara var en tillfällig historia med mannen. Ska man då berätta? Har han på något sätt rätt att veta? Borde det vara så att man ska uppge mannens namn så han blir kontaktad av sjukvården om inte kvinnan vill kontakta honom om det här?

Det kan ju vara så att han har familj och har varit ute och vänstrat eller att han hunnit skaffa ett nytt förhållande. Då kanske det bara gör mer skada en nytta om ett gammalt ex eller en gammal engångshistoria dyker upp några månader senare och berättar att hon är gravid och ska göra abort. Frun eller den nya flickvännen lär knappast uppskatta en sån situation och det är ju inte så mycket mannen kan göra. Fast visst borde han kunna vara lite stöd men det kanske finns andra i kvinnans närhet som är ett bättre stöd än ett gammalt ex hon knappt pratat med på månader eller en man hon knappast känner. Naturligtvis tycker jag att mannen får ta konsekvenserna och ställa upp för barnet om kvinnan väljer att föda det oavsett om han har familj, ny flickvän eller något annat men det är ju en annan diskussion.

Jag frågade en kille vad han tyckte om det här och han sa att han inte ansåg att mannen har rätt att veta och ibland kanske det är bäst att inte veta. "Det man inte vet har man inte ont av" som han uttryckte det. Fast det känns ju också som en ganska självisk inställning och jag vet inte om den är representativ för majoriteten av männen.

Personligen tycker jag inte att mannen har någon automatisk rätt att få veta. Det är upp till kvinnan om hon vill berätta eller inte. Samtidigt kan jag tycka att det borde vara mannes angelägenhet lika mycket som kvinnans. Dom flesta vill nog berätta och det kan ju vara schysst att tala om det men många gånger kanske det är lika bra eller bättre att låta bli. Det finns ju inget rätt och fel eller någon mall hur man ska göra. Var och en får väl besluta vad som känns bäst i just den situationen den personen befinner sig. Men vad tycker ni som läser? Har mannen alltid rätt att få veta eller finns det situationer där det är bättre att låta bli att berätta?