tisdag, maj 01, 2007

1 maj

Idag firas 1 maj som arbetarrörelsens internationella kampdag runt om i världen. Anledningen till att man firar just den här dagen är att 1886 i Chicago demostrerade strejkande arbetare för 8 timmars arbetsdag på torget Haymarket. Polisen skickades fram för att skingra arbetarna , tumult utbröt och 21 arbetare och 7 poliser dog. 8 strejkledare greps och åtalades för att ha medverkat till att en bomb kastades mot polisen. Fyra av de dömda hängdes. När processen några år senare togs upp på nytt blev det uppenbart att ett justitiemord hade begåtts - inga bindande bevis för brott fanns. De två överlevande släpptes ur fängelset, medan de redan avrättade blev martyrer för arbetarrörelsen. Till minnet av Haymarketarbetarna antogs den första maj som arbetarrörelsens internationella kampdag.



1890 hölls den första 1 maj demostrationen som samlade 20000 människor i tåget och på Gärdet var det 50000 personer som lyssnade på talare som Hjalmar Branting , Hinke Berggren , August Palm, R Hansen , P M Landin och K J Karlsson
En resolution som innehöll följande ord antogs vid mötet på Gärdet.
"följd av ett beslut, enhälligt fattat på den internationella arbetarkongress, som förlidet år hölls i Paris, ha vi idag, den 1 maj 1890, i likhet med hela Europas och Amerikas klassmedvetna proletariat, samlats till en världsdemonstration för lagstadgad 8-timmarsarbetsdag"

Idag hörs ibland röster att 1 maj är förlegat och inte borde vara helgdag. Läser man tidningar och ser på TV verkar det bli glesare och glesare i deostrationstågen. Jag har inte själv demostrerat idag eller ens sett ett demostrationståg. Samtidigt kan jag inte riktigt hålla med bilden att 1 maj är något förlegat. Tvärtom tycker jag att vi i allra högsta grad lever i ett klassamhälle idag även om många verkar anse att vi inte gör det. Det finns mängder av både nationella och internationella orättvisor att demostrera mot. Visst kan man demostrera vilken dag som helst på året men att människor världen över går samman en dag om året och visar solidaritet och engagemang är faktiskt ganska häftigt.



I Expressen idag ställdes två frågor den första var "Talas det för lite om klass i politiken idag?" När 6000 personer hade röstat hade 49% svarat ja och 51% svarade nej.
Den andra frågan hade 8400 personer röstat på och den löd "Passar klassindelningen in på dagens samhälle?" 47% svarade ja och 53% svarade nej.

Jag kan inte förstå hur människor i dagens Sverige kan förneka att det finns klasser. Alla barn föds tyvärr inte med samma förutsättnigar varken i vårt land eller i övriga världen. Föds man i en välbärgad familj är chansen oerhört större att man kommer att leva ett välbärat liv än om man föds i en familj som tvingas vända på slantarna. Statistik har också visat att det är meldeklassens och överklassens barn som klarar sig bäst i skolan och i större utsträckning går vidare till högre studier. Högere studier leder ju ofta , fast inte alltid , till intressantare och mer välbetalda jobb.

Höjer vi blicken ut i världen så är orättvisorna väldigt påtagliga och många människor lever i total misär och har ingen möjlighet att ta sig ur sin situation.



Trots att jag inte demostrerade idag eller tillhör något parti tycker jag det är viktigt att det finns en dag som samlar människor kring internationell solidaritet och kamp mot orättvisor. Anledningen till att jag inte demostrerade idag är väl att jag är som många andra , jag villgärna bekämpa orättvisor och fattidom men jag gör ganska lite eller iallfall för lite. Det finns ju måga andra sätt än en första maj demosration att engagera sig mot orättvisor och fattigdom. Jag tillhör inte heller något parti och väldigt otrogen i mitt röstande så det finns inget självklart val av demostrationståg. Så jag har ägnat dagen åt att blogga , läsa bloggar och mysa med mina barn. Jag tycker ändå helt klart det är en viktig helg som inte spelat ut sin roll.

På 1 maj brukar sången Internationalen sjungas. Den skrevs som en dikt av Eugène Pottier 1871 i samband med Pariskommunen (våren 1871 tog arbetarledare över Paris och staden hade ett sorts revolutionärt styre under några månader. Något som har varit en viktig milstolpe i den tidiga arbetarrörelsens historia) musiken tillkom först 1888 och komponerades av Pierre Degeyter. Här finns texten till Internationalen för den som är intresserad.

6 kommentarer:

Unknown sa...

Jag bevistade Madrid's 1:a maj idag och där sjöngs internaltionalen som brukligt. Givetvis var det ett 100-tal olika vänstergrupperingar. Var med om en tamare variant av reclaim the street variant (gamlingen i leden var jag), med på följande demo mot Pureta del Sol som hade som tema svårigheten att få någon bostad. Vi skanderade bla förbi de ökända horkvarteren. Hororna såg lite häpna ut. Kom att tänka på en för 1:a maj passande strof från den tyske nationalskalden Göthe: -Lär dig vara klokare, ty på livets stora våg sällan skålarna står jämnt. Upp du måste eller ner, härska eller ödjmukt tjäna.. Städet eller säggan blifv

Thérèse sa...

Per - du verkar ha haft en bra dag i Madrid

Pumita sa...

Mycket bra inlägg, som vanligt!

Jag har inte heller varit ute och demonstrerat även om det känns rätt angeläget idag med tanke på nedrustningen av vårt välfärdssamhälle som pågår för fullt.

Egentligen tycker jag att vi borde samlas till en gemensam stor demonstration i stället för att varje organisation eller parti eller vad det nu må vara som ordnar sin egen. Ensam är inte stark. :)

Thérèse sa...

Pumans dotter - håller med om att alla borde samlas till en enda stor demostration istället. Jag känner att jag har svårt att stå bakom ett visst parti men en stor demostraion mot orättvisor skulle känas helt rätt

Anonym sa...

Bra inlägg! även om de flesta "arbetare" har det bra idag i Sverige är det ju viktigt att komma ihâg att det inte skett av sig självt och alltsâ inte är självklart. Det är väl bra att ha en dag som pâminner om det. Sâ den har definitivt inte spelat ut sin roll. Vad har förresten alla andra helgdagar för anledning att finnas som skulle vara sâ mycket bättre isâf?

Thérèse sa...

Sofia - visst har dom flesta arbetare det bra i Sverige idag men de finns många grupper som har det svårt t.ex många invandrare , arbetslösa , ensamstående med barn och låglönjobb o.s.v. Tittar man dessutom på världen lever många människor under svåra förhållanden. Precis som du skriver har inte Sveriges välfärdsystem byggts upp av sig själva och är inte självklart. Det är bra att ha n dag då man påminns om detta. Nästan alla andra helgdagar har ju kyrklig anknytning och få svenskar är ju särsklit religösa men ändå anses dom dagarna inte ha spelat ut sn roll.