Alla känner säkert någon person som är jättetrevlig på alla sätt och vis men har någon åsikt som är helt obegriplig. Eftersom man själv tycker att man har rätt så kan man inte begripa hur den där personen som är så trevlig kan ha en totalt motsatt åsikt. Fast det kan ju vara ganska kul också.
Jag har en kompis från England som bor och arbetar i Paris och vantrivs. Eller rättare sagt han gillar staden men ogillar att den är full av fransmän. Varken Frankrike, fransmän eller något franskt har han särskilt mycket till övers för. Han trivs ganska bra med sitt jobb men söker andra jobb för att komma bort från Paris. Jag som är frankofil har svårt att förstå honom. Fast jag har aldrig bott i Frankrike så jag kanske inte ska säga något. Om jag bodde där finns det säkert en del jag skulle reta mig på.
Min kompis har förutom Frankrike också bott i Sverige och Holland och tillbringat en del tid i Indien som är hans föräldrars hemland. Han tycker att Frankrike är det absolut konstigaste land han bott i. Han tycker att fransmän kan vara charmiga men oftast är dom bara sura och arroganta. Han tycker inte att språket är det minsta vackert utan bara jobbigt och omöjligt. Han tycker överhuvudtaget att landet och folket är omöjligt och smått obegripligt. Fast om man ska generalisera brukar ju britter gärna driva med fransmän och vice versa. Hörde någon gång att en fransk tidning liknat prins Charles med öronen vid en folkabubbla med öppna dörrar.
Fast en sak gillar min kompis med Paris och det är att det är gott om andra nationaliteter där. Man kan ta sig till områden där det bor afrikaner eller asiater. Han har också hittat några indiska restauranger som han är smått lyrisk över.
Jag hoppas ju att han stannar kvar i Paris ett tag till för jag hade ju tänkt hinna med ett besök.
tisdag, april 01, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Måste vara jobbigt att bo i ett land där man ogillar nästan allt som har med det landet att göra... Handlar det om en kraftig kulturkrock eller om hans egen inställning? Kanske skulle han vara missnöjd oavsett var han än bor, har mött sådana personer nämligen, som ser saker att klaga på överallt. Lite jobbigt att umgås med personer med den inställningen, känner jag.
Anonym - delvis handlar det nog om hans negativa inställning mot Frankrike. Han trivdes väldigt bra i Sverige och blev tvungen att flytta på grund av jobbet och han har verkligen försökt få komma tillbaka till Sverige. Så det är naturligtvis också en orsak. För han är inte negativ till allt och klagar på allt egentligen. Men han kunde ju ha en bättre och öppnare inställning nu när han bor där och har bott där i 1.5 år. Fast det är ju lätt för mig att säga
Det där är en klassiker. Jag vet inte hur många engelsmän och amerikaner jag har hört som säger att ALLT med Frankrike är FANTASTISKT. Synd bara att det är så många fransmän där.
Arrogansen finns i och för sig, men att tro att alla fransmän är sura och arroganta är lite oförtjänt...
Dessutom - med den attityden såfår han kanske räkna med att folk stelnar till lite? ;)
Ja, det är kanske inte så kul att bli tvingad att flytta till ett land man inte själv valt, och sedan inte lyckas komma därifrån. Då får vi hoppas att det blir som han vill och att han hittar ett jobb i Sverige istället.
Sara - ja det är ju inte ovanligt att möta den här inställningen. Fransmän har ju en liknande inställning till sånt som är brittiskt. Det var ganska kul när en fransk kompis med stor inlevelse berättade om hur han blivit serverad en oätlig skosula i England. Blir ju lite underligt när jag och min kompis pratar för jag hyllar allt franskt lite sjukt mycket och han dissar det väl mycket. Men håller med om att hans inställning kunde vara bättre nu när han är tvungen att bo där
Anonym - jo jag hoppas det för hans skull så klart men jag vill gärna hinna besöka honom i Paris först
När vi flyttade till Paris hade vi väldigt negativa förväntingar på hur fransmännen skulle vara. Vi trodde de skulle vara stressade snorkiga och allmänt otrevliga. Jag har aldrig fått äta upp något så mycket i hela mitt liv. Jag har träffat parisare som slagit knut på sig själva för att hjälpa mig, helt utan egen vinning. Jag har lärt känna roliga, trevliga, omtänksamma parisare. Och i nästan alla sammanhang har jag blivit trevligt bemött. Och detta trots att jag hade så mycket negativa förväntningar.
Tolken - kul att det blir så att man blir positivt överraskad. Min kompis var ju tyvärr negativ till hela flytten och dessutom kan han ingen franska. Om man redan kan språket underlättar det säkert enormt att anpassa sig på ett nytt ställe. Jag tycker inte heller att parisare är snorkiga och otrevliga men jag har bara varit där som turist. Det är så klart stor skillnad om man bor i ett land för kommer man som turist ser man ofta bara allt mysigt och vackert
då får han väl flytta från frankrike om han inte trivs där, så slipper han kritisera
Skicka en kommentar