tisdag, augusti 26, 2008

amning

Egentligen borde inte kanske inte skriva ett sånt här inlägg. Jag är mycket nöjd med att ha två barn, planerar inte fler , är inte gravid och jag har inte ens någon att skaffa barn med. Fast kanske är jag påverkad av att flera av dom bloggar jag läser regelbundet nyss har fått eller snart ska få barn.

I Sverige förväntas ALLA amma och helst amma väldigt länge. Annars är man nästan en dålig mamma. I Sverige ser man också mammor amma offentligt nästan överallt. Jag har fikat och ätit lunch med kompisar som ammat och har suttit på restauranger och kaféer där det suttit kvinnor vid bordet bredvid och ammat. Det här är absolut inget som stör mig. Tvärtom tycker jag det är helt okey. Dock inget jag själv har känt mig bekväm med att göra när jag ammade utan jag gick gärna undan lite när jag ammade ute så jag och barnet fick lite lugnt runt oss. I många andra länder såsom i Spanien där jag har bott ammar absolut inte kvinnor offentligt. Det är heller inte lika självklart att amma utan gravida kvinnor kan få frågan ska du amma eller inte. Eller man kan höra gravida kvinnor säga att jag har inte bestämt mig för om jag ska amma eller inte.

Jag tycker att man som förälder ska göra så som det känns bäst och jag tycker man ska slippa kritik om man av olika skäl inte vill eller kan amma. Bröstmjölken är ju skapad för barnet och det är så klart bra att amma. Våra kroppar är gjorda för att amma och för naturliga förlossningar men vill man absolut inte föda vaginalt så tycker jag så klart att man bör kunna få kejsarsnitt. Fast själv tycker jag kejsarsnitt verkar läskigare än en vanlig förlossning.

I ett globalt perspektiv är amning så klart bra. Har man inte tillgång till rent vatten och möjlighet att köpa bröstmjölksersättning och tillreda den så sterilt som möjligt så är ju amning det enda alternativet. Vi har säkert alla hört historier om fattiga kvinnor som luras i tron på att det är bäst för barnet att betala pengar dom inte har för ersättning istället för att amma. Så har dom inte tillgång till vatten och inte råd att ta den mängd ersättning som krävs utan späder med mer vatten. Vilket gör att barnet kan drabbas av sjukdomar , undernäring och kanske till och med dö. Men det är ju inte situationen för svenska nyblivna mödrar.

Som jag redan skrivit tycker jag att amning eller inte är ett val mamman ska göra och omgivningen ska inte fördöma och komma med pekpinnar. Fast det skadar ju inte att prova att amma och känner man att det inte funkar eller man inte vill så kan man gå över till bröstmjölksersättning.

Nu tänkte jag bli lite personlig och berätta om mina egna erfarenheter av amning som har varit ganska olika dom två gånger jag har fått barn.

När min son föddes ville jag absolut amma för det hade man hört var det bästa. Jag försökte och försökte med ganska blandat resultat. Det kändes som om det alltid strulade. Efter cirka 3 månader gav jag delvis upp och började ge bröstmjölksersättning parallellt med amningen. Efter 4-5 månader gav jag upp amningen helt och kände mig mycket misslyckad. När min son var några år gammal fick han diagnosen autism något som absolut inte märktes det första året utan att något är fel brukar man märka senare. Jag har i efterhand fått höra att amningsproblem är väldigt vanliga hos autistiska barn då sjukdomen är medfödd men märks först efter några år. Nu vill jag inte skrämma någon , problem med amning kan ha mängder av orsaker och autism är ovanligt. Sen tycker jag förstås inte det är hela världen att ha ett autistiskt barn. Men det skulle bli ett helt inlägg att förklara att det faktiskt inte är så jobbigt.

När min dotter föddes sex år senare funkade amningen utan några som helst problem. Jag ammade henne i 9-10 månader och sen blev det liksom naturligt att vi slutade. Hon var inte lika sugen och jag tyckte det var skönt att sluta. Men jag har kompisar som ammat sina barn i 1.5-2 år. Jag tyckte det var väldigt praktiskt att amma. Man hade alltid maten med sig , den hade rätt temperatur och var steril. Visst var man beroende av att vara med barnet jämt men det var bara mysigt. Dottern sov dessutom mycket i min säng så det var ganska lätt att amma nattetid utan att gå upp och många gånger var jag bara halvvaken.

Så till det här med att få bröst som taxöron om man ammar. Jag har inte och har aldrig haft hängbröst. Tyvärr har inte bh-storleken ökat efter amningen heller men det kan jag leva med. Jag tycker det finns så många myter om att en graviditet förstör kroppen något enormt. Kroppen förändras så klart för att man blir äldre men jag är inte full av bristningar eller har hängbröst. Jag har inte gått på några mirakeldieter ,tvärtom tog det mig säkert minst ett halvår att komma i mina gamla byxor efter graviditeten. Jag väger straxt under 50 kilo vilket kanske är en aning för lite till mina 162 centimeter fast jag har alltid varit kort och smal. Men jag äter vad jag vill och kommer fortfarande i kläder jag hade innan jag födde barn. Jag är absolut inte något undantag utan dom flesta av mina kompisar ser ut ungefär som innan dom födde barn. Om man får se ett antal nakna 30-35 åringar tror jag inte i allmänhet det syns någon skillnad på vem som fött barn och ammat eller inte. Om man kikar runt i ett omklädningsrum på gymet eller badet kan man knappast se att den har fött barn men inte den på kvinnor i en viss ålder. Sen förändras självklart kroppen med åren oavsett om man fött barn eller inte har man inte samma kropp när man är 35 som när man var 20.

Jag har inget råd att ge i amningsfrågan. Jag tycker alla ska göra så som det känns bäst för dom och vill man inte amma eller tycker att det inte funkar ska man inte kritiseras för det. Min mamma har varken ammat mig eller min bror och vi har överlevt , inte varit särskilt sjuka och har inga allergier. Jag tror det är ganska många i vår generation som inte blev ammade eller bara blev ammade en mycket kort tid. Det är inte skadligt för barnet att få ersättning istället för modersmjölk och den som väljer att inte amma är ingen dålig mamma.

12 kommentarer:

Sara sa...

I Frankrike är det lite inne att amma, även om det är sällsynt att amma länge. Mina franska vänner som säger att de ammat ammade 2-3 månader innan de slutade, sedan tyckte de att barnen kändes för stora. När jag berättat att jag har vänner i Sverige som ammat 18 månader blir de ganska chockade.

Jag har aldrig tänkt så mycket på det där med hur jag kommer att se ut efter graviditeten, men jag har vänner som fött barn som ser helt kanon ut, och inget exempel på någon som ser sämre ut efter en graviditet... Men det finns en uppfattning -tyvärr- att man aldrig kommer se ut som förr.

Dessutom (bonus) kan jag känna mig snyggare som gravid än innan! ;)

Nadia sa...

Jag upplever det som att svenska kvinnor egentligen inte har så stor valfrihet vilket är synd. Man ska amma.
För mig var det perfekt att både amma och flaskmata. Jag förstod mig inte på andra mammor som till varje pris ville amma sina barn trots att de hade stora svårigheter med amningen.
I Sverige får vi lära ossa tt amning är det naturliga och det enda rätta. Inte någonstans talar man om att det faktiskt inte finns några undersökningar som bevisar att barn som flaskmatas skulle var mer sjukare eller klenare än barn som ammats.

Thérèse sa...

Sara - jag har en kompis som fortfarande ammar och hennes barn fyller snart två. Tror inte att jag själv hade velat amma så länge men jag vet flera som har gjort det. Jag kanske tycker att man åtminstone kan prova men funkar det dåligt så kan man väl lägga ner utan dåligt samvete. Fast som sagt alla ska göra som dom själva vill och man är inte en dålig mamma om man inte ammar. Jag tänkte inte heller på det där hur kroppen skulle se ut efteråt. Blir bara så förvånad när man då och då hör kändisar och halvkändisar säga att dom opererat brösten eller ska göra det efter dom ammat och fött barn. Någon större förändring har inte mina bröst genomgått och jag tror inte någon jag känner heller råkat ut för det. Känns som det är en väldigt spridd myt. Jag känner mig faktiskt snyggare idag än jag gjorde för 10-15 år sen men det är nog mer till följd av att jag blivit äldre , fått bättre självförtroende och inte är lika kritisk till mitt utseende.

Nadia - Tycker precis som du att det känns som om man inte har något val i Sverige. Man ska amma annars är man en dålig förälder. Jag kämpade väldigt mycket med amning som inte fungerade med min son. Jag kände mig väldigt misslyckad när jag till slut slutade amma. Varje gång jag bad om råd för att det inte funkade på bvc fick jag veta att jag skulle försöka mer , alla kan amma mm. Aldrig någonsin fick jag höra att jag kunde börja flaskmata istället för det fungerar lika bra. Fast sen när jag fick min dotter funkade det hur bra som helst att amma och jag tyckte det var väldigt bra och bekvämt att alltid ha maten med. I synnerhet som vi tillbringade 3 månader (mellan hon var 5 mån och 8 mån) i Mexico och Centralamerika när hon var liten. Eftersom man vill vara lite försiktig med vad så små barn äter på resor i andra länder var det suveränt att alltid ha med maten även om hon åt lite annat också så klart.

Thérèse sa...

Sara - att grubbla över hur kroppen kommer att se ut sen just när man är gravid är nog inte så vanligt och jag tycker inte det verkar helt sunt. Just då är det väl bara barnet man tänker på och hur det ska bli att få möta den som växer i magen och hur det kommer att bli att bli förälder.

Bäst att va´anonym... sa...

Självklart är det bra att amma - men med måtta!

Amningen får ju givetvis inte inkräkta på mannens behov av att ratta hyllan på sin kvinna...

Thérèse sa...

Bäst att va anonym - ha ha det är ju också ett sätt att se på amning som jag missade att ta upp i texten.

Hanna sa...

Det där med valfriheten verkar det vara lite si och så med hos svenska småbarnsföräldrar. Även om jag ammat och förespråkar det, så skulle det inte falla mig in att berätta för någon annan vad som är bäst för dem.

Samma sak gäller kostråd för gravida, alkohol för ammande, att ta med spädbarn ut bland folk i förkylningstider, sötsaker till barn, solsemester med småbarn, framåtvända bilstolar, ... Det verkar vara otroligt provocerande med folk som inte gör som en själv. Visst har jag en åsikt, men varför skulle jag skriva den på näsan på alla andra föräldrar. Jag tror att det leder till att folk slutar våga tänka själva och väljer att göra "som man skall", eftersom det trots allt är lättast.

Thérèse sa...

Hanna - jag håller helt med dig. Förstår inte varför alla är så pigga på att tillrättavisa småbarnsföräldrar som inte gör som dom själva gjort eller tror sig ska göra när dom får barn. Precis som du har jag ammat och förespråkar det men tycker också att det är upp till var och en att bestämma och man är inte en sämre mamma om man flaskmatar istället för att amma.

becka sa...

Jag KUNDE inte amma något av mna två barn och blev utskälld till höger och vänster av folk, TROTS att läkarna konstaterat att jag absolut inte fick amma. Min mamma har ammat mig och mina fyra yngre syskon i ca ett år var, och vi har alla blivit SUPERallergiska ändå och haft alla sjukdomar på jorden! Läs sudier från allergiklinikerna, tex Sahlgrenska och Karolinska så får ni se att det är en ren myt att amning skyddar mot allergi. Däremot är det självklart bra att amma, OM DET GÅR. Men ge fan i att hacka på alla stackars mödrar som vill men inte kan och redan går runt med dåligt samvete. En ganska stor fördel med att flaskmata är att föräldrarna kan turas om att gå upp och mata på natten och att både mamma och pappa kommer lika nära barnet. Jag håller med dig Therese; man ska låta folk välja och inte hacka på andra. Det viktigaste av allt är att älska sina barn- med eller utan amning. Puss och kram till alla kämpande föräldrar där ute!

Thérèse sa...

Becka - jag håller helt med dig , man är inte en sämre förälder för att man inte ammar och man ska inte behöva känna sig misslyckad för att man inte kan.

Anonym sa...

Fast det är snart 23 år sedan jag fick min son så väcker det fortfarande skamkänslor att tala om att jag inte kunde amma. Det är något jag aldrig berättar självmant utan bara om någon frågar. Det kändes som ett stort misslyckande, fast det för mig egentligen var samma sak som för dig med din son, bara det att det var jag som var sjuk. Där tycker jag att folk är väldigt okänsliga med att ställa direkta frågor. Alla kan amma punkt slut, verkar det som.
/Helena

Thérèse sa...

Helena - visst är det hemskt att det ska kännas som ett misslyckande. Jag tänker inte så mycket på det idag men då när jag inte kunde amma min son kände jag mig verkligen misslyckad. Ändå har jag säkert varit och är en bra mamma på alla andra sätt men det här med amningen som är så viktigt och alla kan amma får man ju ständigt höra känns inte bra. Jag ville ju men det fungerade dåligt. Så det var på sätt och vis skönt att få ett barn till som jag lyckades amma