fredag, augusti 22, 2008

surströmming

Jag läste att det är surströmmingspremiär nu. Måste erkänna att trots att jag sedan 21 år tillbaka är vegetarian som inte äter kött eller fisk är jag lite nyfiken på surströmming. Kanske beror det på att jag tycker det verkar så udda och märklig mat har en tendens att göra mig sugen på att prova. Ska väl också erkänna att trots att jag är vegetarian har jag några gånger i sommar för första gången på 21 år ätit fisk. Jag har smakat tonfisk , lax och makrill några gånger och uppskattat det. Vet inte om det kommer att bli någon vana eller om det bara är ett tillfälligt ryck. Jag menar jag bestämmer ju själv vad jag vill äta. Fast på ett sätt kan det kännas kul att kunna äta mer olika saker. Fast återigen inget hindrar mig att äta precis vad jag vill, det är ju enbart upp till mig.

Hur som helst tillhör jag inte dom som säger "usch , vad läskigt det skulle jag aldrig äta" utan snarare tvärtom , när jag hör om någon mer udda mat brukar jag bli nyfiken och vilja testa. Hade jag ätit kött hade jag nog i princip testat vad som helst. Fast risken att jag ska börja äta kött inom en snar framtiden känns minimal. Fast man ska väl aldrig säga aldrig. Jag har till exempel en kompis som av nyfikenhet provad hund i Korea. Något många svenskar kanske skulle dra sig för. Enligt dom rapporter jag fick var dock inte hund någon höjdare.

Jäst fisk som dessutom luktar ordentligt som surströmming låter ju väldigt spännande och får jag chansen att prova så kommer jag nog inte att kunna låta bli. Jag har förstås haft chansen flera gånger för längesen. Men då var jag väl mer renlärig vegetarian och avböjde även om jag nog var lite nyfiken då också. Förhoppningsvis jag får chansen i år. Åtminstone har en jag känner nappat på att vi ska äta det och förhoppningsvis blir det av. Blir det inte av så kommer säkert andra chanser att prova surströmming i framtiden och kanske tycker jag det verkar lika spännande då.

Jag skrev för en månad sen att jag skulle få smaka natto hos min japanska granne. Natto är jästa bönor och enligt vad jag hör är ska jästa bönorna innehålla rikligt med b12 vitamin. Men den starka lukten och kletiga konsistensen gör den till ett livsmedel som kräver en viss invänjningsperiod. Låter ju väldigt spännande. Hoppas det blir av att jag får prova.

Nu kanske inte surströmming anses så märkligt i Sverige. Ni som har ätit det vad tycker ni? Ni som har ätit andra märkliga saker får gärna berätta vad ni ätit och vad ni tyckte. Själv har jag tyvärr inte ätit så mycket udda mat. Kanske för att jag är vegetarian och grönsaker inte känns så märkliga ens om det är ovanliga sorter. Eller så har jag bara inte haft chansen att äta något riktigt udda men får jag spännande förslag från er som provat något kul kanske jag försöker mig på det någon gång.

13 kommentarer:

Maja sa...

det är inte gott. inte ens för mig som älskar sill, lax, sushi, ceviche och torkad fisk.

christel sa...

Jättegott!! Men inte för mpnga gånger per år och med rätt tillbehör. Jag tycker du ska prova!

Sara sa...

Jag har bara ätit surströmming en gång, mest för att mitt franska sÄllskap skulle få prova... De åt nog mer ân vad jag gjorde, jag gick ganska snabbt över till tunnbröd och ost. ;)

Thérèse sa...

Maja - jag kan ju tänka mig att det är så speciellt att man behöver öva lite för att gilla det. Fortsätter jag äta fisk vid enstaka tillfällen måste jag prova sushi. Jag älskar ju veg.sushi

Christel - oväntat att en norrlänning skulle tycka det är jättegott ;) Jag har faktiskt varit på surströmmingscentret Ulvön flera gånger. Nu görs ju ingen surströmming där längre men Ulvön är otroligt vackert och värt ett besök. Mysig båtresa dit också.

Sara - Så surströmmingen gick hem hos fransmännen. Kul. Min japanska kompis hade provat det och gillade det. Finns tydligen något liknade i Japan. Tunnbröd och ost är ju inte fel. Så om jag provar någon gång men inser att det inte var så kul så kan jag äta tunnbrödet och ost.

Nadia sa...

Surströmming är inget som direkt lockar mig heller. Vi svenskar äter också en hel del knepig mat...

När jag var i Peru ville jag prova marsvin bara för sakens skull. Tyvärr blev det aldrig av eftersom marsvinet som min peruanske vän köpt hem för min skull aldrig tillagades eftersom hembiträdet var ledigt. Fast jag vet inte om jag gick misste om ngt, det såg inte så gott ut där det låg med tassar och morrhår i frysen.

Thérèse sa...

Nadia - nu äter ju inte jag kött men annars är det mycket möjligt att jag hade provat marsvin om jag varit i Peru. Fast jag tror inte det är någon höjdare. Bloggen Pices of my life som finns bland mina länkar skrivs av en svensk tjej som bor i Peru. Hon hade provat marsvin och tyckte det var äckligt. För några år sen såg jag ett reseprogram där en kille gick inkaleden till Macchu Picchu och åt marsvin. Det såg inte så gott ut för det låg helt med morrhår, tänder och allt på tallriken. Han verkade inte heller tycka det var någon smaksensation

Pumita sa...

Har aldrig smakat men du får gärna min också! ;) Äter allt det där som maja räknar upp och älskar sushi men det kan man egentligen inte jämföra med den sura strömmingen - dne får vara för mig.

Thérèse sa...

Pumita - he he tack men jag har ju inte smakat än så jag vet inte vad jag kommer att tycka. Vet ju inte heller om och när jag får tillfälle att prova. Vet ju inte riktigt om jag ska äta fisk heller eller om det bara har varit en nyck jag fick över sommaren. Jag kanske inte var mig själv utan lite smågalen... Känner jag för mer fisk måste jag absolut prova sushi.

christel sa...

Hehe, ja kanske inte så oväntat :) Däremot har jag inte vait på Ulvön även om jag bott en stund i Övik, men alla som har varit där säger att det är värt ett besök så dit vill jag gärna!

Thérèse sa...

Christel - jag hade för evigheter sen en pojkvän från Ö-vik så jag var där några gånger. Vi gjorde utflykter till bland annat Skuleberget och Ulvön. På Ulvön var jag två gånger och båtresan är mysig och ön är mysig men väldigt turistisk. Fast absolut värt ett besök om du har möjlighet.

Lisa Christensen sa...

Jag är en stockholmare som faktiskt äter surströmming :) Min morfar förde med sig traditionen från Hälsingland. Tycker det smakar helt ok, varken äckligt eller världens smaksensation. Lite salt så där. Har också stött på fransmän som gillar det. Det kanske påminner dem om deras långlagrade ostar ;)

Thérèse sa...

Lisa - jo det är inte bara norrlänningar som äter det. Jag känner flera som är födda här i Uppsala som brukar äta surströmming fast det är säkert vanligare i norr Sverige än i södra. Jag vet inte om det är någon smaksensation , låter inte så på din beskrivning, men det vore kul att prova.

Harmonica man! sa...

Klart du måste prova Surströmming. Det är värt att offra lite principer för!