kravaller

Igår hörde jag om kravaller och brinnande bilar i Rosengård i Malmö. Jag har själv varit i Rosengård och till och med bott där några dagar eftersom jag kände en som bodde där en kort tid för några år sen. Jag har inget emot stadsdelen men vet för lite om hur det är att bo där och jag har inte någon koll på vad som orsakat dom pågående kravallerna.

I Aten har det under den senaste tiden varit stora kravaller. I Frankrike är kravaller i förorter något av en nationalsport vid sidan av strejker. Många minns säkert Parisupploppen 2005

Oavsett orsakerna till kravaller och oroligheter i förorter runt om i Europa kan vi inte blunda för att det i många europeiska städer finns föroter där innevånarna känner stort utanförskap och stor frustration. Arbetslösheten är hög och inkomsterna små. Många känner sig inte delaktiga i landet där dom bor och känner att det är nästan omöjligt att ändra på sin situation. Det leder till känslor av utanförskap, frustration och kanske desperation för många. Här finns också en risk att olika extrema rörelser kan få fäste och växa sig stora.

Tv-programmet Uppdrag granskning visade nyligen ett inslag från just Rosengård. Ett hyreshus i fullständigt förfall, med kackerlackor, lösa kakelplattor, mögel och ruttna golv.Det bor 22 000 människor i Rosengård. 38 procent av dem har ett arbete. Utanförskapet dominerar

Jag har inget recept på hur man ska lösa den här typen av problem. Men det borde inte behöva gå så långt som till kravaller. Politikerna vet om detta och det borde gå att sätta in olika typer av åtgärder så människorna i dessa områden känner sig delaktiga i samhället och inte ser sin situation som hopplös. Vilka konkreta åtgärder som krävs känner jag att jag är för dåligt insatt för att komma med förslag om. Jag tror att det är en fråga som bör ställas till dom människor som känner frustraion och utanförskap. För något måste göras inte bara i Sverige , Frankrike och Grekland utan i dom flesta europeiska länder.


Den här bilden har jag tidigare haft med på bloggen. Tycker den är lite rolig. Samtidigt vet jag inte om den egentligen borde höra hemma i det här förhållandevis seriösa inlägget.

Jag ska också påpeka att jag inte tycker att kravaller måste vara av ondo. Jag vet inte. Jag tycker det är bra att frustrationen inte skapar passiva människor utan att man faktiskt blir arg och protesterar ordentligt. Fast det skulle inte behöva gå så långt som till kravaller. Som metoder föredrar jag också vanliga fredliga demonstrationer och vid kravaller kanske det inte är dom mest berörda av situationen som kastar flest gatustenar. Men det viktigaste tycker jag är att istället för att fördöma hur människor agerar och på vilket sätt dom protesterar bör man se och försöka förstå vilka orsakerna till deras agerande och protester är.