Jag gillar Danmark i allmänhet och huvudstaden Köpenhamn i synnerhet. Danmark är ett trevligt land där man hygger sig, frossar enorma måltider på kro , äter wienerbröd med choklad , röker cigarr, äter röd pölse , har ett omöjligt system när det gäller siffror , har ett högerparti som heter Venstre , och fotbollssupportrarna är snälla och kallas roliganer istället för huliganer och man tar gärna en öl eller två.
Det kanske inte kommer som någon stor överraskning men nu är det belagt att danska folket är väldigt förtjust i öl. Så förtjust att det i princip inte finns ett enda tillfälle då det inte passar att ta en bärs. Undersökningen vars resultat redovisas i Berlingske Tiedende är gjord av ett bryggeri som jämför ölvanor i 15 länder - och danskarna tar täten.80% av dom anser att det är helt i sin ordning att dricka öl på bröllop och 95% när dom lagar middag hemma. Dock finns det gränser även för danskar , åtminstone för vissa , bara 42% av dom tillfrågade anser att det passar att dricka öl i jobbsammanhang.
Jag är själv inte lika hängiven öldrickare som den genomsnittliga dansken. Visst kan det vara gott med en öl i bland men oftast föredrar jag vin om jag ska dricka alkohol.
Förresten är det väldigt olika hur lätt vi svenskar tycker det är att förstå det danska språket. Jag tycker att jag själv förstår danska hyfsat även om det finns dom som pratar grötigare eller knepigare dialekt än andra. Jag har umgåtts en del med danskar och det har oftast gått ganska bra för dom att förstå min svenska och jag deras danska. Men ibland har vi pratat engelska med varandra också. En del svenskar verkar tycka att danska är rejält knepigt att förstå medan andra klarar det ganska bra. Fast siffrorna är krångliga tycker jag men det skulle naturligtvis gå att lära sig.
onsdag, januari 30, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Mina chefer är danskar och jag tycker fortfarande det är kul att lyssna pâ dem. Vi förstâr ca 90% av vad vi säger till varandra ;-)
Knus og kram!
Anna - instämmer med att man förstår varandra till ungefär 90% fast det finns danskar med knepig dialekt. När jag pluggade i Sevilla var det två danskar på min skola jag umgicks lite med , en av dom förstod jag hur bra som helst den andra knappt alls men dom verkade förstå varandra utan problem. Ganska speciellt att höra dom prata med varandra när man knappt förstod en av dom men förstod i princip allt den andra sa.
Skicka en kommentar