Så här i nyårstider då det skjuts upp mycket fyrverkerier och smälls brukar det alltid diskuteras hur jobbigt det är för många husdjur. Jag vet för när jag var i tonåren hade vi en extremt skotträdd hund och varje nyår och valborg var en plåga. Dagen efter nyårsafton rapporteras alltid om att ett antal människor har skadat sig i samband med att dom skulle skjuta av diverse fyrverkerier.
Sen några år är försäljning av smällare till allmänheten förbjuden i Sverige. Men raketer och sånt går fortfarande att köpa. När jag var liten smällde man kinapuffar , minikina , ryssar, ettöres , tvåöres och smatterband. Man kunde köpa ett stort eller litet pyropack som innehöll en skön blandning av dessa och någon liten raket eller häxvrål.
I Indien verkar man inte nöja sig med så mesiga smällare. När jag var där för några år sen firades den hinduistiska högtiden diwali som är en av årets största högtider. En vacker fest då man tänder massor av ljus överallt. Hela huset och gården täcks av massor utav ljus. Man lägger tända ljus i sjöar och floder. Ett välkänt exempel är den heliga floden Ganges. Inte bara husen tänds utan andra byggnader såsom affärer och tempel. Lamporna för lysa hela natten. Hela Indien lyser bokstavligen upp under denna pågående högtid.
På kvällen går människor på besök till varandra och affärsägarna i Dungarpur där jag var hälsade på förbipasserade och bjöd på snacks och stan var full av glada människor. Man målade också hornen på sina kor i glada färger. Familjen jag bodde hos hade målat sina två kors horn randiga i olika färger.
Men så smälls det smällare. Jag blev smått chockad när jag såg vilka enorma pjäser som såldes på marknaden. Det var inga ettöres utan nästan bomber och åldersgräns för att köpa verkar inte finnas. Smälladet lät som om man befann sig i en krigszon. Naturligtvis var det inte bara smällare utan även fyrverkerier men indierna verkar gilla smällare och då rejäla saker som är som mindre bomber. Naturligtvis dödas , skadas och lemlästas en massa indier varje gång man firar diwali. I byn där jag bodde hade en fyraårig pojke skadat sig rejält när han gick ut med en stor bomb i handen och tände på men sen inte kastade iväg den. Pojken överlevde men fick en del brännskador på kroppen och handen skulle aldrig bli som förut.
Amritsar på Diwali.
Om någon skulle bli sugen på att besöka Indien under Diwali så infaller högtiden i oktober-november lite olika dagar varje år. 2008 är Diwali 30 oktober.
torsdag, januari 03, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Och jag som associerar till lugn och behaglig ljusets högtid när jag hör ordet Diwali...
De älskar smällare överallt i Latinamerika också. Ofta när man hör en massa pang-pang mitt i natten undrar man ju om det är fest eller skottlossning!
Pumita - ha ha nja lugn och lugn vet jag inte. Alla ljus överallt är väldigt vackert och ger väl kanske ett lugnt intryck. Målade kor och åsnor är väl inte heller så livligt men smälladet är hysteriskt. Särskilt första natten på diwalifirandet. Just i huset och trädgården där jag var den kvällen smällde ingen och det värsta smällandet ar ganska långt bort men ändå var det som om bomber exploderade alldeles i närheten.
Stämmer att dom verkar älska smällare i Latinamerika också. Är det fest så.
Skicka en kommentar