Jag har flyttat ganska mycket både mellan och inom olika städer och till Spanien. I Spanien bodde jag första gången i ett halvår och pluggade spanska i Sevilla. En av Spaniens , ja kanske världens vackraste städer. När jag var i Sevilla hann jag också med att resa runt lite i landet och främst då dom södra delarna. Så efter 1.5 åroch spanskastudier hemma i Sverige ville jag åka tillbaka och bli riktigt bra på språket. Det blev studier och barjobb tre månader i den lilla vackra staden Cadiz i södra Spanien. Sen blev det två längre resor i Latinamerika , en i Mexico och Centralamerika och en i Venezuela. Det gick ganska månag år och jag tänkte väl inte tanken att jag skulle bo i Spanien igen. Visst ville jag gärna prova att bo utomlands men några konkreta planer hade jag väl inte och jag hade gift mig och fått två barn.
Då fick maken jobb på ett universitet i Madrid. Efter han doktorerat i Sverige sökte han flera jobb vid universitet både i Sverige och utomlands. Det första som nappade och erbjöd en längre tjänst var Universidad Autonoma de Madrid , UAM. Så vi bestämde oss för att åka till Madrid på två år hela familjen.
Jag och familjen flög ner tidigt en regnig och gråkall novembermorgon och möttes av ett soligt Madrid. Först bodde vi i andra hand hos i en lägenhet som tillhörde en av makens kollegor. Lägenhet var fin och hade en helt fantastisk takterass med en underbar utsikt över staden. Jag hade varit i Madrid flera gånger tidigare och tyckte om staden. Men nu kom jag att älska den. Jag vet inte vad det är med Madrid men så många som kommer dit blir vansinnigt förälskade i staden. Det finns städer med behagligare klimat, vackrare byggnader och mer spännande etnisk mix men ändå är det något speciellt med Madrid. Det är en stämning , en känsla som inte går att beskriva. Jag känner mig oerhört priviligerad som ha fått bo på enså underbar plats i ett år. En del av mitt hjärta finns absolut kvar i Madrid och jag kommer att besöka staden igen.
Jag kan spanska men är en usel översättar och tycker att så mycket försvinner när man översätter. Ni är ju en del som läse här som kan spanska så jag tar mig friheten att lägga in lite spanska i texten.
Jag tycker
spanske sångaren Joaquin Sabina hittat av Madrids själ ganska exakt i hans låt: Pongamos que hablo de Madrid. Så läs och känn Madrid.
Allá donde se cruzan los caminos,
donde el mar no se puede concebir,
donde regresa siempre el fugitivo,
pongamos que hablo de Madrid.
Donde el deseo viaja en ascensores,
un agujero queda para mí,
que me dejo la vida en sus rincones,
pongamos que hablo de Madrid.
Las niñas ya no quieren ser princesas,
y a los niños les da por perseguir
el mar dentro de un vaso de ginebra,
pongamos que hablo de Madrid.
Los pájaros visitan al psiquiatra,
las estrellas se olvidan de salir,
la muerte viaja en ambulancias blancas,
pongamos que hablo de Madrid.
El sol es una estufa de butano,
la vida un metro a punto de partir,
hay una jeringuilla en el lavabo,
pongamos que hablo de Madrid.
Cuando la muerte venga a visitarme,
que me lleven al sur donde nací,
aquí no queda sitio para nadie,
pongamos que hablo de Madrid
Hur som helst var vårt första boende bara tillfälligt så vi ägnade tre månader att leta en ny lägenhet. Det är inte helt lätt och ganska dyrt i Madrid. När vi till slut hittade en möblerade fyra i den gröna och mysiga lilla staden Alcobendas 13 kilometer norr om Madrid kändes det som om jag kommit hem. Om jag redan älskade Madrid så blev mina känslor för det lilla Alcobedas ännu större.
Av olika skäl blev jag tyvärr inte kvar i Madridi två år. Nu sitter jag en lägenhet i Uppsala och trivs mycket bra även om jag känner mig lite ensam. Idag är det valborg och festas i stan och då blir ensamheten ännu mer påtaglig. Just valborgsfestandet kanske jag inte känner att jag missar något , det hade bara varit roligt att känna någon eller några som hade ringt och frågat om jag ville ses. Jag har gott om kompisar men om är spridda över Sverige och i världen och tyvärr har ingen ännu valt att bo i Uppsala. Men jag har ju mina barn och vi kanske kan ta en promenad till en brasa ikväll eller något sånt. På dagen ska vi roa oss med att tvätta.
Egentligen vill jag nog bo på ett ställe med bättre klimat. Skulle vilja bosätta mig i Frankrike en längre tid för att jag gillar landet och vill lära mig språket. När jag blir lärare tänker jag väl skicka mitt CV till svenska skolor i Spanien och kanske Frankrike. För kärleken till Spanien och den Spanskspråkiga världen består. Nu blir jag kvar här ett tag men i framtiden när barnen blivit större får vi se.
måndag, april 30, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
22 kommentarer:
Jag måste besöka Madrid, med tanke på att jag har hört flera som tycker så mycket om staden. Idag har jag lånat mig nybörjarspanska (kasett+textbok) på biblioteket, haha, vi får väl se om det ger något. Detta var dock för gymnasiestuderande och jag borde i princip ha bäbisspanska, men vi får se hur det går.
Och ja, det där med få kompisar i samma stad vet jag ju som sagt hur det är. Det suger. Valborg i Uppsala är maffigt, men lite FÖR mycket. Min första valborg i Uppsala flydde jag hem till Falun. Tanken var att jag skulle stanna, men jag tyckte det var så otrevligt med supandet som började på morgonen, att jag tog första bästa tåg hemåt. :) De ytterligare två åren i Uppsala blev det stadsbesök i stan på förmiddagarna, medan kvällarna tillbringades i min soffa med film tillsammans med en-två kompisar. :) Det är numera min valborgstradition, haha.
Johanna - om du kikar på en spansk text tror jag du med hjälp av din fanska kan gisa en del ord. Fast dt blir ju genast knepigare när dom pratar. Lycka till iallfall och kan jag på något sätt hjälpa dig med spanskan så hr bara av dig. Jag köpte några franska cd-skivor som jag lyssnade mycket på ett tag mennu står dom i bokhyllan och väntar på att återupptäckas. Jag skulle vilja gå en franskakurs och börja från noll dels för repition och för att få in grammatiken.
Jag håller med om att Valborg i Uppsala är lite väl maffigt. Kanske också lite väl ungt klientel som är ute. Stupfulla yngre tonåringar känns ganska jobbigt att se. Jg ska mysa med mina barn och kanske se film ikväll , tror fyran skulle sända Al Gores klimatfilm "The naked truth"
Det är väl bara det att såna här dagar då alla festar känns ensamheten större. Nu ska jag inte gnälla för mycket för jag har jättegulliga barn att vara med.
Johanna - ja , du måste besöka Madrid! Jag tycker faktiskt att stan är oerhöt mycket trevligare än det er populära turistmålet Barcelona.
Jag som är mor till en Uppsalastudent som var med i forsränningen tyckte det var en jättetrevlig dag. Men jag tycker så synd om ungdomar som bara super bort en dag då man i stället kan ha trevligt. Vi såg tjejer som var både fulla och kissnödiga som inte kunde huka sig ner utan att ramla och inte själv fick upp byxorna efteråt. Fullt synligt från slottsparken.
Flytta är bra, lärorikt, men jag känner igen den där ensamheten, som förvisso inte alltid är av ondo. I Spanien firas ju inte Valborg, men det är långhelg eftersom 1 maj är helgdag och långhelger är en väldig stor grej här. Det talas om det på nyheterna, alla åker iväg för att hälsa på någon eller gör upp massor av planer med familj och vänner. Och även om jag är nöjd med att pyssla med mitt, bara vara, eller i detta fallet, jobba, känner jag alltid ett styng av avundsjuka och saknar det där att tillhöra, ha en familj att göra upp planer för "el puente" med.
Helena - jag håler helt med om att det är trist att ungdomar super så hårt visa helger. Jag har inte varit på stan idag så jag vet inte hur det firades i Uppsala men visst kan man ha trevligt. Tills nästa Valborg har jag förhoppningsvis lät känna folk och kan gå ut och ha kul.
Carin - I Madrid-regionen är även 2 maj röd dag p.g.a Napoleons blodiga invasion den dagen så i år har dom en fem dagars helg. Jag förstår hur du menar. Jag är också rätt nöjdmed att pyssla med mitt och har ju mina barn att planera och mya med men iblnd saknar jag vuxna att umgås med. Jag är mest hemma och jag har inte festat eller gått ut på annat sätt på ett halvår. Jag kan fixa barnvakt lätt och ibland längtar jag efter att klä mig i fina kläder , lägga ner lite mer tid på sminkning och sånt och gå ut och ha rolit men det är ju inget kul att göra sjäv. Den enda jag känner i stan som skulle kunna bjuda med mig på något kommer tyvärr aldrig att göra det har jag insett.
Det var svårt med spanskan när man inte kan nånting. Det är sant att jag med hjälp av franskan (och engelskan coh svenskan för all del :)) förstår en del av texten, men när de pratar fattar jag inte nånting. Och jag är så ovan vid uttalet att det blir jättesvårt. Det var tusen gånger lättare och roligare med fortsättningsfranskan som jag också lånade... :)
Oj! Hade jag bott kvar i Uppsala hade jag skickat dig ett mejl... Men jag tog ju mitt pick och pack och flyttade till Buenos Aires istallet. Hoppas du hittar nagot fint att gora idag anda.
Johanna - jag skulle og säga tvärtom , fortsättningsspanska är betydligtlättare än nybörjarfranska ;)
Nej men visst är det så att ganska många ord är så lika att man kan gissa när man ser dom i text. Men börjar fransoer prata istllet för att skriva så blir det knepigre.
Vida Latina - det hade varit kul att få ett mail ;) Jag har roat mig med tvätt idag men det är okey. Någon gång ska jag väl lära känna folk , jag har bara bott här en månad nu. Annars får ja väl åka och hälsa på vänner på andra ställen och om det inte blir fest förr så har jag ett bröllop att se fram emot i oktober. Då får jag ta igen förlorat festande och bröllopsfester är dessutom kul.
Jag känner tyvärr bara en person är i stan som jag umgås ganskamycket med , tänkte länge att han skulle bjda med mig på nåt skoj men har insett att så blir det aldig. Grubblade länge över varför och frågade hur många gånger som helst. Har väl nu insett att det aldrig kommer att hända ochjag tycker bra om honom ändå.
Trevlig valborg! Att mysa hemma med barnen är väl helt okey det med? Jag skulle iaf inte vilja att mina barn behövde se alla stupfulla fjortisar... Vi var ett år vid majbrasan men stannade inte särskilt länge, för barnens skull. Det är verkligen jättetrisst att det spårat ut så totalt. Supandet går ju allt längre ner i åldrarna och med alla droger som finns nu blir det ju ännu värre. :-(
Nejma - visst mysa med barnen är supermysigt. Hellre det än ut och kolla fulla fjortisar. Vi var vid en väldigt nykter brasa men det var så kallt att vi inte stannade särskilt länge.
Förresten, om du kollar på YouTube finns det flera videos med sabina och "Pongamos que hablo de Madrid". Jag har en av dom på min blog, där han sjunger med Rosario Flores.
Jag har utmanat dej föresten! Kolla under "Musiksmak" hos mej.
Nejma - såg det , jag måstefundera lite på den utmaningen. Sen jag kom tillbaka till Sverige har jag mest lyssat på barnskivor.
Jag förstår att du trivdes i Spanien, jag följde ju bloggen då och tyckte att du verkligen njöt av spanien. Fördelen med att komma hem är att allt är invant, man behöver inte göra nya rutiner
Hoppas du hade mysigt igår. Tänkte på det där med att lära känna nytt folk när man flyttar till ny stad i vuxen ålder, det är ju inte helt lätt. Det tar iaf längre tid än när man var yngre. Jag träffar visserligen mycket folk i mitt jobb som reporter, men jobbar hemifrån och får inte den där dagliga sociala kontakten. Men man får hitta andra vägar och framför allt ha lite tålamod. Jag satte in en annos i vår tidning och sökte efter folk som ville vara med i en kulturgrupp. Jag fick svar från 5-6 personer. Gruppen blev aldrig nåt bestående men vi sågs några gånger och hade mycket trevligt, med en av dem växte det fram vänskap. Har du testat nån datingsajt? Det är inte alls så tokigt om man inte tar det för seriöst, de allra flesta är vanliga, trevliga människor och vill man bara gå ut och ta en drink med en möjlig ny bekantskap så...! Jag har en kompis i Uppsala, ska tipsa henne om din blogg! Hon är en supergo tjej och också mamma sedan ett år tillbaka.
Tolken - ja , jag trivdes väldigt bra i Spanien. Jag skulle absolu tänka mig att bo där eller i något annat land i framtiden men som du säger fördelen med Sverige är att allt är invant och man kan allt.
Carin - åh tack för alla tips. Håller med om att det är svårt att träffa nya människor som vuxen. Nu har jag bara botti den här stan en månad så jag får väl ge det lite tid. Bra tip det där med att hitta nya vägar. Datingsat vet jag inte riktigt ... jag kanske har fördomar och dessutom är jag kanske inte heller singel , iallfall så pass upptagen att det skulle känna fel att data andra.
Carin - jag och barnen var och tittad på en brasa en stund igår , det var mysgt men lite kallt och blåsigt. På dagen blev det lite tvättande och efter brasan blev det lite TV , så det va mysigt. Oftast kännsdet helt ok attvara så mycket ensam med mina barn men när hela stan festar som Uppsala på sista april och den man har frågat om att göra något har varit väldigt avvisande , känns ju ensamheten tyngre
Therese! Vill bara saga att jag vet precis hur det ar att lara kanna nya manniskor nar man som vuxen flyttar till en ny stad. Jag har precis flyttat till Amsterdam, och aven om jag sa klart lart kanna folk pa jobbet sa ar dom inte direkt min typ av privata kompisar... Jag har vanner i Holland for ovrigt men de flesta bor en bit utanfor Amsterdam. Igar nar det var Queensday ville jag bara vara ute i festyran och ha roligt som alla andra, men hur kul ar det att ga ut ensam i en stad dar man knappt kanner nan? Jag fick ovantat sallskap till slut iaf, men ville som sagt bara poangtera att du pa intet satt ar ensam... Massor av kramar fran en Dalkulla i Amsterdam.
Tinatoon - ja det tar ju lite tid att lära känna folk som vuxen när man flyttar till ett nytt ställe. Det vet jag ju , oftast är jag ganska nöjd med att vara med mina barn och pyssla med mitt men igår när det festades vilt i hela stan blev ensamheten lite mer påtaglig tyvärr
Jag blir alldeles rörd när jag läser Sabinas text. Den är så... Madrid! :) Jag skulle inte heller försöka mig på att översätta den. Man måste nog vara proffs för att få fram alla nyanserna.
Om jag skulle flytta till utlandet skulle jag garanterat välja en plats med varmare klimat, kanske inte sommar året om, men längre och framför allt ljusare.
Intressant att följa kommentarerna på bloggen då jag med familj flyttar til Madrid i slutet av augusti. Som tur är kan vi spanska allihopa så övergången lär väl inte kännas alltför svår när väl det praktiska är avklarat och man har även landat mentalt. Misstänker att jag lär återkomma med komentarer.
Nu är det länge sedan du skrev, men vi funderar på att flytta till Madrid. Alcobendas som du pratar om lät mysigt men det ligger enormt nära flygplatsen. Var det inte mycket flygbuller?
Vänligen Linda
Skicka en kommentar