fredag, augusti 22, 2008

sommarpratare

Jag har missat dom flesta som har sommarpratat på radion i år. Vissa år har jag varit ganska flitig lyssnar och andra år har jag jag knappt lyssnat på någon. I år har jag lyssnat på max tio sommarpratare. Två stycken program berörde mig lite extra och jag skulle gärna rekommendera dom till dom som har tid och lust att lyssna på nätet i efterhand. Programmen går att lyssna på i 30 dagar efter att dom sänts.

Humorduon Klara Zimmergren och Mia Skäringer pratade mycket öppenhjärtigt om bland annat sitt arbete , separationer och sex med fel person som ger ångest efteråt. Väldigt gripande , träffande, självutlämnade och mycket bra.

>komikern Mikael Tornving berättade om sin uppväxt med en pappa som var alkoholist. Det fick mig att vilja skriva ett blogginlägg om alla barn som fasar inför julen , inte vill ta hem kompisar och ständigt går med en klump i magen av rädsla för att en eller båda föräldrarna ska dricka sig fulla. Även om barnen drabbas hårdast så drabbas ju alla anhöriga kring en alkoholist som fortsätter dricka. Som Mikael Tornving sa "Jag tror inte det går att rädda en missbrukare som inte vill bli räddad". Det är hemskt för omgivningen att se en person dricka sig sjukare och sjukare trots att man gör allt för att personen inte ska dricka. Tyvärr en verklighet för alltför många då man räknar att ungefär 10% av Sveriges befolkning är alkoholister och endast ett litet fåtal av dessa är så utslagna att man ser dom på bänkarn. Dom flesta har familj , jobb och ett ganska vanligt liv men människor runt omkring kommer till skada av deras drickande. Om siffran 10% stämmer så är det otroligt många barn som på olika sätt drabbas av att ha en förälder som har alkoholproblem. Vanligt är det nog tyvärr för jag tror att vi alla vet någon eller några som dricker för mycket.

Båda programmen handlade också om mycket annat och mer lättsamma saker. Bland annat hade Mikael Tornving gjort samma upptäckt som jag gjorde när jag en natt i juni körde bil från Dalafjällen till Uppsala (länk till mitt inlägg om fjällresan). Han hade precis som jag kört bil en natt och precis som jag under resan lyssnat på nattradion. Mellan midnatt och klockan sex på morgonen sänder P3 och P4 gemensamt programmet Vakna
. Mikael Tornving lyckades ge en suvrän beskrivning av programmet. Han sa ungefär att : "Dom som är vakna klockan tre på natten och ringer radion är knappast något tvärsnitt av befolkningen och bara det gör det lite spännade. Det var två killar i studion , människor ringde in pratade lite och önskade en låt. Det verkade inte finnas någon växel eller annat filter som sorterade bort dom värsta kokosnötterna utan telefonen gick direkt in till killarna i direktsändning"

Jag har precis samma intryck jag hade av programmet. Lite kul och spännande var det definitivt att lyssna på men jag hade inte samma tur som Mikael Tornving. När han lyssnade ringde en kille in och ville fria till sin tjej som satt bredvid honom i bilen. Tjejen vägrade svara fast killarna i radion tjatade och ett tag blev stämningen minst sagt märklig. Sen ville killen spela en romantisk låt för tjejen och önskade något med Motorhead. Hoppas det gick bra och han fick ett ja till slut. Annars var det gott om speciella personer som ringde in även den natten jag körde med sovande ressällskap och lyssnade på nattradion.

15 kommentarer:

Pumita sa...

Jag kom att tänka på en kort notis jag läste på text-tv idag - på tal om alkoholister - 30% av dem som dör i trafiken i Sverige har alkohol i kroppen och siffran för singelolyckor är 50%! Jag hade ingen aning om att det var så många. Det är skrämmande, tycker jag.

Av någon anledning lyssnar jag alldeles för lite på radio. Speciellt sommarpratarna brukar vara intressanta.

Thérèse sa...

Pumita - usch det låter mycket men jag är inte förvånad. Att köra när man har druckit är ju inte bara att riskera att skada eller döda sig själv utan även andra medtrafikanter. Helt idiotiskt att sätta sig bakom ratten med alkohol i kroppen. Sen är ju alkoholism en sjukdom så alkoholisten gör ju inte saker för att vara elak. Men självklart menar jag inte att alkoholister ska fråntas ansvar för sina handlingar. Tyvärr kan man ju inte tvinga en alkoholist att sluta dricka. Familjen drabbas ju tyvärr alltför mycket på många sätt. Jag kan förresten rekommendera Katerina Janouchs bok Anhörig som handlar om att leva med en missbrukare. Min kompis som har varit nykter i flera år och numera utbildar sig till alkoholteraput har berättat att trots att anhöriga inte dricker hamnar dom i något som kallas medberoende där man på olika sätt försöker ta hänsyn till och skydda alkoholisten. Det bästa kanske är att helt enkelt vända ryggen till och tänka på sig själv så länge personen dricker. Fast det är nog svårt. Men kanske nödvändigt för att eventuellt få en person som har alkoholproblem att sluta dricka. Oj vilken lång kommentar , kanske får bli ett inlägg om det här ändå någon gång. Jag har dock inte Tornvings erfarenhet. Mina föräldrar dricker väldigt lite och jag har aldrig sett dom fulla. Men så klart känner jag dom som dricker för mycket och som jag oroar mig för. Så har jag min kompis som förut drack för mycket men sen flera år är nykter. Jag är så imponerad av honom och han är så bra (fast det har han såklart alltid varit)

Pumita sa...

Det måste vara otroligt tufft att ta sig ur missbruket! Det är bara att lyfta på hatten. :) Jag kan bara ana hur jobbigt det är när folk trugar. Jag dricker inte speciellt mycket själv - är absolut inte nykterist eller nåt sånt men tycker att det går bra att ha roligt utan också - och det verkar väldigt provocerande för en del. Det borde vara precis tvärtom, att folk reagerade på att någon dricker för mycket!

christel sa...

Har också tänkt blogga om sommarpratare snart :) Lyssnade nyligen på Renata Chlumska från förra sommaren, jag vet inte om jag var i extra känsligt mood just då men jag vart rörd av det hon sa och fick tårar i ögonen.. Rekommenderas! Ska kolla in dina tips vid tillfälle, har en massa sommarpratare nerladdat men inte hunnit lyssna av dom ännu.

Thérèse sa...

Pumita - jag håller med dig det är bara att lyfta på hatten. Min kompis är otroligt stark och duktig som har fixat det och många av hans vänner har öst beröm över honom. Jag dricker inte heller särskilt mycket eller så ofta. jag brukar ju skylla det på att jag har barn men det är väl inte riktigt sant för hade jag verkligen haft lust så hade jag så klart gjort det ändå. Vi är ju två föräldrar så jag kan ha kvällar för mig själv ändå , dessutom bryr sig nog inte folk med alkoholproblem om att det finns barn. Jag gillar bara inte att vara seg dagen efter , jag kan ha roligt ändå och ett eller två glas vin till maten då och då räcker för mig. Men jag dricker lika gärna vatten.

Thérèse sa...

Christal - gör det, jag kikar ju in hos dig dagligen men är lite slö på att kommenetera. Renata hade jag gärna lyssnat på, ska kolla om det fortfarande finns kvar på sr.sr

barajagjohanna sa...

Ja, siffror och statistik kring alkohol är skrämmande. Som gammal nykterist, nästan militant sådan ett tag, har jag koll på att siffrorna är skämmande. De flesta misshandelsfall är alkohol(eller drog-)relaterade, alkoholen kostar sjukvården massor av pengar varje år och det är alldeles för många barn som växer upp med alkoholberoende föräldrar.

Men apropå sommarpratare. Jag har bara lyssnat på Lars Winnerbäck och den där unga tjejen (hette hon Yrsa?) i år. Blev sugen på att lyssna på Micke Tornving nu också. Det får jag göra när jag har tid.

Nadia sa...

Finns inget mysigare än att lyssna på sommarpratarna en regnig dag. Förra året lyssnade jag på så gott som alla, i år lyssnade jag tyvärr inte på en enda.
Fast ibland är det ju rätt varierande kvalitet på pratarna, Filippa Reinfeldt förra året var grymt tråkig att lyssna på medan en del andra pratare var överraskande roliga

Thérèse sa...

Johanna - jo när jag pratade med min kompis som numera är nykter sen flera år så tänkte jag faktiskt varför dricker man egentligen. Som sagt man kan ju ha kul utan och alkohol är jäkligt lurigt och dessutom lagligt. Fast nu dricker ju inte jag så mycket att det stör direkt. Blir ganska lite och sällan. Visst skulle jag egentligen kunna låta bli helt. Precis som du skriver är statistiken skrämmande. Lite imponerande att du var nykterist som ung då dom flesta tycker det är spännande att prova alkohol. Om man får fråga , varför började du dricka? Har du tid tycker jag du ska lyssna på båda programmen jag rekommenderade. Även Mia och Klara var grymt bra även om det var ganska allvarligt så var dom också väldigt roliga.

Nadia - visst är det mysigt inte bara en regnig dag. Jag har i år lyssnat på flera stycken på radion i mobilen , liggandes på en filt i solen. Filippa Reinfledt missade jag förra året. Känns inte som någon förlust direkt. Hon verkar inte överdrivet rolig.

barajagjohanna sa...

Oj, jaa, varför började jag dricka... Jag gjorde det när jag var 20 år och det var helt enkelt av nyfikenhet. Jag hade inte tänkt att bli berusad, utan köpte mig bara EN cider. Men jag gillade det, tyckte det var gott, och drack en till och en till och en till. Och berusad blev jag och tyckte det var kul. Alla runtomkring mig blev nästan rädda när jag skulle dricka, de trodde väl att jag hade slagit i huvudet. De visste ju sedan många år att jag aldrig drack alkohol. Men det var mitt eget val att prova. Jag var ju ingen 14-åring som blev påverkad av omgivningen, utan jag var 20 år och hade aldrig mer än smuttat på alkohol tidigare. Studenten festade jag lös på alkoholfritt exempelvis.

Nu dricker dock med måtta och sällan (vi får väl se hur det blir framöver med universitetsliv, men jag tror nog inte jag kommer överkonsumera...). Jag avskyr bakfylla. Jag blev bakis även som nykter festare, så ofta när jag är bakis nu mår jag dåligt. Men som sagt, jag dricker inte särskilt ofta och när jag gör det har jag aldrig gått över gränsen. Jag har aldrig spytt, aldrig fått några minnesluckor osv... Jag har en ordentlig dubbelmoral till att dricka alkohol. För någonstans tycker jag ändå som jag gjorde för fem år sedan, men jag orkar inte bry mig i samma utsträckning. Känner väl att jag är så pass medveten och det känns mer okej då. Att vara full är visserligen kul, men det kan ju få konsekvenser, och bieffekterna (bakfyllan) är ju inte så rolig.

Jag dricker exempelvis inte gärna vin till maten. Det gör jag bara om det är fest. Då går vin bra. Annars dricker jag hellre något annat, t.ex. vatten. Vin sägs ju höja smaken på maten, men det är faktiskt tvärtom... Skulle kunna babbla på om detta i all evighet... :)

barajagjohanna sa...

Det här är kanske något jag borde skriva ett inägg om i framtiden... haha.

Thérèse sa...

Johanna - jag tycker det var starkt att vänta med alkohol tills du var tjugo. För som tonåring är man ju nyfiken men oftast kanske man inte vet gränserna och tonårsfyllor har en tendens att bli rätt hemska. Så var det åtminstone för mig och mina kompisar. Om jag ser tillbaka på mig själv då så tror jag att jag var för nyfiken och "alla andra" drack ju så man ville inte vara annorlunda. Egentligen håller jag med dig att vatten eller kolsyrat vatten är godast till mat. Fast ibland kan det vara gott med lite vin också. Precis som du dricker jag numera ganska lite och sällan. Egentligen skulle jag säkert kunna låta bli helt men det har inte riktigt blivit så. Jag har ju haft två långa uppehåll i samband med graviditeter och amning och då gick jag på fester och krogen ibland och hade jättekul så visst funkar det att festa utan alkohol.

Thérèse sa...

Johanna - jag tycker det vore kul om du skrev ett inlägg om det. Får se om det blir något inlägg om alkoholproblem och konsekvenserna för anhöriga här. Det blir förstås väldigt allmänt i så fall för mina föräldrar har alltid druckit väldigt lite så jag har inte haft en sån uppväxt som Mikael Tornving och alltför många andra barn.

barajagjohanna sa...

Therese, ett inlägg hos mig om alkohol skulle säkert passa när jag kommit in i skolan lite längre, och sett hur universitetsstudenter lever och festar. Det kan nog passa med ett sådant inlägg då. Håll till godo. ;)

Jag har skrivit uppsats efter uppsats om alkohol och dess skador och effekter och så vidare, någonstans har jag massor av information...

Thérèse sa...

Johanna - det vore intressant om du skrev något men gör det om och när du känner dig upplagd och då det passar dig. Vi skriver ju vad vi själv vill på våra bloggar och inte vad någon annan önskar. Fast du verkar ha mycket åsikter och kunskap om det här så jag tror du skulle skriva ett väldigt intressant inlägg i ämnet.