dyrt att leva ensam

Häromdagen läste jag i en tidning att man sparar flera tusen i månaden på att vara sambo istället för att bo ensam. Det är rätt självklart att det blir billigare om man har två inkomster och delar på hyra , mat , telefon , internet, försäkringar, bil och annat. Men för alla oss som bor eller har bott ensamma är det helt klart irriterande. I artikeln gav en ekonom rådet att flytta ihop med någon annan så snart som möjligt efter en separation. Inte ett särskilt realistisk råd för alla. Läste förresten i något glossy magasin att det tar sju månader för en man att hitta en ny efter en separation och sju år för en kvinna. Känns väl lite överdrivna siffror men kan nog ligga en del i att det oftast är mannen som träffar någon först. Fast jag har ingen statistik på det utan bara ett antagande vad jag sett bland vänner och bekanta som separerat. Har man barn och träffar någon flyttar man knappast ihop första veckan heller även om man är upp över öronen förälskade. Dom flesta vill nog att barnen lär känna och acceptera den nya partnern under en längre tid först och man väntar kanske tills man vet att det är seriöst innan man presenterar någon för barnen. Det är ju inte samma sak som att presentera någon för kompisar, föräldrar eller syskon.

Nu har jag inte bott själv så mycket utan med ex-pojkvänner , ex-mannen och kompisar men att idag flytta ihop med en kompis känns inte särskilt realistiskt. Knappast heller med ex-pojkvänner eller ex-mannen. Däremot så delar ex-mannen och jag på bilen och kostnaderna för den annars hade jag nog funderat på att sälja för det är väl dyrt att ha bil och som jag bor med cykelavstånd och bra kollektivtrafik känns det inte som en nödvändighet.

Nu har jag inga lösningar på detta men det stör mig att skillnaderna är så stora på att bo ensam eller med någon. Det störde mig även när jag var mycket gift och mycket stadgad och trodde vi alltid skulle bo ihop.