Nu blir det lite mer fulblogg. Jag är trött men behöver hålla mig vaken några timmar till. Får snart besök från Madrid och har lovat att åka ut och möta på Arlanda och bjuda på skjuts hem. Hoppas jag får lite spanska godsaker för besväret. Skulle vilja ha en flaska Ponche för det går inte att köpa här men mitt förråd är inte riktigt slut än. Skulle även vilja ha lite god spansk ost som inte finns här och oliver. Men om jag får något överhuvudtaget vet jag inte. Inte heller hur jag ska kunna hålla mig vaken så att jag kan köra hyfsat säkert till Arlanda. Får väl dricka en kopp kaffe till och äta lite mer glass.
Är less på röran här hemma. Allt är i flyttkartonger eller på golvet. Men det ska bli riktigt skönt att flytta på måndag även om kartong-bärandet inte känns så väldigt lockande. Får väl se det som ett träningspass eller något. Det värsta är att jag är ruskigt otränad. Hade en period då jag yogade och hängde på gym flera gånger i veckan men det känns som längesen nu. Skulle vilja återuppta iallfall yogan för jag är väldigt stel och har problem med knäna och det blev mycket bättre när jag yogade.
lördag, mars 31, 2007
fredag, mars 30, 2007
Tv-serier
Jag hade inte tänkt att skriva om det här men jag kan inte låta bli. Såg delar av något avsnitt i den omskrivan dokumentären om Göran Persson. Kan inte påstå att Persson är eller har varit min favorit och att dokumentären var särskilt politiskt intressant. Däremot kändes den bitvis som en parodi på Persson som TV4s Hey Baberiba eller radions Public Service skulle kunna gjort. Han satt och var allmänt dryg besserwisser och skvallrade och pratade skit om såväl partikamrater som politiska motståndare. Jag tror inte att jag är ensam om att ha haft svårt för Persson och jag tror vi är många som tycker det är bra att sossarna har bytt partiledare. Betydligt färre retar sig nog på Mona.
En riktigt sorgelig sak som framkom i dokumentären om Göran Persson är att han väntade flera år med att skilja sig och levde i ett skenäktenskap i någon sorts tro på att statsministern måste vara gift och det skulle bli snaskigheter i tidningarna om han skilde sig. Är inte vi svenskar mer vana vid och toleranta mot skilsmässor att vi tycker det är okey att ha en skild statsminister?
Ordförande Persson går att se på webben för den intresserade. På sidan finns också en del klipp som inte visats och korta klipp ur programmet. Som sagt det lilla jag sett var inte så upplyftande och kändes mest som en parodi. Ska man se något på svt eller svts webbsida rekommenderar jag komedin Playa del Sol om ett gäng reseledare på Kanarieöarna. Verkligen riktigt kul. Kan rekommenderas.
bild från svt
Blev ett sånt här typiskt inlägg som jag skriver när jag har tråkigt och slut på idéer. Ska väl återgå till packandet eller nåt annat tråkigt som måste göras när man flyttar. Trots gnäll och huvud tomt på idéer är jag jätteglad att jag ska flytta och väldigt nöjd med lägenheten jag har hittat och är säker på att en flytt bara kommer att innebära positiva saker när jag väl har packat , städat , burit grejer och packat upp.
En riktigt sorgelig sak som framkom i dokumentären om Göran Persson är att han väntade flera år med att skilja sig och levde i ett skenäktenskap i någon sorts tro på att statsministern måste vara gift och det skulle bli snaskigheter i tidningarna om han skilde sig. Är inte vi svenskar mer vana vid och toleranta mot skilsmässor att vi tycker det är okey att ha en skild statsminister?
Ordförande Persson går att se på webben för den intresserade. På sidan finns också en del klipp som inte visats och korta klipp ur programmet. Som sagt det lilla jag sett var inte så upplyftande och kändes mest som en parodi. Ska man se något på svt eller svts webbsida rekommenderar jag komedin Playa del Sol om ett gäng reseledare på Kanarieöarna. Verkligen riktigt kul. Kan rekommenderas.
bild från svt
Blev ett sånt här typiskt inlägg som jag skriver när jag har tråkigt och slut på idéer. Ska väl återgå till packandet eller nåt annat tråkigt som måste göras när man flyttar. Trots gnäll och huvud tomt på idéer är jag jätteglad att jag ska flytta och väldigt nöjd med lägenheten jag har hittat och är säker på att en flytt bara kommer att innebära positiva saker när jag väl har packat , städat , burit grejer och packat upp.
Etiketter:
blandat krafs
flytt-gnäll
Nu blir det gnäll. Det är så sjukt tråkigt att flytta , packa och städa. När jag packar , packar mina barn upp för att leka med grejerna. Även om nästan allt är packat får jag ångest hur mycket det är kvar. Skulle gärna vilja ha någon som kom hit och hjälpte mig. Så har jag en massa grejer att slänga men vet inte var jag ska göra av det. Ännu jobbigare blir själva flytten och att packa upp.
Fast jag ska inte gnälla för mycket både jag och barnen ser fram emot att flytta. Det kommer att bli bättre och billigare än här där jag inte riktigt trivs.
Det är jobbigt att flytta men när man väl har flyttat är det jätteskönt.
Fast jag ska inte gnälla för mycket både jag och barnen ser fram emot att flytta. Det kommer att bli bättre och billigare än här där jag inte riktigt trivs.
Det är jobbigt att flytta men när man väl har flyttat är det jätteskönt.
Etiketter:
blandat krafs
torsdag, mars 29, 2007
tågcharter
Jag läste i Aftonbladet att i sommar inleder SJ och Fritidsresor ett samarbete. Den som är flygrädd eller bara tycker tåg är trevligare kan resa på charter till norra Italien med tåg.
Tågchartern kommer att avgå från Malmö. Resan tar 21 timmar och 7 minuter med byte i Berlin. I juni kommer det att gå fyra avgångar till Gardasjön och Verona.
Tågcharter är inte bara klimatvänligt, utan också plånboksvänligt. Resorna är på tio dagar och kommer att kosta från 4998 kronor. Hotell och reseledare på plats ska ingå.
Jag tycker det låter som en utmärkt idé. Jag tycker att Europa är väldigt trevligt att resa i med tåg. Tågen håller bra standard , avstånden är hyfsat korta och landskapet varierat. När jag var yngre tågluffade jag två somrar. Något jag faktiskt skulle kunna tänka mig att göra igen men då vill jag nog bo lite bekvämare och inte sova på sittplats utan betala extra för en sovplats om jag åker nattåg.
För rätt många år sen åkte jag , sonen som då var 3 år och hans pappa tåg från Sevilla i södra Spanien till Malmö. Eller för att vara korrekt vi åkte tåg till Köpenhamn , sista biten till Malmö åkte vi bil. Det tog några dagar för vi gjorde stopp i Madrid , Baskien , Paris , Bryssel och Köhln.
Det var en väldigt mysig resa som även sonen uppskattade mycket. Det roligaste var nog när jag gick in på RENFEs (spanska SJ) biljettkontor på tågstationen i Sevilla och ville köpa en biljett till Köpenhamn. Dom blev ganska förvirrade och freslog diverse spanska städer istället. När jag stod på mig att jag faktiskt ville till Köpenhamn och att jag faktiskt ville åka tåg ordnade dom till sluten biljett. Men det blev en hel del frågor och dom kunde inte riktigt begripa varför jag skulle åka tåg hela vägen. Men biljetten funkade utan problem genom alla tågbyten och våra förbokade sovplatser på det franska tåget fanns när vi klev på. Det var en väldigt trevlig resa och vi träffade många trevliga medresenärer.
Tågchartern kommer att avgå från Malmö. Resan tar 21 timmar och 7 minuter med byte i Berlin. I juni kommer det att gå fyra avgångar till Gardasjön och Verona.
Tågcharter är inte bara klimatvänligt, utan också plånboksvänligt. Resorna är på tio dagar och kommer att kosta från 4998 kronor. Hotell och reseledare på plats ska ingå.
Jag tycker det låter som en utmärkt idé. Jag tycker att Europa är väldigt trevligt att resa i med tåg. Tågen håller bra standard , avstånden är hyfsat korta och landskapet varierat. När jag var yngre tågluffade jag två somrar. Något jag faktiskt skulle kunna tänka mig att göra igen men då vill jag nog bo lite bekvämare och inte sova på sittplats utan betala extra för en sovplats om jag åker nattåg.
För rätt många år sen åkte jag , sonen som då var 3 år och hans pappa tåg från Sevilla i södra Spanien till Malmö. Eller för att vara korrekt vi åkte tåg till Köpenhamn , sista biten till Malmö åkte vi bil. Det tog några dagar för vi gjorde stopp i Madrid , Baskien , Paris , Bryssel och Köhln.
Det var en väldigt mysig resa som även sonen uppskattade mycket. Det roligaste var nog när jag gick in på RENFEs (spanska SJ) biljettkontor på tågstationen i Sevilla och ville köpa en biljett till Köpenhamn. Dom blev ganska förvirrade och freslog diverse spanska städer istället. När jag stod på mig att jag faktiskt ville till Köpenhamn och att jag faktiskt ville åka tåg ordnade dom till sluten biljett. Men det blev en hel del frågor och dom kunde inte riktigt begripa varför jag skulle åka tåg hela vägen. Men biljetten funkade utan problem genom alla tågbyten och våra förbokade sovplatser på det franska tåget fanns när vi klev på. Det var en väldigt trevlig resa och vi träffade många trevliga medresenärer.
Etiketter:
berättelser,
resor
stockholmare och lantisar
Jag läste det här om Magnus Ahlin som blev nekade ett jobb i Lund med motivering att ”Du framstår som väldigt stockholmsk – både i din ansökan och i telefon”, skrev arbetsgivaren och tillade att ”stockholmare här nere ses som ett skällsord av många”.
I morse hörde jag en diskussion på radion om detta och folk fick ringa in. Det är helt otroligt vilka fördomar det finns bara i vårt lilla land. På radion pratade personer från olika delar av landet om hur dryga och kaxiga faktiskt stockholmare är. Som om det skulle vara fakta.
Även stöddinga skåningar och sävliga norrlänningar fick sig en känga av diverse personer som ringde och ventilerade sina åsikter. Vilket ju är lika lite sanning som att stockholmare är dryga. En kille som ringde jobbade med internutbildning på ett större företag , han åkte runt och höll diverse kurser men eftersom han var från Stockholm och bodde i Stockholm fick han inte ta hand om utbildningen på norrlandskontoret. En dam från Stockholm hade flyttat runt mycket i Sverige och i Dalarna gick det bra att vara stockholmare men i Skåne var det hemskt.
Det är ju svårt att hålla sig för skratt faktiskt men samtidigt blir jag ganska förvånad att så många verkade ha så mycket fördomar. Jag har vänner från olika delar av Sverige och ar bott i flera svenska städer men aldrig på allvar mött något sånt här. Det är verligen skandal om Magnus Ahlin var meriterad för jobbet han sökte men inte fickdet enbart för att han var från Stockholm. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tittat på Magnus fall men kan inte driva det eftersom stockholmare inte är en etnisk minoritet.
I morse hörde jag en diskussion på radion om detta och folk fick ringa in. Det är helt otroligt vilka fördomar det finns bara i vårt lilla land. På radion pratade personer från olika delar av landet om hur dryga och kaxiga faktiskt stockholmare är. Som om det skulle vara fakta.
Även stöddinga skåningar och sävliga norrlänningar fick sig en känga av diverse personer som ringde och ventilerade sina åsikter. Vilket ju är lika lite sanning som att stockholmare är dryga. En kille som ringde jobbade med internutbildning på ett större företag , han åkte runt och höll diverse kurser men eftersom han var från Stockholm och bodde i Stockholm fick han inte ta hand om utbildningen på norrlandskontoret. En dam från Stockholm hade flyttat runt mycket i Sverige och i Dalarna gick det bra att vara stockholmare men i Skåne var det hemskt.
Det är ju svårt att hålla sig för skratt faktiskt men samtidigt blir jag ganska förvånad att så många verkade ha så mycket fördomar. Jag har vänner från olika delar av Sverige och ar bott i flera svenska städer men aldrig på allvar mött något sånt här. Det är verligen skandal om Magnus Ahlin var meriterad för jobbet han sökte men inte fickdet enbart för att han var från Stockholm. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tittat på Magnus fall men kan inte driva det eftersom stockholmare inte är en etnisk minoritet.
Etiketter:
kulturskillnader
söndag, mars 25, 2007
geografikunskaper
Jag läste på Blancaflors blogg om en brittisk kollega till henne som underade i vilket land Berlin låg.
Amerikanare är ju annars kända för sina ganska obefintliga geografikunskaper. Naturligtvis är inte alla amerikanare urusla på geografi men jag lyckades träffa två stycken som verklige hade noll koll.
Detvar när jag pluggade spanska i Cadiz. En svensk kille på skolan berättade för den ena amerikanen att han bodde i en stad i Sverige som hette Jönköping. Amerikanen hävdade att han visste var Sverige låg men inte Jönköping så den svenska killen tog fram en karta och visade. "Åh det är i Europa" sa amerikanen häpet.
En rast vi hade stod vi och pratade lite och en tjej frågade dom två amerikanska killarna hur många som bodde i USA. Dom började diskutera med varandra om det kunde vara 1 miljon människor för i hela världen bodde väl 10 miljoner trodde den ena killen. Hans kompis trodde att det kanske var mer än 10 miljoner människor i hela världen och förelog 10 miljoner i USA och 100 miljoner i världen. Men det möttes genast av protester , "Inte kan det väl bo 100 miljoner människor i världen".
Dom två amerikanska killarna hade hyrt en bil och skulle köra runt lite i Portugal. Dagen innan dom skulle ge sig iväg frågade en av dom mig om jag varit i Portugal och vilka platser jag kune rekommendera. Jag sa att Lissabon var en väldigt vacker stad. "Jaha vad är det för plats , ligger det i Portugal , är det en stor stad?" frågade amerikanen.
Ja det är Portugal huvudstad som är en väldigt vacker och trevlig stad sa jag och blev en aning förvånad att dom hade så dålig koll på landet dom skulle åka till nästa dag.
Det här är tyvärr inget jag har hittat på utan helt sant. Även om amerikaner är kända för sina bristande geografikunskaper är det väl sällan så här illa. Dom här två amerikanerna var ganska extrema när det gällde att ha noll koll på både geografi och ganska mycket annat.
Här har jag som många ofta gör använt amerikan för en person från USA. Egentligen tycker jag det är fel för alla från Nord- , Syd- och Mellan-Amerika är ju amerikaner. Jag skulle gärna vilja ha ett svenskt ord för människor från USA för det finns i spanskan och andra språk, usaare låter inte så bra och begripligt.
Amerikanare är ju annars kända för sina ganska obefintliga geografikunskaper. Naturligtvis är inte alla amerikanare urusla på geografi men jag lyckades träffa två stycken som verklige hade noll koll.
Detvar när jag pluggade spanska i Cadiz. En svensk kille på skolan berättade för den ena amerikanen att han bodde i en stad i Sverige som hette Jönköping. Amerikanen hävdade att han visste var Sverige låg men inte Jönköping så den svenska killen tog fram en karta och visade. "Åh det är i Europa" sa amerikanen häpet.
En rast vi hade stod vi och pratade lite och en tjej frågade dom två amerikanska killarna hur många som bodde i USA. Dom började diskutera med varandra om det kunde vara 1 miljon människor för i hela världen bodde väl 10 miljoner trodde den ena killen. Hans kompis trodde att det kanske var mer än 10 miljoner människor i hela världen och förelog 10 miljoner i USA och 100 miljoner i världen. Men det möttes genast av protester , "Inte kan det väl bo 100 miljoner människor i världen".
Dom två amerikanska killarna hade hyrt en bil och skulle köra runt lite i Portugal. Dagen innan dom skulle ge sig iväg frågade en av dom mig om jag varit i Portugal och vilka platser jag kune rekommendera. Jag sa att Lissabon var en väldigt vacker stad. "Jaha vad är det för plats , ligger det i Portugal , är det en stor stad?" frågade amerikanen.
Ja det är Portugal huvudstad som är en väldigt vacker och trevlig stad sa jag och blev en aning förvånad att dom hade så dålig koll på landet dom skulle åka till nästa dag.
Det här är tyvärr inget jag har hittat på utan helt sant. Även om amerikaner är kända för sina bristande geografikunskaper är det väl sällan så här illa. Dom här två amerikanerna var ganska extrema när det gällde att ha noll koll på både geografi och ganska mycket annat.
Här har jag som många ofta gör använt amerikan för en person från USA. Egentligen tycker jag det är fel för alla från Nord- , Syd- och Mellan-Amerika är ju amerikaner. Jag skulle gärna vilja ha ett svenskt ord för människor från USA för det finns i spanskan och andra språk, usaare låter inte så bra och begripligt.
Etiketter:
berättelser,
blandat krafs
Gibraltar
När man reser vid kusten i sydligaste Spanien syns Gibraltarklippan på långt håll. Gibraltarklippan finns omnämnd i antika texter. Den ansågs vara en av Hercules stoder som den grekiska hjälten Hercules rest för att vakta inloppet till Medelhavet. Redan 950 år före år noll fanns här en fenicisk bosättning.
Det nuvarande namnet kommer från det arabiska namnet Gibr al-Tariq som betyder Tariqs berg. Tariq tillhörde Umayyaddynastin och var medare för morernas invaion i Spanien 711 då Visigoterna besegrades och stora delar av Spanien blev under 700 år en del av dåtidens enorma islamska imperium. Tariq landsteg med sin här vid Gibraltar därför bär klippan än idag hans namn.
Sen 1704 har Gibraltar varit ett brittiskt territorium och periodvis har realtionen mellan Spanien och Storbrittanien varit frostig p.g.a Gibraltar. Flera gånger har gränsen mellan den lilla halvön och det spanska fastlandet stängts. Spanjorerna har flera gånger försökt ta tillbaka halvön.
1967 fick Gibraltars innevånare rösta då röstade 12138 pesoner för att stanna kvar under brittiskt styre och 44 personer mot.
Dagens Gibraltar är väl mest känt för turism och som ett skatteparadis där mer eller mindre seriösa företag är skrivna.
Många som turistar i Sydspanien gör en dagsutflykt hit för att se ett England i miniatyr med palmer och behagligt klimat. Här betalar man med brittiska pund , ätar fish and chips , kollar in röda telefonkiosker , handlar på Marks and Spancer och kollar in poliser i lustiga hjälmar.
Dm flesta turister tar också linbanan upp på klippan och beundrar utsikten över Medelhavet , Afrika och Spanien. Det går också utmärkt att ta taxi eller kör upp på klippan själv. Uppe på klippan lever också Europas enda vilda apor. Vild och vilda , dom är väldigt vana vid folk och knycker gärna mat och saker av turisterna. Enligt sägnen ska Gibralatar vara brittiskt så länge aporna finns kvar på klippan. Är detta sant behöver britterna inte oroa sig för att bli av med Gibraltar inom överskådlig framtid. Aporna har föröka sig så mycket att dom blivit ett stort problem , dom kommer ner till staden och vandaliserar och skräpar ner tydligen. Numera lär dom få p-sprutor av veterinär så dom inte ska bli fler.
Staden Gibraltar är väldigt liten och alla nästan affärer och restauranger ligger på gata Main Street. Här finns fullt av souvenierbutiker och affärer som säljer billig elektronik , sprit och tobak. Staden är väldigt liten , här bor endast 31000 innevånare och nattlivet är ingen höjdare. Sommaren 2000 var jag och en kompis i Gibralar några dagar och vi skulle som man säger på danska "Gå ud og måla byen röd" dvs. festa hela natten. Det mesta verkade stänga före midnatt så det blev tidig hemgång för oss. Dagen efter orkade vi iallfall upp och åk på Delfinsafari. Något jag verkligen kan rekommendera alla som besöker Gibraltar att göra. Man är ute någon timme med båt och har en fantastisk utsikt med Spanien och Gibraltarklippan på ena sidan och Marocko på den andra. Nästan direkt kommer delfinerna och hoppar i svallvågona och kring båtens för. Vi såg även en hel del flygfiskar.
Jag vet många som inte är så förtjusta i Gibraltar. Jag har bland annat hört att det är inget att se , smutsigt och för turisiskt och långa köer när man ska ta sig ut eller in i Gibraltar. Jag håller inte helt med. Jag gillar Gibraltar , tycker det är en speciell och mysig plats. Samtidigt finns det väldigt mycke mer sevärda ställen att besöka om man turistar på Costa del Sol och vill göra en dagsutflykt. Jag skulle framför allt rekommendera Granda och det moriska palatset Alhambra. Även Ronda och Tanger är sevärda och lagom nära för en dagsutflykt. Dessutom kryllar dom andalusiska bergen av små vita pittoreska byar Los Pueblos Blancos som Anna skriver om här Jag tillhör ändå dom som gillar Gibraltar och jag återvänder gärna dit.
Etiketter:
berättelser,
resor
resvanor
Jag läste hos Pumans dotter om en artikel i DN att svenskarna reser mer. Man väljer att resa på fler kortare resor utspridda över hela året. Många vill kanske hinna med en skidresa , en solresa och någon weekendresa till en storstad eller en veckotripp till något avlägset exotiskt land.
Vi gör inte hela vår vinst i juli längre, det är mer utspritt, säger Lisa Lenneman, informatör på Ving.
I DNs artikel står också att hotellet i större utsträckning påverkar var man vill spendera semesterna och specialserade hotell blir allt vanligare. Personligen tycker jag inte boendet spelar så stor roll. Är resmålet intressant så har jag absolut inget emot att bo enkelt och visst klarar jag av någon kackelacka i hörnen. Bara det är rent och säkert så får hotellet gärna varahur enkelt som helst. Jag lägger hellre reskassan på själva resan och upplevelser på resmålet.
Jag vänjer mig nog aldrig vid att möta väldigt fattiga människor. Får alltid dåligt samvete.
När jag var i Indien bodde vi i familjer i fattiga byar. Det var otroligt jobbigt på många sätt samtidigt som det var en otrolig upplevelse. Efter att vi hade varit ute i våra byar , levt med fattiga familjer , intervjuvat en massa människor och skrivt och redovisat rapporter blev vi bjudna att åka och bada på ett mahardjapalats som var omgjort till lyxhotell.
Det var ett helt fantastiskt ställe. Vi blev visade runt av maharani dvs. maharadjans fru. Poolen var underbar men elefanter som sprutade vatten och mitt i poolen låg en bar. Man satt på barstolar som åg ut som sköldpaddor i vattnet och blev serverade vid baren av indier i kyparmundering och vita handskar. Indien är ett mycket billigt land men här var priserna nästan svenska. Jag åt en ostsmörgås och drack några öl och täkte hela tiden på att jag gjorde av med lika mycket pengar som det tog en indisk daglönare 1-2 veckor att arbeta ihop. Ingen behaglig känsla. Lite svårt att njuta av uppskatta all lyx då.
I några solstolar satt en grupp äldre engelsmän med halmhatt och drac gin och tonic och pratade pengar. På andra sidan sjön som palatset och poolen låg vid kunde man se staden Dungarpur. Så här på avstånd såg den nästan pittoresk ut som en vitkalkad andalusisk by. Dungarpur är verkligen ingen oattraktiv plats , tvärtom , men går man inne i staden märks fattigdomen tydligt och det finns gott om mindre trevliga dofter.
Jag vet att fattiga människor inte får det bättre för att jag bor och lever sunkigt. Jag bor inte heller särskilt sunkigt när jag är ute och reser även om jag inte brukar bo på lyxhotell.
Istället för att få dåligt samvete (fast det är svårt att inte få när man ser hungriga barn med trasiga kläder) kan man ju tänka på var och hur man spenderar sina pengar när man reser i fattiga länder. Om man bor , äter och handlar på lokala ställen kommer dom pengar man spenderar att komma till nytta för ortsbefolkningen. Gynna i så stor utsträckning som öjligt dom lokala småföretagen.
Enligt resebyrån Ticket ser 10 i topp för påskens resor ut så här
1. Gran Canaria, Spanien (1)
2. Teneriffa, Spanien (2)
3. Phuket, Thailand (-)
4. New York, USA (6)
5. London, Storbritannien (9)
6. Paris, Frankrike (7)
7. Mallorca, Spanien (4)
8. Hurghada, Egypten (3)
9. Bangkok, Thailand (10)
10. Barcelona, Spanien (8)
Enligt samma resebyrå är det här dom populäraste destinationerna sommaren 2007
1. Grekland (1)
2. Spanien (2)
3. Bulgarien (3)
4. Turkiet (4)
5. Cypern (5)
6. USA (6)
7. Italien (7)
8. Kroatien (8)
9. Thailand (10)
10. Tunisien (-)
Förra årets placering inom parantes.
Vi gör inte hela vår vinst i juli längre, det är mer utspritt, säger Lisa Lenneman, informatör på Ving.
I DNs artikel står också att hotellet i större utsträckning påverkar var man vill spendera semesterna och specialserade hotell blir allt vanligare. Personligen tycker jag inte boendet spelar så stor roll. Är resmålet intressant så har jag absolut inget emot att bo enkelt och visst klarar jag av någon kackelacka i hörnen. Bara det är rent och säkert så får hotellet gärna varahur enkelt som helst. Jag lägger hellre reskassan på själva resan och upplevelser på resmålet.
Jag vänjer mig nog aldrig vid att möta väldigt fattiga människor. Får alltid dåligt samvete.
När jag var i Indien bodde vi i familjer i fattiga byar. Det var otroligt jobbigt på många sätt samtidigt som det var en otrolig upplevelse. Efter att vi hade varit ute i våra byar , levt med fattiga familjer , intervjuvat en massa människor och skrivt och redovisat rapporter blev vi bjudna att åka och bada på ett mahardjapalats som var omgjort till lyxhotell.
Det var ett helt fantastiskt ställe. Vi blev visade runt av maharani dvs. maharadjans fru. Poolen var underbar men elefanter som sprutade vatten och mitt i poolen låg en bar. Man satt på barstolar som åg ut som sköldpaddor i vattnet och blev serverade vid baren av indier i kyparmundering och vita handskar. Indien är ett mycket billigt land men här var priserna nästan svenska. Jag åt en ostsmörgås och drack några öl och täkte hela tiden på att jag gjorde av med lika mycket pengar som det tog en indisk daglönare 1-2 veckor att arbeta ihop. Ingen behaglig känsla. Lite svårt att njuta av uppskatta all lyx då.
I några solstolar satt en grupp äldre engelsmän med halmhatt och drac gin och tonic och pratade pengar. På andra sidan sjön som palatset och poolen låg vid kunde man se staden Dungarpur. Så här på avstånd såg den nästan pittoresk ut som en vitkalkad andalusisk by. Dungarpur är verkligen ingen oattraktiv plats , tvärtom , men går man inne i staden märks fattigdomen tydligt och det finns gott om mindre trevliga dofter.
Jag vet att fattiga människor inte får det bättre för att jag bor och lever sunkigt. Jag bor inte heller särskilt sunkigt när jag är ute och reser även om jag inte brukar bo på lyxhotell.
Istället för att få dåligt samvete (fast det är svårt att inte få när man ser hungriga barn med trasiga kläder) kan man ju tänka på var och hur man spenderar sina pengar när man reser i fattiga länder. Om man bor , äter och handlar på lokala ställen kommer dom pengar man spenderar att komma till nytta för ortsbefolkningen. Gynna i så stor utsträckning som öjligt dom lokala småföretagen.
Enligt resebyrån Ticket ser 10 i topp för påskens resor ut så här
1. Gran Canaria, Spanien (1)
2. Teneriffa, Spanien (2)
3. Phuket, Thailand (-)
4. New York, USA (6)
5. London, Storbritannien (9)
6. Paris, Frankrike (7)
7. Mallorca, Spanien (4)
8. Hurghada, Egypten (3)
9. Bangkok, Thailand (10)
10. Barcelona, Spanien (8)
Enligt samma resebyrå är det här dom populäraste destinationerna sommaren 2007
1. Grekland (1)
2. Spanien (2)
3. Bulgarien (3)
4. Turkiet (4)
5. Cypern (5)
6. USA (6)
7. Italien (7)
8. Kroatien (8)
9. Thailand (10)
10. Tunisien (-)
Förra årets placering inom parantes.
Etiketter:
berättelser,
Indien,
resor
slaveri
Jag hörde idag att den här helgen firas och uppmärksammas det på olika sätt runt om i England att det är 200 år sen engelsmännen förbjöd slaveriet. Man brukar uppskatta att ungefär 3 miljoner människor skeppades från Afrika , främst Västafrika för att bli slavar i Amerika.
Det är tveksamt om vi har så stor anledning att fira i helgen. För tyvärr är inte slaveriet något som upphörde för 200 år sen. Enligt FNs beräkningar finns det idag cirka 12 miljoner människor som är slavar.
Det är tveksamt om vi har så stor anledning att fira i helgen. För tyvärr är inte slaveriet något som upphörde för 200 år sen. Enligt FNs beräkningar finns det idag cirka 12 miljoner människor som är slavar.
Etiketter:
blandat krafs
lördag, mars 24, 2007
sökord
Kollade just vilka sökord som hade fått folk att hitta hit. Bland annat hade personer som sökt på svenska nakenbad och tokyo turism hamnat här. Ledsen att gör er besvikna för jag har ingen koll på något av det.
Även spanska fraser , böcker om Madrid, Mexiko, kollektivtrafiken i Paris och realism och naturalism i Sverige hade fått några att hamna här. Kan väl heller inte ha gett så mycket att hamna här då.
Även spanska fraser , böcker om Madrid, Mexiko, kollektivtrafiken i Paris och realism och naturalism i Sverige hade fått några att hamna här. Kan väl heller inte ha gett så mycket att hamna här då.
Etiketter:
blandat krafs
fredag, mars 23, 2007
EU och Irakkriget fyller år
EU fyller ju 50 år i dagarn och i helgen ska et vara ett stort kalas i Berlin. Man hoppa på tysk folkfest med en massa öldrickande och alla EU-länderna har olika paviljoner där dom visar upp sig.
Eftersom bloggen numera heter Betraktelser från omvärlden tänkte jag att jag kanske borde skriva nåt om det. Men det känns så pretantiöst och mina åsikter om EU är nog inte så spänannde. Jag vet inte inte ens själv alltid vad jag tycker. Det finns väl både positiva och negativa saker att skriva om EU så det får nog vara. Personligen tänker jag varken fira eller sörja.
Jag tänkte även skriva något om Irak eftersom det i onsdags dvs. 21 mars var 4 år sen Irakkriget inleddes och vi alla följde Åsne Seierstads dagliga rapporter från Bagdad på nyheterna. I Sverige liksom i många andra länder demostrerade massor av människo mot kriget.
Fast jag har för dålig koll på Irak för att skriva något bra. Jag ogillar alla krig och tycker krig borde ha förpassats til historiens sophög år 2007. Det finns inga konflikter som blir bättre av krig. Irakier liksom alla andra folk borde ha en självklar rättighet till demokrati, fred och säkerhet. Jag skulle ju kunna skriva något pubertalt i stil med jävla krig eller nåt. Fast jag tror jag låtr bli.
Tror att jag vill hålla mig till lite lättsammare betraktelser från omvärlden än krig och politik.
Eftersom bloggen numera heter Betraktelser från omvärlden tänkte jag att jag kanske borde skriva nåt om det. Men det känns så pretantiöst och mina åsikter om EU är nog inte så spänannde. Jag vet inte inte ens själv alltid vad jag tycker. Det finns väl både positiva och negativa saker att skriva om EU så det får nog vara. Personligen tänker jag varken fira eller sörja.
Jag tänkte även skriva något om Irak eftersom det i onsdags dvs. 21 mars var 4 år sen Irakkriget inleddes och vi alla följde Åsne Seierstads dagliga rapporter från Bagdad på nyheterna. I Sverige liksom i många andra länder demostrerade massor av människo mot kriget.
Fast jag har för dålig koll på Irak för att skriva något bra. Jag ogillar alla krig och tycker krig borde ha förpassats til historiens sophög år 2007. Det finns inga konflikter som blir bättre av krig. Irakier liksom alla andra folk borde ha en självklar rättighet till demokrati, fred och säkerhet. Jag skulle ju kunna skriva något pubertalt i stil med jävla krig eller nåt. Fast jag tror jag låtr bli.
Tror att jag vill hålla mig till lite lättsammare betraktelser från omvärlden än krig och politik.
Etiketter:
blandat krafs
torsdag, mars 22, 2007
rökning
I Sverige och allt fler länder införs fler och strängare rökförbud på olika områden och färre och färre människor röker. Om man ska generalisera , och det är ju roligt ibland , så blir det rökigare och rökigare ju längre söderut i Europa man kommer. När man åker över Pyreneerna och in på den Iberiska halvön är det så rökigt att man inte ser många meter framför sig.
Jag har läst eller hört att spanjorerna är dom i Västeuropa där störst andel av befolkningen röker. Vi svenskar tillhör dom som har minst andel rökare i befolkningen.
Visst är det skönt att kunna ta en fika , gå ut och äta, dansa , ta en drink och hångla mot bardiskar och slippa att kläder och hår luktar askkopp när man kommer hem. Samtidigt kan jag trots att jag inte röker tycka det är väl hårt att rökarna ska tvingas ut i den svenska januarikylan för att ta ett bloss. Det skulle väl kunna finnas rökrum på caféer , restauranger , diskotek och liknande ställen.
I Spanien finns visserligen en lag att ställen med mer än hundra sittplatser ska ha en rökfri avdelning. Dom flesta spanska tapasbarer och caféer har färre sittplatser och får då välja om dom ska vara rökfria eller inte. Nästan inga väljer att vara rökfria.
Antagligen skulle dom förlora kunder på det för som sagt "alla" spanjorer röker.
När jag första gången åkte till Sevilla för att lära mig spanska för en massa år sen var det inte ovanligt att folk rökte inne i affärer och på banker. På El Corte Ingles i Sevilla fanns då stora skyltar att där rådde rökförbud men personalen rökte vid kassan. Numera verkar inte spanjorerna röka inne i affärer för jag såg det aldrig under förra året då jag bodde i Madrid.
En spansk bekant berättade att när han för många år sen gick till en läkare för en envis hosta satt läkaren och kedjerökte och min bekant satt och hostade i rökdimman. Något som jag också tror har försvunnit. Åtminstone har inte jag träffat spanska läkare som rökt samtidigt som dom pratat med patienten.
Som kuriosa kan jag berätta att en svensk läkare jag känner har talat om att på sjukhuset där han jobbar röker samtliga av läkarna som arbetar med hjärt- och lung-sjukdomar.
I Sverige är det självklart att gå ut och röka när man är hembjuden till någon och jag tror nästan att dom flesta svenska rökare idag inte väljer att röka inomhus utan går ut på sin egen balkong. Visst det är naturligtvis trevlgt att inte få hemmet inpyrt av rök. Jag som har barn och inte röker själv brukar skicka ut dom få rökare som kommer på besök. Det gjorde jag även i Spanien.
Ska man annars få ut en spansk rökare på balkongen kävs det att hans cigaretter är slut och han vill be grannen om en.
Sverige är nog nästan det enda land i världen där folk som har slut på cigaetter frågar en person som röker om dom får köpa en cigarett och sen betalar en krona eller två för ciggen. I Sverige är det också helt okey att ta upp sitt cigarettpaket och ta en cigarett utan att bjuda dom som sitter med vid bordet. I dom flesta andra länder bjuder man alltid på cigaretter när man tar en själv. Ja i dom flesta länder bjuder man nog på det man själv tar och äter eller dricker.
Här skulle jag kunna berätta en historia om en kille som kom hem till mig med en jättestor bulle , värmde den i min ugn och sen åt den hemma hos mig utan att bjuda mig. Men det är så längsen att det är preskiberat nu och han har blivit pikad för det tillräckligt många gånger.
Som sagt jag röker inte själv men störs inte så mycket av att andra gör det. Visst är det en dyr och farlig vana och bra om man ka sluta. Men ibland kan jag tycka att de är lite väl hårt att alltd tvinga ut rökarna i kylan.
Nu har jag naturligtvis generaliserat rejält som vanligt. Att det finns gott om spanjorer som inte röker behöver jag väl inte påpeka det vet nog alla ändå. Medvetenheten om farorna med rökning och kampanjer för att få folk att sluta finns även i Spanien. På spansk TV ä det vanligt med reklam för nikotintuggmmin och precis som i alla andra EU-länder är dom spanska och dom svenska cigarettpaketen försedda med varningstext.
Jag har läst eller hört att spanjorerna är dom i Västeuropa där störst andel av befolkningen röker. Vi svenskar tillhör dom som har minst andel rökare i befolkningen.
Visst är det skönt att kunna ta en fika , gå ut och äta, dansa , ta en drink och hångla mot bardiskar och slippa att kläder och hår luktar askkopp när man kommer hem. Samtidigt kan jag trots att jag inte röker tycka det är väl hårt att rökarna ska tvingas ut i den svenska januarikylan för att ta ett bloss. Det skulle väl kunna finnas rökrum på caféer , restauranger , diskotek och liknande ställen.
I Spanien finns visserligen en lag att ställen med mer än hundra sittplatser ska ha en rökfri avdelning. Dom flesta spanska tapasbarer och caféer har färre sittplatser och får då välja om dom ska vara rökfria eller inte. Nästan inga väljer att vara rökfria.
Antagligen skulle dom förlora kunder på det för som sagt "alla" spanjorer röker.
När jag första gången åkte till Sevilla för att lära mig spanska för en massa år sen var det inte ovanligt att folk rökte inne i affärer och på banker. På El Corte Ingles i Sevilla fanns då stora skyltar att där rådde rökförbud men personalen rökte vid kassan. Numera verkar inte spanjorerna röka inne i affärer för jag såg det aldrig under förra året då jag bodde i Madrid.
En spansk bekant berättade att när han för många år sen gick till en läkare för en envis hosta satt läkaren och kedjerökte och min bekant satt och hostade i rökdimman. Något som jag också tror har försvunnit. Åtminstone har inte jag träffat spanska läkare som rökt samtidigt som dom pratat med patienten.
Som kuriosa kan jag berätta att en svensk läkare jag känner har talat om att på sjukhuset där han jobbar röker samtliga av läkarna som arbetar med hjärt- och lung-sjukdomar.
I Sverige är det självklart att gå ut och röka när man är hembjuden till någon och jag tror nästan att dom flesta svenska rökare idag inte väljer att röka inomhus utan går ut på sin egen balkong. Visst det är naturligtvis trevlgt att inte få hemmet inpyrt av rök. Jag som har barn och inte röker själv brukar skicka ut dom få rökare som kommer på besök. Det gjorde jag även i Spanien.
Ska man annars få ut en spansk rökare på balkongen kävs det att hans cigaretter är slut och han vill be grannen om en.
Sverige är nog nästan det enda land i världen där folk som har slut på cigaetter frågar en person som röker om dom får köpa en cigarett och sen betalar en krona eller två för ciggen. I Sverige är det också helt okey att ta upp sitt cigarettpaket och ta en cigarett utan att bjuda dom som sitter med vid bordet. I dom flesta andra länder bjuder man alltid på cigaretter när man tar en själv. Ja i dom flesta länder bjuder man nog på det man själv tar och äter eller dricker.
Här skulle jag kunna berätta en historia om en kille som kom hem till mig med en jättestor bulle , värmde den i min ugn och sen åt den hemma hos mig utan att bjuda mig. Men det är så längsen att det är preskiberat nu och han har blivit pikad för det tillräckligt många gånger.
Som sagt jag röker inte själv men störs inte så mycket av att andra gör det. Visst är det en dyr och farlig vana och bra om man ka sluta. Men ibland kan jag tycka att de är lite väl hårt att alltd tvinga ut rökarna i kylan.
Nu har jag naturligtvis generaliserat rejält som vanligt. Att det finns gott om spanjorer som inte röker behöver jag väl inte påpeka det vet nog alla ändå. Medvetenheten om farorna med rökning och kampanjer för att få folk att sluta finns även i Spanien. På spansk TV ä det vanligt med reklam för nikotintuggmmin och precis som i alla andra EU-länder är dom spanska och dom svenska cigarettpaketen försedda med varningstext.
Etiketter:
kulturskillnader
onsdag, mars 21, 2007
bilder
Jag har laddat upp bilder jag har tagit på ett konto hos flickr. Sen länkar jag därifrån till bloggen. Det har funkat bra i snart ett års tid men nu har jag fått ett mail att mitt flickr-konto går ut och vill jag förlänga det med ett år kostar det 24.95 dollar. Ingen svindlande summa men det känns ändå onödigt om det finns bra billigare eller helt gratis alternativ.
Är det någon som vet var man kan lägga upp sina bilder på nätet för att sen lägga in dom i bloggen? Helst gratis eller iallafall så billigt som möjligt.
Är det någon som vet var man kan lägga upp sina bilder på nätet för att sen lägga in dom i bloggen? Helst gratis eller iallafall så billigt som möjligt.
Etiketter:
blandat krafs
månadens inlägg - sjukvård
Vi är ju några bloggare som varje månade den 20de skriver ett inlägg under ett visst ämne. Jag är en dag försenad för jag har inte riktigt hunnit.
Månadens ämne den här gången är sjukvården. Något jag tycker är riktigt svårt att skriva något om eftersom jag har ganska liten erfarenhet av att vara patient.
Det känns som om det skulle vara naturligt att jämföra spansk och svensk sjukvård eftersom jag har bott i Spanien tills nyligen. Just nu skulle det inte bli något bra inlägg för trots att den svenska vården är bra på många sätt är jag väldigt besviken på den. Jag har ett barn som verkligen behöver en läkare och barnet har väntat fem månader och kommer troligen att få vänta ännu längre. När vi bodde i Spanien hade mitt sjuka barn regelbunden läkarkontakt och det var alltid lätt att få komma dit snabbt och dom tog sig tid. Här i Sverige har jag ringt och tjatat hur många gånger som helst och får bara höra att jag ska vänta. Mitt barn behöver verkligen läkarhjälp NU så vänta känns inte bra för någon i familjen. Särskilt inte för mitt barn.
Eftersom jag inte känner för att skriva så ingående om mitt barn så tänkte jag att jag istället kunde skriva om hemtjänsten. Under några år när jag pluggade och var mammaledig jobbade jag extra i hemtjänsten. Periodvis jobbade jag väldigt mycket. Jag trivdes ganska bra med hemtjänsten som extrajobb även om det var väldigt tung , inte minst psykiskt , och jag inte tror jag skulle orka så många år.
Många gamla är otroligt ensamma och isolerade. Många som bor hemma är egentligen för sjuka och/eller för dementa för att bo själva. Det räcker inte med att hemtjänsten kommer och tittar till dom några gånger om dagen. Jag är också säker på att många gamla skulle få en ökad livskalitet om dom bodde i servicelägenheter där det fanns personal och kompisar kring dom eller att dom regelbundet besökte olika aktiviteter.
Många anhöriga var också oroliga och ville ha in sin släkting på någon form av boende men tyvärr har tendensen varit att boenden läggs ner och människor får bo själva hemma fast dom inte riktigt klarar av det.
I hemtjänsten kände man sig också väldigt otillräcklig för man fick en lista på personer man skulle hinna med under dagen. Ofta hann man bara springa ut och in och göra det nödvändigaste hos vårdtagarna och sen stressa vidare till nästa. Både jag och många av dom gamla jag besökte i hemtjänsten ville ha mer tid för den sociala biten. För både dom och mig kändes det många gånger jobbigt att jag inte kunde sitta ner och prata och kanske dricka kaffe en stund utan måste springa vidare till nästa. När man gör mat går man ofta när maten står på bordet fast jag egentligen skulle velat haft tid att sitta ner och prata under tiden vårdtagaren åt.
Det klagas ofta på att vi i Sverige inte tar hand om och bryr oss om våra gamla. Under min tid i hemtjänsten kände jag inte att barn och barnbarn struntade i sin gamla mamma/mormor/farmor men man har helt enkelt inte tid. Många bor långt borta och jobbar mycket och har ständigt dåligt samvete för att dom inte hinner besöka sina gamla föräldrar.
Som sagt just sjukvård är inte ett ämne jag kan så mycket om och jag tycker att sjukhus är obehagliga platser som jag helst undviker. Blev ett ganska splittrat inlägg om vad jag tänkt skriva om.
Läs också månadens inlägg hos
Emma, Barajagjohanna, Tolken, Anna Malaga, Brazilian Linda, Sofia och Robban, Nejma, Krokofanten, Pumans dotter, Tobbe, Annelie, Haydee, Agnes
Månadens ämne den här gången är sjukvården. Något jag tycker är riktigt svårt att skriva något om eftersom jag har ganska liten erfarenhet av att vara patient.
Det känns som om det skulle vara naturligt att jämföra spansk och svensk sjukvård eftersom jag har bott i Spanien tills nyligen. Just nu skulle det inte bli något bra inlägg för trots att den svenska vården är bra på många sätt är jag väldigt besviken på den. Jag har ett barn som verkligen behöver en läkare och barnet har väntat fem månader och kommer troligen att få vänta ännu längre. När vi bodde i Spanien hade mitt sjuka barn regelbunden läkarkontakt och det var alltid lätt att få komma dit snabbt och dom tog sig tid. Här i Sverige har jag ringt och tjatat hur många gånger som helst och får bara höra att jag ska vänta. Mitt barn behöver verkligen läkarhjälp NU så vänta känns inte bra för någon i familjen. Särskilt inte för mitt barn.
Eftersom jag inte känner för att skriva så ingående om mitt barn så tänkte jag att jag istället kunde skriva om hemtjänsten. Under några år när jag pluggade och var mammaledig jobbade jag extra i hemtjänsten. Periodvis jobbade jag väldigt mycket. Jag trivdes ganska bra med hemtjänsten som extrajobb även om det var väldigt tung , inte minst psykiskt , och jag inte tror jag skulle orka så många år.
Många gamla är otroligt ensamma och isolerade. Många som bor hemma är egentligen för sjuka och/eller för dementa för att bo själva. Det räcker inte med att hemtjänsten kommer och tittar till dom några gånger om dagen. Jag är också säker på att många gamla skulle få en ökad livskalitet om dom bodde i servicelägenheter där det fanns personal och kompisar kring dom eller att dom regelbundet besökte olika aktiviteter.
Många anhöriga var också oroliga och ville ha in sin släkting på någon form av boende men tyvärr har tendensen varit att boenden läggs ner och människor får bo själva hemma fast dom inte riktigt klarar av det.
I hemtjänsten kände man sig också väldigt otillräcklig för man fick en lista på personer man skulle hinna med under dagen. Ofta hann man bara springa ut och in och göra det nödvändigaste hos vårdtagarna och sen stressa vidare till nästa. Både jag och många av dom gamla jag besökte i hemtjänsten ville ha mer tid för den sociala biten. För både dom och mig kändes det många gånger jobbigt att jag inte kunde sitta ner och prata och kanske dricka kaffe en stund utan måste springa vidare till nästa. När man gör mat går man ofta när maten står på bordet fast jag egentligen skulle velat haft tid att sitta ner och prata under tiden vårdtagaren åt.
Det klagas ofta på att vi i Sverige inte tar hand om och bryr oss om våra gamla. Under min tid i hemtjänsten kände jag inte att barn och barnbarn struntade i sin gamla mamma/mormor/farmor men man har helt enkelt inte tid. Många bor långt borta och jobbar mycket och har ständigt dåligt samvete för att dom inte hinner besöka sina gamla föräldrar.
Som sagt just sjukvård är inte ett ämne jag kan så mycket om och jag tycker att sjukhus är obehagliga platser som jag helst undviker. Blev ett ganska splittrat inlägg om vad jag tänkt skriva om.
Läs också månadens inlägg hos
Emma, Barajagjohanna, Tolken, Anna Malaga, Brazilian Linda, Sofia och Robban, Nejma, Krokofanten, Pumans dotter, Tobbe, Annelie, Haydee, Agnes
Etiketter:
månadens inlägg
tisdag, mars 20, 2007
Naw-Rùz
Idag inleds det persiska nyåret Naw-Rúz. Av en slump åt jag också en mycket god lunch på en persisk resturang idag. Vi hade pratat om att äta lunch där ganska länge och idag råkade vara en dag som fungerade för båda. Att det persiska nyåret inleds idag fick jag veta först flera timmar efter lunchen.
Firandet har rötter flera tusen år tillbaka och är en av iraniernas viktigaste högtid.
Festligheten börjar tisdagen före now rouz med eldfesten "chaharshambe souri" då man sjunger till elden och ber om dess värme och färg samtidigt som man hoppar över den.
Man brukar passa på att besöka släktingar och önska varandra gott nytt år och ge varandra presenter under dom 18 dagar som festligheterna håller på.
Precis som under många andra traditionella festligheter världen över är maten viktig.
Man brukar duka fram på ett bord eller breda ut en duk på de mjuka persiska mattorna på golvet. Det här bordet heter Haft Sin vilket på persiska betyder "de sju saker som börjar på s". Det som måste finnas på bordet är följande:
1. Senjed - en sorts söta frukter som ungefär lite som dadlar och växer i öknen under svåra omständigheter. Frukten symboliserar tålamod.
2. Somaq - det är en sur krydda och med den önskar man maten en god smak i framtiden.
3. Sabzeh - som är en bricka med groddar av vetekorn, linser eller liknande. Med detta önskar man att det ska bli ett år med bra skörd.
4. Sib - som är ett rött äpple och symboliserar glädje.
5. Sonbol - hyacinter som symboliserar skönhet.
6. Sir - vitlök detta symboliserar hälsa och kampen mot sjukdom.
7. Serkeh - vinäger som symboliserar rörelse i livet.
Dessutom ska det finnas:
* En spegel som symboliserar renheten.
* Målade ägg.
* Diktsamling av poeterna Hafez eller Firdausi som symboliserar den rika persiska kulturen. De mer religiösa familjerna har Koranen eller annan helig bok på bordet.
* En skål med en levande guldfisk i
* Kakor och nötter
Den traditionella mat man äter när man samlas vid HaftSin-bordet är fisk med ris som har blandats med dill , persilja , gräslök och färsk vitlök så riset blir grönt.Det sägs att i samma ögonblick som det nya året börjar, kommer den lilla guldfisken i skålen att sluta simma och bli blickstill för ett ögonblick.
Festen firas av iranier över hela världen och eftersom det bor många människor med iranskt ursprung i Sverige är Naw-Rùz en stor festdag här.
Firandet har rötter flera tusen år tillbaka och är en av iraniernas viktigaste högtid.
Festligheten börjar tisdagen före now rouz med eldfesten "chaharshambe souri" då man sjunger till elden och ber om dess värme och färg samtidigt som man hoppar över den.
Man brukar passa på att besöka släktingar och önska varandra gott nytt år och ge varandra presenter under dom 18 dagar som festligheterna håller på.
Precis som under många andra traditionella festligheter världen över är maten viktig.
Man brukar duka fram på ett bord eller breda ut en duk på de mjuka persiska mattorna på golvet. Det här bordet heter Haft Sin vilket på persiska betyder "de sju saker som börjar på s". Det som måste finnas på bordet är följande:
1. Senjed - en sorts söta frukter som ungefär lite som dadlar och växer i öknen under svåra omständigheter. Frukten symboliserar tålamod.
2. Somaq - det är en sur krydda och med den önskar man maten en god smak i framtiden.
3. Sabzeh - som är en bricka med groddar av vetekorn, linser eller liknande. Med detta önskar man att det ska bli ett år med bra skörd.
4. Sib - som är ett rött äpple och symboliserar glädje.
5. Sonbol - hyacinter som symboliserar skönhet.
6. Sir - vitlök detta symboliserar hälsa och kampen mot sjukdom.
7. Serkeh - vinäger som symboliserar rörelse i livet.
Dessutom ska det finnas:
* En spegel som symboliserar renheten.
* Målade ägg.
* Diktsamling av poeterna Hafez eller Firdausi som symboliserar den rika persiska kulturen. De mer religiösa familjerna har Koranen eller annan helig bok på bordet.
* En skål med en levande guldfisk i
* Kakor och nötter
Den traditionella mat man äter när man samlas vid HaftSin-bordet är fisk med ris som har blandats med dill , persilja , gräslök och färsk vitlök så riset blir grönt.Det sägs att i samma ögonblick som det nya året börjar, kommer den lilla guldfisken i skålen att sluta simma och bli blickstill för ett ögonblick.
Festen firas av iranier över hela världen och eftersom det bor många människor med iranskt ursprung i Sverige är Naw-Rùz en stor festdag här.
Etiketter:
traditioner och fester
franska språkets dag
Idag är det tydligen det franska språkets dag. Runt om i världen ordnas varje år 20 mars olika aktiviteter för att uppmärksamma det franska språket.
Antar att dagen ändå inte är så känd för jag som är frankofil och drömmer om att kunna bättre franska än min ytterst knaggliga turistfranska (någon gång ska jag lära mig) hade ingen aning.
Jag hörde om det på radion när jag körde bil. Julien Giraud Audine från franskainstitutet i Stockholm diskuterade franska språkets ställning i världen idag , fransmäns ovilja eller vilja att prata engelska o.s.v.
I radioprogrammet berättade Julien Giraud Audine att han kom från Nîmes i södra Frankrike. Genast triggades mitt ressug igång. Jag har visserligen varit på många platser i södra Frankrike men just Nîmes har jag missat fast jag väldigt gärna vill åka dit.
Nîmes kallas lilla Rom för här finns en hel del monument från romartiden. Bland annat har man en amfieteater som än idag avänds för teater och tjurfäktning. Tjurfäkning är inte baa en spansk förteelse utan förekommer i Sydfrankrike liksom i Portugal och stora delar av Latinamerika.
I närheten av Nîmes ligger Pont du Garde en av dom vackraste och bäst bevarade romerska akvedukter som existerar.
Trots att Nîmes bara har 140000 innevånare är staden känd för ett livligt nöjesliv och det finns gott om restauranger och nattklubbar.
I närheten ligger också den spännnade gamla påvestaden Avignon som jag också skulle vilja besöka.
Som den historienörd jag är kan jag inte låta bli att dela med mig av en sida om det romerska Nîmes
Här är stadens officiella websida
lördag, mars 17, 2007
Spansk musik på YouTube
Per som bor i Madrid och skriver bloggen Jag minns mitt 70-tal har återigen gästbloggat här. Något jag uppskattar mycket och jag vill gärna ha fler gästbloggare för det blir lite mer variation i text och ämnen då. Tack Per!
Jag har också varit en ganska dålig bloggare för jag får idéer i huvudet men det blir inte riktigt av att ag sätter mig och skriver ner allt. Andra dagar är huvudet tomt på idéer. Iallafall är spansk musik intressant och relativ okänt i Sverige. I Spanien lyssnar man realtivt lite på engelskspråkig musik och många världsartister som normlt sjunger på engelska brukar ge ut en skiva med sina låtar på spanska för den spanskspråkiga världen.
Pers text och hans utvalda spanska musik nedan
Jag tror inte svenskar är särskilt uppdaterade på spansk musik nu förtiden. Det vanligaste är väl är väl att man kommer ihåg "España por favór" av Sylvia Wrethammar och Julio Iglesias med "amore" som spelades friskt när mina föräldrar var unga på 70-talet. Här tänkte jag ge några få exempel på lite modern spansk musik.
I den första låten är det Ana Belén som sjunger den fantastiska låten "El hombre del piano" vilket ungefär betyder "mannen vid pianot" (pianomannen).
Mycket vanligt på spansk karaoke
Sedan en annan låt, om än populär förra sommaren, sjungs av artisten "Coti". Han och Carolina Rubio sjunger duett till sången "Otra Vez" (en gång till).
Coti
Det var som sagt bara ett litet smakprov. Eftersom dom sjunger på spanska så kommer den här typen av låtar aldrig till Sverige eftersom man bara tar in engelsk musik där.
Jag har också varit en ganska dålig bloggare för jag får idéer i huvudet men det blir inte riktigt av att ag sätter mig och skriver ner allt. Andra dagar är huvudet tomt på idéer. Iallafall är spansk musik intressant och relativ okänt i Sverige. I Spanien lyssnar man realtivt lite på engelskspråkig musik och många världsartister som normlt sjunger på engelska brukar ge ut en skiva med sina låtar på spanska för den spanskspråkiga världen.
Pers text och hans utvalda spanska musik nedan
Jag tror inte svenskar är särskilt uppdaterade på spansk musik nu förtiden. Det vanligaste är väl är väl att man kommer ihåg "España por favór" av Sylvia Wrethammar och Julio Iglesias med "amore" som spelades friskt när mina föräldrar var unga på 70-talet. Här tänkte jag ge några få exempel på lite modern spansk musik.
I den första låten är det Ana Belén som sjunger den fantastiska låten "El hombre del piano" vilket ungefär betyder "mannen vid pianot" (pianomannen).
Mycket vanligt på spansk karaoke
Sedan en annan låt, om än populär förra sommaren, sjungs av artisten "Coti". Han och Carolina Rubio sjunger duett till sången "Otra Vez" (en gång till).
Coti
Det var som sagt bara ett litet smakprov. Eftersom dom sjunger på spanska så kommer den här typen av låtar aldrig till Sverige eftersom man bara tar in engelsk musik där.
Etiketter:
gästbloggare,
Spanien
torsdag, mars 15, 2007
synen på naturen
I mitt förra inlägg skrev jag att jag hade sett en geting igår. I kommentaren fick jag erkänna att jag har dålig koll på insekter , djur , blommor , träd och sånt. Getingen kan ha varit ett bi men något gult och svart randigt som flög och inte var en humla var det iallfall.
Jag får väl erkänna att jag är rätt ointresserad av hänga i skogen. Visst kan jag tycka det är trevligt med lite grönt i bakgrunden när man tar en drink på verandan eller utanför bilfönstret när man kör långt. Men jag begriper inte varför man ska gå di.
När man diskuterar vad som är typiskt svenskt brukar kärleken till naturen alltid nämnas. Jämför jag med andra länder och då i synnerhet Spanien där jag har bott så framstår den typiska svensken som otroligt mycket mer naturälskande. Svensken har ett nästan sakralt förhållande till naturen.
Visst kan en spanjor gå in i skogen men bara om man har med en stormatsäck och trevlig sällskap och är på väg till en vacker glänta där man kan duka upp allt , äta , dricka , umgås och ha kul. Eller om det finns en restaurang i skogen fast då ska man helst kunna köra ända fram med bilen.
Att bara gå och glo är det få spanjorer som förstår meningen med.
Dom flesta spanjorer kan inte heller namnet på särskilt många träd utan allt är träd och det av varieranade modell som fladdrar mellan träden är fåglar. Blommor är något som köps hos blomsterhandlaren. Dom på marken rör man inte.
En svensk däremot vet att där växer en fnösksippa och där i trädet väsnas en lavskrika eller en talgoxe. Många av oss har ju som barn gått i Mulle-skola och lärt oss namn på djur och växter , ett fenomen som knappast finns utanför Skandinavien
Att ägna helgen åt att ta skogspromenader och kanske plocka svamp och bär är det få sydeuropéer som gör. Att tillbringa semestern i ett litet ensligt torp i skogen och är det få söder om Trelleborg som drömmer om. En spanjor som drömmer om något sånt skulle väl närmast betraktas som suspekt av sin omgivning.
Spanjoren vill ha nära till caféer, restauranger , vännerna och familjen. När man tar en promenad gör man det på "storgatan" med hela familjen och alla är uppklädda och fina med nyputsade skor. Promenaden avslutas vanligen med några glas och lite tapas på favoritbaren.
Som vanligt när jag skiver om skillnader och kulturkrockar generaliserar jag grovt. Visst finns det gott om svenskar som inte är intresserade av att vara i skogen i tid och otid. Jag är ju själv sån och jag måste nog kalla mig väldigt svensk. Naturligtvis finns det också spanjorer som är intresserade av frilufsliv.
Jag är medveten om att alla människor är individer och ingen är lik den andra. Det här är som sagt inte skrivet för att tas särsklit allvarligt och jag generaliserar grovt men det förstår väl alla som läser här.
Jag får väl erkänna att jag är rätt ointresserad av hänga i skogen. Visst kan jag tycka det är trevligt med lite grönt i bakgrunden när man tar en drink på verandan eller utanför bilfönstret när man kör långt. Men jag begriper inte varför man ska gå di.
När man diskuterar vad som är typiskt svenskt brukar kärleken till naturen alltid nämnas. Jämför jag med andra länder och då i synnerhet Spanien där jag har bott så framstår den typiska svensken som otroligt mycket mer naturälskande. Svensken har ett nästan sakralt förhållande till naturen.
Visst kan en spanjor gå in i skogen men bara om man har med en stormatsäck och trevlig sällskap och är på väg till en vacker glänta där man kan duka upp allt , äta , dricka , umgås och ha kul. Eller om det finns en restaurang i skogen fast då ska man helst kunna köra ända fram med bilen.
Att bara gå och glo är det få spanjorer som förstår meningen med.
Dom flesta spanjorer kan inte heller namnet på särskilt många träd utan allt är träd och det av varieranade modell som fladdrar mellan träden är fåglar. Blommor är något som köps hos blomsterhandlaren. Dom på marken rör man inte.
En svensk däremot vet att där växer en fnösksippa och där i trädet väsnas en lavskrika eller en talgoxe. Många av oss har ju som barn gått i Mulle-skola och lärt oss namn på djur och växter , ett fenomen som knappast finns utanför Skandinavien
Att ägna helgen åt att ta skogspromenader och kanske plocka svamp och bär är det få sydeuropéer som gör. Att tillbringa semestern i ett litet ensligt torp i skogen och är det få söder om Trelleborg som drömmer om. En spanjor som drömmer om något sånt skulle väl närmast betraktas som suspekt av sin omgivning.
Spanjoren vill ha nära till caféer, restauranger , vännerna och familjen. När man tar en promenad gör man det på "storgatan" med hela familjen och alla är uppklädda och fina med nyputsade skor. Promenaden avslutas vanligen med några glas och lite tapas på favoritbaren.
Som vanligt när jag skiver om skillnader och kulturkrockar generaliserar jag grovt. Visst finns det gott om svenskar som inte är intresserade av att vara i skogen i tid och otid. Jag är ju själv sån och jag måste nog kalla mig väldigt svensk. Naturligtvis finns det också spanjorer som är intresserade av frilufsliv.
Jag är medveten om att alla människor är individer och ingen är lik den andra. Det här är som sagt inte skrivet för att tas särsklit allvarligt och jag generaliserar grovt men det förstår väl alla som läser här.
Etiketter:
kulturskillnader
onsdag, mars 14, 2007
vårtecken
Jag tycker om Sverige på många sätt och tycker det är ett bra land att bo i. Men egentligen vill jag inte leva i ett så här kallt klimat. Sommaren här är underbar men vintern är alldeles för lång.
Jag ogillar verkligen både snö och kyla och är så glad att snön smält bort och dagarna är soliga och (nåja) varma.
Här märks det verkligen när våren kommer på ett annat sätt än längre södrut. I Sydeuropa kan vintrarna visseligen vara kalla men dom är korta och plötsligt blir det varmt , då är det vår. Så blir det hysteriskt varmt och då har sommaren kommit.
Svensk vår brukar också innehålla diverse bakslag. Nu går vi runt och njuter av 10-12 graders värme och sol men om några veckor kan vi faktiskt vakna med ett snötäcke på marken även om det känns omöjligt just nu.
I Sverige är våren en väldigt stor sak. Mina barn letar vårtecken på dagis och i skolan. Tidningarna rapporterar vårtecken och hur långt upp i landet våren har kommit. Man kan verkligen kalla det en svensk eller åtminstone skandinavisk tradition att leta vårtecken och dokumentera dessa. Tror att vi alla har gjort det på dagis och i skolor. Det är nästan en folkrörelse. Idag såg jag förresten årets första geting.
Pytheas som levde på 300 före vår tideräkning i Massalia (nuvarande Marseille i Sydfrankrike) lär ha gjort en resa norrut. Vart han åkte är omtvistat och det finns egentligen ganska lite källor bevarade.
Historikern Alf Henriksson har ett ut en bok som heter Pytheas resa till Thule. Den har kritserats för att vara en blandning av fakta och vilda fantasier.
Trots att den kanske inte kan ses som ett historisk dokument och det var väldigt längesen jag läste den är den läsvärd. Här spekuleras i att det kan ha varit den stad som senare blev Birka han besökte. Eftersom jag är historienörd tycker jag det är en spännande tanke att en grek för 2300år sen ska ha besökt en plats alldeles i närheten av där jag bor. Birka låg på Björkö som är grannö till ön där jag bor. Fast det finns idag inga belägg för att det fanns en stad på Björkö för 2300 år sen. Vilket inte är samma sak som att det inte fanns det.
Hur som helst finns i boken en skildring av när våren kommer till Skandinavien och den känner nog varje svensk av idag också igen. Människorna som levde här uppe på våra breddgrader för 2300 år sen fick alldeles säkert samma vårkänslor som dagens svenskar. Kanske letade deras barn också vårtecken.
Jag ogillar verkligen både snö och kyla och är så glad att snön smält bort och dagarna är soliga och (nåja) varma.
Här märks det verkligen när våren kommer på ett annat sätt än längre södrut. I Sydeuropa kan vintrarna visseligen vara kalla men dom är korta och plötsligt blir det varmt , då är det vår. Så blir det hysteriskt varmt och då har sommaren kommit.
Svensk vår brukar också innehålla diverse bakslag. Nu går vi runt och njuter av 10-12 graders värme och sol men om några veckor kan vi faktiskt vakna med ett snötäcke på marken även om det känns omöjligt just nu.
I Sverige är våren en väldigt stor sak. Mina barn letar vårtecken på dagis och i skolan. Tidningarna rapporterar vårtecken och hur långt upp i landet våren har kommit. Man kan verkligen kalla det en svensk eller åtminstone skandinavisk tradition att leta vårtecken och dokumentera dessa. Tror att vi alla har gjort det på dagis och i skolor. Det är nästan en folkrörelse. Idag såg jag förresten årets första geting.
Pytheas som levde på 300 före vår tideräkning i Massalia (nuvarande Marseille i Sydfrankrike) lär ha gjort en resa norrut. Vart han åkte är omtvistat och det finns egentligen ganska lite källor bevarade.
Historikern Alf Henriksson har ett ut en bok som heter Pytheas resa till Thule. Den har kritserats för att vara en blandning av fakta och vilda fantasier.
Trots att den kanske inte kan ses som ett historisk dokument och det var väldigt längesen jag läste den är den läsvärd. Här spekuleras i att det kan ha varit den stad som senare blev Birka han besökte. Eftersom jag är historienörd tycker jag det är en spännande tanke att en grek för 2300år sen ska ha besökt en plats alldeles i närheten av där jag bor. Birka låg på Björkö som är grannö till ön där jag bor. Fast det finns idag inga belägg för att det fanns en stad på Björkö för 2300 år sen. Vilket inte är samma sak som att det inte fanns det.
Hur som helst finns i boken en skildring av när våren kommer till Skandinavien och den känner nog varje svensk av idag också igen. Människorna som levde här uppe på våra breddgrader för 2300 år sen fick alldeles säkert samma vårkänslor som dagens svenskar. Kanske letade deras barn också vårtecken.
Etiketter:
historia,
traditioner och fester
flygmat
Jag läser i Expressen att tidningen RES har låtit den kända kocken Erik Lallerstedt provsmaka och betygsätta flygplansmat.
Man kan naturligtvis inte jämföra flygmat med mat som serveras på en hygglig krog, betingelserna är ju så annorlunda. Men mycket smakar oväntat gott, framför allt desserterna, säger han.
Thai Airways fick det bästa betyget. Jag har inte själv flygit med dom men hört kompisar som varit mycket nöjda. Jag kan väl inte säga att jag någonsin har tyckt flygmat varit särskilt gott eller spännande men när jag tänker efter tror jag att jag har ätit bäst på Cathay Pacific. Även Air France har haf hygglig mat.
Nu bokar man knappast en flygbiljett för att flygbolaget har bra mat. Ganska få förväntar sig en gastronomisk upplevelse på ett flygplan. På kortare sträckor som inom Europa får man numera köpa sin egen mat och det brukar inte vara direkt billigt. Ska man bara flyga någon eller några timmar klarar iallfall jag mig bra på en kaffe , ett glas juice eller vin och möjligen en smörgås om jag är lite småhungrig.
Man kan naturligtvis inte jämföra flygmat med mat som serveras på en hygglig krog, betingelserna är ju så annorlunda. Men mycket smakar oväntat gott, framför allt desserterna, säger han.
Thai Airways fick det bästa betyget. Jag har inte själv flygit med dom men hört kompisar som varit mycket nöjda. Jag kan väl inte säga att jag någonsin har tyckt flygmat varit särskilt gott eller spännande men när jag tänker efter tror jag att jag har ätit bäst på Cathay Pacific. Även Air France har haf hygglig mat.
Nu bokar man knappast en flygbiljett för att flygbolaget har bra mat. Ganska få förväntar sig en gastronomisk upplevelse på ett flygplan. På kortare sträckor som inom Europa får man numera köpa sin egen mat och det brukar inte vara direkt billigt. Ska man bara flyga någon eller några timmar klarar iallfall jag mig bra på en kaffe , ett glas juice eller vin och möjligen en smörgås om jag är lite småhungrig.
Etiketter:
mat och dryck
Böcker och turism i Venezuela
Jag känner att jag har varit en dålig bloggare på sista tiden. Alla andra jag läser är så produktiva men själv saknar jag både idéer och tid.
Hur som helst såg jag idag på Packat och klart som innehöll ett mycket bra repotage om Venezuela. Mycket bra text om dom platser i landet som besöktes om man klickar på länken ovan. Fast jag invänder mot att bankomater är sällsynta. I alla städer finns det lika gott om bankomater som det gör i Europa. Dom är lätta att använda också.
Jag reste runt i Venezuela under fem veckor för tre år sen och det är verkligen ett fantastiskt land. Ett av mina favoritländer. Jag skulle nog kunna skriva hur mycket som helst om att resa i Venezuela och mina intryck därifrån.
Här finns allt. Man kan dyka på vackra korallrev , bada på vackra karibiska stränder , vandra i Anderna , besöka ursprungsbefolkningen i Amazonas , se världens högsta vattenfall Salto Angel som är 978 meter högt, besöka moderna storstäder med massor av shoppingcenter där allt finns. I Venezuelas huvudstad Caracas ligger Sydamerikas största shoppinggalleria.
Att det är mycket billigt att turista där och det överallt hörs salsarytmer gör det inte heller till något tråkigt resmål.
Det är billigt och lätt att resa runt i landet med bussar och inrikesflyg. Jag och familjen köpte bara en tur och retur biljett till huvudstaden Caracas och sen reste vi runt. Som överallt i Latinamerika är väl inte befolkningens kunskaper i engelska så lysande. Det är bra att kunna åtminstone några spanska uttryck och ha med ett lexikon och en parlör.
Salto Angel
Jag har tyvärr inte sett Salto Angel men dom jag känner som har varit där säger att det är en mycket mäktig upplevelse så jag ska försöka ta mig dit om jag besöker Venezuela igen.
På tal om Venezuela så tillkännagavs idag Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Det går till organisationen Banco del libro Bokbanken ,med bokbussar, bokbåtar och bokmulor kämpar venezuelanska läsrörelsen Banco del libro, för att barn i såväl kåkstäder som djungel ska ha böcker att läsa.
Jag ska väl erkänna att jag inte känner till organisationen så väldigt bra men det låter som en mycket bra organisation som gör en bokmal som mig mycket glad.
Här finns en presentation av Banco del libro på svenska.
Hur som helst såg jag idag på Packat och klart som innehöll ett mycket bra repotage om Venezuela. Mycket bra text om dom platser i landet som besöktes om man klickar på länken ovan. Fast jag invänder mot att bankomater är sällsynta. I alla städer finns det lika gott om bankomater som det gör i Europa. Dom är lätta att använda också.
Jag reste runt i Venezuela under fem veckor för tre år sen och det är verkligen ett fantastiskt land. Ett av mina favoritländer. Jag skulle nog kunna skriva hur mycket som helst om att resa i Venezuela och mina intryck därifrån.
Här finns allt. Man kan dyka på vackra korallrev , bada på vackra karibiska stränder , vandra i Anderna , besöka ursprungsbefolkningen i Amazonas , se världens högsta vattenfall Salto Angel som är 978 meter högt, besöka moderna storstäder med massor av shoppingcenter där allt finns. I Venezuelas huvudstad Caracas ligger Sydamerikas största shoppinggalleria.
Att det är mycket billigt att turista där och det överallt hörs salsarytmer gör det inte heller till något tråkigt resmål.
Det är billigt och lätt att resa runt i landet med bussar och inrikesflyg. Jag och familjen köpte bara en tur och retur biljett till huvudstaden Caracas och sen reste vi runt. Som överallt i Latinamerika är väl inte befolkningens kunskaper i engelska så lysande. Det är bra att kunna åtminstone några spanska uttryck och ha med ett lexikon och en parlör.
Salto Angel
Jag har tyvärr inte sett Salto Angel men dom jag känner som har varit där säger att det är en mycket mäktig upplevelse så jag ska försöka ta mig dit om jag besöker Venezuela igen.
På tal om Venezuela så tillkännagavs idag Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Det går till organisationen Banco del libro Bokbanken ,med bokbussar, bokbåtar och bokmulor kämpar venezuelanska läsrörelsen Banco del libro, för att barn i såväl kåkstäder som djungel ska ha böcker att läsa.
Jag ska väl erkänna att jag inte känner till organisationen så väldigt bra men det låter som en mycket bra organisation som gör en bokmal som mig mycket glad.
Här finns en presentation av Banco del libro på svenska.
Etiketter:
Sydamerika,
Venezuela
fredag, mars 09, 2007
samma vardag här som där
Som flera som läser här vet har jag bott i Madrid tills ganska nyligen. Kan inte påstå att jag längtar tillbaka till Madrid. Just nu känns tillvaron här i Sverige väldigt bra och det är lätt att leva här. Jag känner mig väldigt nöjd med livet och tillvaron i stort. Visst skulle jag egentligen vilja bo någonstans där solen lyser oftare och varmare än här men det är faktiskt det enda jag saknar.
Roade mig lite med att titta på Expressens reseguider och var naturligtvis tvungen att kolla vad dom skrev om Madrid. Jag insåg att jag har väldigt dålig koll på turistande i den spanska huvudstaden.
Visst har jag besökt flera kända museum och en och annan rolig affär. Men större delen av tiden i Madrid var en vardag inte helt olik min svenska vardag. Jag lämnade och hämtade barn på dagis och i skola , handlade , lagade mat , tvättade, gick till lekparken och sånt. Det blir faktiskt vardag var man än bor. I allmänhet är man väl ganska dålig på att besöka sevärdheter på hemorten oavsett var man bor.
Jag insåg när jag läste Expressens reseguide att jag är nog ganska dålig på att tipsa om vad man ska göra och se i Madrid. Här har jag gjort ett försök men det skulle väl inte godkännas som turistguide. Jag tyckte dock att Expressens guide glömde restaurangen La Bola som är ett ganska känt och speciellt ställe i Madrid som severar den typiska rätten cocido madrileño. Det är alltid fullt och ska man beställa bord kan man få vara ute månader i förväg. Jag besökte stället för ett år sen och skrev då det här om La Bola och tillagningen av cocido madrileño. Gå in och läs!
Vet inte riktigt vad jag tänkte med det här inlägget mer än att jag nog är bättre på att beskriva spanskt samhälle och livsstil än komma med turisttips.
Till min stora förtjustning efterfrågades det i en kommentar mer om skillnader mellan svenskar och spanjorer. Så det kommer absolut.
När jag startade om med ny blogg hade jag tänkt ha en massa fina bilder. Nu har jag varit ganska lat på det området. Bilden ovan är tagen i Madrid häromdagen. En kompis i Madrid som fotar mycket mailade den till mig idag.
Etiketter:
bo utomlands
nytt namn
Jag har ändrat namnet på bloggen lite. Skulle egentligen vilja ha ett kortare och enklare namn men vill inte ändra för mycket heller. Har insett att det blir mycket annat än resor här så föra titeln var kanske inte helt lyckad. Men resor , betraktelser från Sverige och världen , kulturkrockar , språk och liknande kommer väl att vara någon slags röd tråd i det jag skriver.
Jag har frågat de här förut men är det någon som läser som har ett bra namnförslag så dela gärna med er.
Jag har frågat de här förut men är det någon som läser som har ett bra namnförslag så dela gärna med er.
Etiketter:
blandat krafs
torsdag, mars 08, 2007
zucchinisoppa med chèvre
För några veckor sen bjöd några kompisar mig på den här goda soppan. Den var så god att jag kände att jag ville sprida receptet och mat är ju alltid kul att skriva om även om det här var tänkt som en reseblogg....
4 portioner
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
olivolja
1 kg zucchini
4 potatisar
1 tsk hackad färsk timjan
1 liter grönskasbuljong
1 dl creme fraiche
200 gr chèvre
salt och peppar och lite mer färsk timjan
Skala och hacka lök och vitlök och fräs i olja i en kastrull några minuter. Hacka zucchinin och låt den fräsa med i cirka 10 minuter. Rör om då och då. Skala och hacka potatisen och lägg i den och 1 tsk hackad färsk timjan. Häll på grönsaksbuljongen och låt koka på svag värme tills potatisen är mjuk cirka 10 minuter. Mixa soppan med mixerstav eller kör den i matberedare tills den är slät. Rör i creme fraichen och smula ner det mesta av chèvre men spara lite till garnering. Värm soppan på låg värme tills en del chèvre smält , det ska fortfarande finnas bitar av chèvre kvar. Smaka av med salt och peppar. Smula lite chèvre och lite färsk timjan som garnering över soppan.
Tyvärr har jag ingen tjusig bild på soppan men här finns ett recept på en jättegod linssoppa och en tjusig bild på soppan.
Båda sopporna är absolut värda att prova.
4 portioner
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
olivolja
1 kg zucchini
4 potatisar
1 tsk hackad färsk timjan
1 liter grönskasbuljong
1 dl creme fraiche
200 gr chèvre
salt och peppar och lite mer färsk timjan
Skala och hacka lök och vitlök och fräs i olja i en kastrull några minuter. Hacka zucchinin och låt den fräsa med i cirka 10 minuter. Rör om då och då. Skala och hacka potatisen och lägg i den och 1 tsk hackad färsk timjan. Häll på grönsaksbuljongen och låt koka på svag värme tills potatisen är mjuk cirka 10 minuter. Mixa soppan med mixerstav eller kör den i matberedare tills den är slät. Rör i creme fraichen och smula ner det mesta av chèvre men spara lite till garnering. Värm soppan på låg värme tills en del chèvre smält , det ska fortfarande finnas bitar av chèvre kvar. Smaka av med salt och peppar. Smula lite chèvre och lite färsk timjan som garnering över soppan.
Tyvärr har jag ingen tjusig bild på soppan men här finns ett recept på en jättegod linssoppa och en tjusig bild på soppan.
Båda sopporna är absolut värda att prova.
Etiketter:
mat och dryck
utmaning
Ulrika ochBecka och Linda har slängt ut samma utmaning till mig. Så vi kör väl även om jag själv tycker att jag är befriad från underliga saker och beter mig ganska vanligt.
Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Bloggaren väljer sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort skriver bloggaren en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.
1. Jag är väligt känslig för frigolit , avskyr ljudet som uppstår när man tar i frigolit , får rysningar och illamående när jag hör det. På stränderna Venzuela hade alla stora frigolitväskor fulla av is och Polar som den lokala ölen heter. Inte så trevligt. Annars är jag ganska befriad från fobier , har inte cellskäck eller höjdskräck eller nåt annat vanligt.
2. Jag är väldigt känslig för kritik och tar det alldeles för personligt. Vill bli bättre på det för kritik kan ju vara väldigt bra och man kan lära sig och bli bättre på olika saker av det.
3. Jag är väldigt känslig för blod , våld och sånt och kan inte begripa hur man frivilligt kan titta på skräckfilm. Jag blir alldeles för rädd av sånt.
4. Nu när jag har flyttat tillbaka till Sverige pratar jag mest svenska men när jagbodde i Spanien och blandade språk mer hade jag väldigt svårt att berätta någt som "hänt på spanska" på svenska och vice versa. Det vill säga hade jag suttit och pratat med några spanska vänner på spanska fick jag verkligen anstränga mig om jag skulle berätta vad vi pratat om på svenska. Hade jag skrivit det här i Spanien hade jag nog skrivit att jag är beroende av svenskt godis men nu när jag kan få det när som helst känns inte mitt beroende så stort. Fast saltlakrits är bra gott....
5. Jag är extremt oteknisk , vågar absolut inte rota i en bilmotor , kan inte snickra och fixa hemma , ja jag kan inte ens skruva ihop IKEAmöbler
6. Jag är ingen naurmänniska och känner iget större behov av att ge mig ut i skogen i tid och otid. Jag tycker det är trevligt med lite grönt i bakgunden när man tar en drink eller en fika på vernadan men jag förstår inte varför man måste gå dit.Jag är väldigt dålig på namn på växter och annat man kan hitta i skogen. Jag ser skillnad på en älg , en uggla och en gran men ungefär där tar mina kunskaper slut. Ändå var jag med i Mulle som liten...
Nu är det tänkt att jag ska skicka det här vidare till 6 bloggare. Alla har väl fått det redan men den som känner sig manad kan väl skriva ihop något. Kanske Cliff Hanger , Anna i Malaga, Krokofanten , Nejma , Tolken , Robban och Sofia eller alla andra som har lust
Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Bloggaren väljer sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort skriver bloggaren en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.
1. Jag är väligt känslig för frigolit , avskyr ljudet som uppstår när man tar i frigolit , får rysningar och illamående när jag hör det. På stränderna Venzuela hade alla stora frigolitväskor fulla av is och Polar som den lokala ölen heter. Inte så trevligt. Annars är jag ganska befriad från fobier , har inte cellskäck eller höjdskräck eller nåt annat vanligt.
2. Jag är väldigt känslig för kritik och tar det alldeles för personligt. Vill bli bättre på det för kritik kan ju vara väldigt bra och man kan lära sig och bli bättre på olika saker av det.
3. Jag är väldigt känslig för blod , våld och sånt och kan inte begripa hur man frivilligt kan titta på skräckfilm. Jag blir alldeles för rädd av sånt.
4. Nu när jag har flyttat tillbaka till Sverige pratar jag mest svenska men när jagbodde i Spanien och blandade språk mer hade jag väldigt svårt att berätta någt som "hänt på spanska" på svenska och vice versa. Det vill säga hade jag suttit och pratat med några spanska vänner på spanska fick jag verkligen anstränga mig om jag skulle berätta vad vi pratat om på svenska. Hade jag skrivit det här i Spanien hade jag nog skrivit att jag är beroende av svenskt godis men nu när jag kan få det när som helst känns inte mitt beroende så stort. Fast saltlakrits är bra gott....
5. Jag är extremt oteknisk , vågar absolut inte rota i en bilmotor , kan inte snickra och fixa hemma , ja jag kan inte ens skruva ihop IKEAmöbler
6. Jag är ingen naurmänniska och känner iget större behov av att ge mig ut i skogen i tid och otid. Jag tycker det är trevligt med lite grönt i bakgunden när man tar en drink eller en fika på vernadan men jag förstår inte varför man måste gå dit.Jag är väldigt dålig på namn på växter och annat man kan hitta i skogen. Jag ser skillnad på en älg , en uggla och en gran men ungefär där tar mina kunskaper slut. Ändå var jag med i Mulle som liten...
Nu är det tänkt att jag ska skicka det här vidare till 6 bloggare. Alla har väl fått det redan men den som känner sig manad kan väl skriva ihop något. Kanske Cliff Hanger , Anna i Malaga, Krokofanten , Nejma , Tolken , Robban och Sofia eller alla andra som har lust
Etiketter:
blandat krafs
söndag, mars 04, 2007
nyfiken på er som läser här
När jag startade Min gamla blogg hade jag inte en tanke på att fler än familjen och närmaste vännerna skulle läsa den. Jag hade precis flyttat ner till Madrid med familjen och ville skildra vårt liv i den spanska huvudstaden. Nästan direkt hittade en hel del personer dit och jag fick nya "bloggkompisar". Det var otroligt kul att så många läste och skrev kommentarer.
Av flera orsaker blev inte riktigt livet i Madrid som jag hade tänkt mig. Jag funderade mycket och efter ett år i staden bestämde jag mig för att flytta tillbaka till Sverige med mina barn. Under det här funderandet och tillbaka i Sverige utan att veta vad jag skulle göra blev bloggen mer och mer personlig. Mycket mer personlig än vad jag egentligen ville.
Nu har livet på olika sätt ordnat sig och jag trivs bra med min tillvaro i Sverige.
Det kändes rätt att börja om på ny kul med en mer nischad blogg. Visst både jag och ni som läser har nog insett att det inte bara kommer att bli resor här. Förhoppningsvis ska resor och att leva i ett annat land ändå gå som en röd tråd genom bloggen.
Ni är ännu inte lika många som har hittat hit som ni var som läste den gamla bloggen. Men en del har hittat hit och läser och skriver kommentarer.
Jag tänkte att det skulle vara roligt att veta vilka ni är så jag gör som Anna och Ulrika och ber er skriva en liten kommentar och berätta något om er själva. Hur gamla ni är , vad ni gör , intressen , favoritdryck , favoritmat , var ni bor, om ni har barn eller husdjur eller vad som helst ni vill. Som alltid får ni gärna skriva anonymt eller hitta på ett namn om ni föredrar det. Man behöver inte ha en blogg för att kunna kommentera. Klicka bara i rutan other och skriv ett namn eller alias eller i rutan anonym och kommentera anonymt.
Som sagt jättekul om ni vill skriva något om er själva.
Av flera orsaker blev inte riktigt livet i Madrid som jag hade tänkt mig. Jag funderade mycket och efter ett år i staden bestämde jag mig för att flytta tillbaka till Sverige med mina barn. Under det här funderandet och tillbaka i Sverige utan att veta vad jag skulle göra blev bloggen mer och mer personlig. Mycket mer personlig än vad jag egentligen ville.
Nu har livet på olika sätt ordnat sig och jag trivs bra med min tillvaro i Sverige.
Det kändes rätt att börja om på ny kul med en mer nischad blogg. Visst både jag och ni som läser har nog insett att det inte bara kommer att bli resor här. Förhoppningsvis ska resor och att leva i ett annat land ändå gå som en röd tråd genom bloggen.
Ni är ännu inte lika många som har hittat hit som ni var som läste den gamla bloggen. Men en del har hittat hit och läser och skriver kommentarer.
Jag tänkte att det skulle vara roligt att veta vilka ni är så jag gör som Anna och Ulrika och ber er skriva en liten kommentar och berätta något om er själva. Hur gamla ni är , vad ni gör , intressen , favoritdryck , favoritmat , var ni bor, om ni har barn eller husdjur eller vad som helst ni vill. Som alltid får ni gärna skriva anonymt eller hitta på ett namn om ni föredrar det. Man behöver inte ha en blogg för att kunna kommentera. Klicka bara i rutan other och skriv ett namn eller alias eller i rutan anonym och kommentera anonymt.
Som sagt jättekul om ni vill skriva något om er själva.
Etiketter:
blandat krafs
bloggtips om språk
Jag tycker det är kul med språk. Skulle gärna vilja lära mig fler språk i framtiden. Speciellt franska ligger mig varmt om hjärtat. Jag har läst det i skolan , förstår en hel del när jag hör och läser men kan inte prata så mycket och absolut inte skriva.
Jag måste tipsa om Annas tips hur man blir bättre på språket i landet man bor i
Jättebra tips för alla som funderar på att lära sig ett nytt språk eller vill bli bättre på något språk man redan kan.
Glöm det där om att man inte kan bli bra på språk efter en viss ålder. När jag var 25 pratade jag inte spanska alls. Idag pratar , förstår , läser och skriver jag det obehindrat. Visst har jag lagt ner mycket tid på det men det har det absolut varit värt.
Jag måste tipsa om Annas tips hur man blir bättre på språket i landet man bor i
Jättebra tips för alla som funderar på att lära sig ett nytt språk eller vill bli bättre på något språk man redan kan.
Glöm det där om att man inte kan bli bra på språk efter en viss ålder. När jag var 25 pratade jag inte spanska alls. Idag pratar , förstår , läser och skriver jag det obehindrat. Visst har jag lagt ner mycket tid på det men det har det absolut varit värt.
Etiketter:
språk
Mausoleum
I går hörde jag att dom som besöker Beijing dom närmaste sex månaderna kommer inte att kunna se Maos balsamerade kropp. Mausoleet vid Himmelska fridens torg med kommunistledarens kvarlevor stänger för renovering och planerar att öpnna igen 20 september.
1977 ett år efter Maos död öppade mausoleet och sen dess påstås 158 miljoner människor ha besökt det och tittat på hans balsamerade krpp som ligger i en sarkofag av kristall.
Personligen tycker jag det verkar smått makabert att balsamera och visa upp döda ledare som en sorts turistttraktion.
Mao är dock inte den enda balamerade ledaren man kan åka och titta på.
Malawis förra diktator Hastings Kamuzu Banda ligger balsamerad i ett mausoleum i huvudsaden Lilongwe.
Även den kända vietnamesiska ledaren Ho Chi Minhs balsamerade kroppgår att beskåda i hans mausoleum i Hanoi.
Fortfarande kan kan se Lenin i hans mausoleum vi Röda Torget i Moskva.
Även Enver Hoxha i Albanien ligger kvar i sitt mausoleum.
Likaså kan man beskåda dm balsamerade kvarlevorna av Guyanas förra president Cheddi Jagan i landets huvudstad Georgetown.
Det finns säkert fler som jag har missat. Jag har för mig att Bob Marleys basamerade kropp ska finnas i en sarkofag i hans hus i Jamaicas huvudstad Kingston men jag kan ha fel på den punkten. Jag har aldrig själv besökt ett mausoleum där en död ledare ligger till beskådan. Som sagt det känns en aning makabert. Fast det kanske är en respektlöst av mig att kalla det makabert. Morbidturism (vilket kanske också är respektlöst av mig att säga) är tydligen ganska populärt. Fast om att titta på döda balsamerade ledare faller under den benämningen vet jag inte.
Det finns säkert fler personer än dom jag räknade upp man kan åka iväg och titta på men jag har inte forskat i vilka och var.
Lenin-mausoleet
Taj Mahal i Agra i Indien är också ett mausoleum fast jag tror inte att Mumtaz Mahals kvarlevor visas upp. Vet inte ens om hon balsamerades men det är som hennes grav Taj Mahal byggdes på 1600-talet.
1977 ett år efter Maos död öppade mausoleet och sen dess påstås 158 miljoner människor ha besökt det och tittat på hans balsamerade krpp som ligger i en sarkofag av kristall.
Personligen tycker jag det verkar smått makabert att balsamera och visa upp döda ledare som en sorts turistttraktion.
Mao är dock inte den enda balamerade ledaren man kan åka och titta på.
Malawis förra diktator Hastings Kamuzu Banda ligger balsamerad i ett mausoleum i huvudsaden Lilongwe.
Även den kända vietnamesiska ledaren Ho Chi Minhs balsamerade kroppgår att beskåda i hans mausoleum i Hanoi.
Fortfarande kan kan se Lenin i hans mausoleum vi Röda Torget i Moskva.
Även Enver Hoxha i Albanien ligger kvar i sitt mausoleum.
Likaså kan man beskåda dm balsamerade kvarlevorna av Guyanas förra president Cheddi Jagan i landets huvudstad Georgetown.
Det finns säkert fler som jag har missat. Jag har för mig att Bob Marleys basamerade kropp ska finnas i en sarkofag i hans hus i Jamaicas huvudstad Kingston men jag kan ha fel på den punkten. Jag har aldrig själv besökt ett mausoleum där en död ledare ligger till beskådan. Som sagt det känns en aning makabert. Fast det kanske är en respektlöst av mig att kalla det makabert. Morbidturism (vilket kanske också är respektlöst av mig att säga) är tydligen ganska populärt. Fast om att titta på döda balsamerade ledare faller under den benämningen vet jag inte.
Det finns säkert fler personer än dom jag räknade upp man kan åka iväg och titta på men jag har inte forskat i vilka och var.
Lenin-mausoleet
Taj Mahal i Agra i Indien är också ett mausoleum fast jag tror inte att Mumtaz Mahals kvarlevor visas upp. Vet inte ens om hon balsamerades men det är som hennes grav Taj Mahal byggdes på 1600-talet.
Fly Me
Tänkte att om det här skulle vara en seriös resebloggborde jag skriva något om Fly Mes konkurs. Fast jag har inte riktigt följt det hela. Inte heller har jag någon erfarenhet av att resa med Fly Me. Idén med lågrisflyg är ju väldigt tilltalande. Det är trevligt att slippa lägga så mycket pengar på själva resan och konkurransen med lågprisbolag ha säkert bidragit till att många "vanliga" flygbolag har infört trevliga rabatter.SAS ha enkelbiljetter till en rad europeiska städer för 650 kronor.
Det lillajag har läst om Fly Me så har jag fått intrycket av att det är en soppa av skumma affärer och bolagsplundring som ligger bakom konkursen. Trots att jag har läst flra terminer på Handels är jag ganska ointresserad av näringslivet. Ävn om det kan vara roande att höra om skurkar och fifflare.
Jag har läst Joakim Posners bok Internationellet efterlyst - mitt liv efter Trustor och boken Rogue Trader som hadlar om hur mäklaren Nick Leeson genom vidlyftiga och illegala spekulationer i Singapore orsakade kollapsen av anrika Barings Bank i Storbrittanien.
Ganska roande läsning. Fast om Fly Me konkursen skulle vara lika roande i bokform vet jag inte.
Tycker synd om alla resnärer som ine kom iväg och inte kommer att få tillbaka sina pengar.
Det lillajag har läst om Fly Me så har jag fått intrycket av att det är en soppa av skumma affärer och bolagsplundring som ligger bakom konkursen. Trots att jag har läst flra terminer på Handels är jag ganska ointresserad av näringslivet. Ävn om det kan vara roande att höra om skurkar och fifflare.
Jag har läst Joakim Posners bok Internationellet efterlyst - mitt liv efter Trustor och boken Rogue Trader som hadlar om hur mäklaren Nick Leeson genom vidlyftiga och illegala spekulationer i Singapore orsakade kollapsen av anrika Barings Bank i Storbrittanien.
Ganska roande läsning. Fast om Fly Me konkursen skulle vara lika roande i bokform vet jag inte.
Tycker synd om alla resnärer som ine kom iväg och inte kommer att få tillbaka sina pengar.
Etiketter:
blandat krafs,
resor
fredag, mars 02, 2007
Gästbloggare Per skriver om IKEA
Per som skriver bloggen Jag minns mitt 70-tal hörde av sig till mig och ville gästblogga här. Jag har inte alltid tid och idéer att skriva något här på bloggen så jag tycker det är mycket trevligt att någon annan ibland vill skriva.
Per bor i Madrid och skriver om IKEA i utlandet. Utomlands har IKEA oftast en liten mataffär med svensk mat där utlandssvensken kan köpa sin glögg och julskinka till jul , påskmust och svenska påskägg till påsk och året om en massa svenska läckerheter som knäckebröd , köttbullar , inlagd sill , gravad lax, Kalles kaviar och mycket mer. Tyvärr hade inte IKEA i Madrid saltlakrits , något jag då och då saknade väldigt mycket när jag bodde här. Fast nu när jag är tillbaka i Sverige äter jag ganska sällan saltlakrits trots att det är väldigt gott.
Nåväl , nedan följer Pers gästinlägg här på bloggen.
Ungefär en 30 minuters promenad bort från där jag bor ligger ett enormt köpcenterkomplex. Det heter Plaza Norte 2 och innefattar bla IKEA. Jag tror Therse har skrivit om detta i sin förra blogg men det skadar aldrig att ta det igen. På IKEA i utlandet finns även en affär vid namn "Tienda Sueca" utanför kassorna där dom säljer svenska mat, vilket betyder "Svenskaffären". Jag har aldrig varit inne på själva möbelavdelningen eftersom jag bor i en färdigmöblerad lägenhet. Däremot är IKEA väldigt populärt hos spanjorerna. Man ser kärror som dras på parkeringen med "bokhyllan Nicke" och liknande. De troliga svärorden väl hemma med möbeln, som skall hopmonteras med ett schema borde troligen bli: -Coño!, Puta de madre!, mierda!, joder! =fitta, hor-mamma, skit, knulla...
Så till själva shoppingen av de svenska matprodukterna. Nedan är en bild på kvittot jag fick denna gång jag handlade där. Priserna är väl sisådär rimliga. Matpriser i Spanien är inte så värst mycket billigare än i Sverige nuförtiden kan kommenteras dessutom.
Klicka för attt förstora!
Mången nyfiken spanjor ses glida förbi hyllorna efter att ha inhandlat nån möbel. Idag var det riktig bjudfest dessutom så det låg fat överallt med provsmakningar av massa produkter. Jag frossade vilt i sill, kalles kaviar (den med ostrand i) i liten kannapé, ballerina-kex, blandgodis, lantchips, havreflarn... För en sydamerikansk kvinna fick jag uttala mig om hur man uttalade fläderbärssaft samt om jag gillade den och om den var söt osv. Det mest vanliga är att spanjorerna köper ett paket ballerina eller singoalla.
Utanför kassorna och bredvid Tienda Sueca kan man köpa "kokt med bröd" och äta på plaststolar. Det alternativet gick bort direkt för mig, även om man i Spanien kan skölja ner läckerheten med starköl. Det finns betydlig trevligare och genuinare tapasbarer ett stenkast därifrån.
Av kvittot ovan så framgår vad jag köpte denna gång. MEN! Jag missade svenskt godis kom jag på efteråt! Dom har tex ahlgrens bilar, hallonbåtar, salt sill, marabou mjölkchoklad, lantchips, Olw-dillchips etc. Dessvärre är det dåligt med riktigt salt godis som piratos, balkar, djungelvrål mm. Synd! Det är ju det man saknar som utlandssvensk. Lustigt att se översättning till spanska på kvittot. Jag vet inte riktigt vad exempelvis lingonsylt ska betyda på kvittot: "Mr. Ar. Rojos"=??? Ok rojos=röda men resten? På engelska tror jag dom översätter det med "lingon-berry pot".
Jag köpte givetvis "Svenskt Kaffe" som omnämns i Sällskapsresan. Det spanska bryggkaffet är väl visserligen helt ok, men det är nån extra-touch på det svenska kaffet, det måste jag säga. Sen inhandlades givetvis klassiker av mat som man nästan aldrig åt i sverige, förutom möjligtvis på julafton. Tex Köttbullar lingonsylt och sill.
Dom har en del öl och saft och liknande också. Tex Norrlands guld (5.3%), "old gold" (finns det i Sverige?) och Spendrups 33:a på burk. Några säsongsbetonade grejer fans i hyllan som tex Norrlands julöl och glögg -utan alkohol(!?). Ungefär samma pris som på bolaget. En liter öl kan man få för ca 5.50:- på en stormarknad tex i Spanien som jämförelse. Märket "Mahou" är vanligast i Madrid och en literflaska kostar 1€ på vanliga mataffärer. 1 liter fransk vodka av märket "Karloff" kostar förresten 3.60€, dvs 34 kr! Och det smakar helt ok om man skall blanda grogg med cola eller nåt.
Ost från Sverige är något jag saknar med alla goda sorter som Herrgård och Västerbotten osv. I Spanien finns en hel del ost fast den är vanligen inte helt baserad på komjölk utan är ett hopkok av ko, get och får-mjölk och smakar därför annorlunda än den svenska ost man är van vid. Ok ibland, men jag föredrar nog lagrad herrgård trots allt. Tog forresten med en osthyvel från Sverige. Något som inte finns i Spanien. Man skär med kniv. Andra typiska "Svensk-attiraljer" är potatisskalare och diskborste (i Spanien diskar man uteslutande med scotchbrite, det man nu måste diska för hand).
Äkta svensk ost! Mycket godare än den konstiga spanska osten
En annan grej man saknar är knäckebröd. Deras variant "Siljans knäcke" med stora skivor med hål i är typiskt svensk och gott, gärna med kalles på. Jag brukar knäcka skivorna i bitar med karateslag. Som en en liten utvikning kan sägas att det väl är det enda bestående av min "karate-karriär". Jag gick några gånger som student på karate i Hamberg, ett område i Uppsala, men fick ont under fotsulorna när vi jargongerade med "anjin san!"
När jag kom hem berredde jag mig hastigt en härlig lax-macka av knäcke med lite salt och peppar på och med ett underlager av morfars brännvinsost -Inte så illa!
Per bor i Madrid och skriver om IKEA i utlandet. Utomlands har IKEA oftast en liten mataffär med svensk mat där utlandssvensken kan köpa sin glögg och julskinka till jul , påskmust och svenska påskägg till påsk och året om en massa svenska läckerheter som knäckebröd , köttbullar , inlagd sill , gravad lax, Kalles kaviar och mycket mer. Tyvärr hade inte IKEA i Madrid saltlakrits , något jag då och då saknade väldigt mycket när jag bodde här. Fast nu när jag är tillbaka i Sverige äter jag ganska sällan saltlakrits trots att det är väldigt gott.
Nåväl , nedan följer Pers gästinlägg här på bloggen.
Ungefär en 30 minuters promenad bort från där jag bor ligger ett enormt köpcenterkomplex. Det heter Plaza Norte 2 och innefattar bla IKEA. Jag tror Therse har skrivit om detta i sin förra blogg men det skadar aldrig att ta det igen. På IKEA i utlandet finns även en affär vid namn "Tienda Sueca" utanför kassorna där dom säljer svenska mat, vilket betyder "Svenskaffären". Jag har aldrig varit inne på själva möbelavdelningen eftersom jag bor i en färdigmöblerad lägenhet. Däremot är IKEA väldigt populärt hos spanjorerna. Man ser kärror som dras på parkeringen med "bokhyllan Nicke" och liknande. De troliga svärorden väl hemma med möbeln, som skall hopmonteras med ett schema borde troligen bli: -Coño!, Puta de madre!, mierda!, joder! =fitta, hor-mamma, skit, knulla...
Så till själva shoppingen av de svenska matprodukterna. Nedan är en bild på kvittot jag fick denna gång jag handlade där. Priserna är väl sisådär rimliga. Matpriser i Spanien är inte så värst mycket billigare än i Sverige nuförtiden kan kommenteras dessutom.
Klicka för attt förstora!
Mången nyfiken spanjor ses glida förbi hyllorna efter att ha inhandlat nån möbel. Idag var det riktig bjudfest dessutom så det låg fat överallt med provsmakningar av massa produkter. Jag frossade vilt i sill, kalles kaviar (den med ostrand i) i liten kannapé, ballerina-kex, blandgodis, lantchips, havreflarn... För en sydamerikansk kvinna fick jag uttala mig om hur man uttalade fläderbärssaft samt om jag gillade den och om den var söt osv. Det mest vanliga är att spanjorerna köper ett paket ballerina eller singoalla.
Utanför kassorna och bredvid Tienda Sueca kan man köpa "kokt med bröd" och äta på plaststolar. Det alternativet gick bort direkt för mig, även om man i Spanien kan skölja ner läckerheten med starköl. Det finns betydlig trevligare och genuinare tapasbarer ett stenkast därifrån.
Av kvittot ovan så framgår vad jag köpte denna gång. MEN! Jag missade svenskt godis kom jag på efteråt! Dom har tex ahlgrens bilar, hallonbåtar, salt sill, marabou mjölkchoklad, lantchips, Olw-dillchips etc. Dessvärre är det dåligt med riktigt salt godis som piratos, balkar, djungelvrål mm. Synd! Det är ju det man saknar som utlandssvensk. Lustigt att se översättning till spanska på kvittot. Jag vet inte riktigt vad exempelvis lingonsylt ska betyda på kvittot: "Mr. Ar. Rojos"=??? Ok rojos=röda men resten? På engelska tror jag dom översätter det med "lingon-berry pot".
Jag köpte givetvis "Svenskt Kaffe" som omnämns i Sällskapsresan. Det spanska bryggkaffet är väl visserligen helt ok, men det är nån extra-touch på det svenska kaffet, det måste jag säga. Sen inhandlades givetvis klassiker av mat som man nästan aldrig åt i sverige, förutom möjligtvis på julafton. Tex Köttbullar lingonsylt och sill.
Dom har en del öl och saft och liknande också. Tex Norrlands guld (5.3%), "old gold" (finns det i Sverige?) och Spendrups 33:a på burk. Några säsongsbetonade grejer fans i hyllan som tex Norrlands julöl och glögg -utan alkohol(!?). Ungefär samma pris som på bolaget. En liter öl kan man få för ca 5.50:- på en stormarknad tex i Spanien som jämförelse. Märket "Mahou" är vanligast i Madrid och en literflaska kostar 1€ på vanliga mataffärer. 1 liter fransk vodka av märket "Karloff" kostar förresten 3.60€, dvs 34 kr! Och det smakar helt ok om man skall blanda grogg med cola eller nåt.
Ost från Sverige är något jag saknar med alla goda sorter som Herrgård och Västerbotten osv. I Spanien finns en hel del ost fast den är vanligen inte helt baserad på komjölk utan är ett hopkok av ko, get och får-mjölk och smakar därför annorlunda än den svenska ost man är van vid. Ok ibland, men jag föredrar nog lagrad herrgård trots allt. Tog forresten med en osthyvel från Sverige. Något som inte finns i Spanien. Man skär med kniv. Andra typiska "Svensk-attiraljer" är potatisskalare och diskborste (i Spanien diskar man uteslutande med scotchbrite, det man nu måste diska för hand).
Äkta svensk ost! Mycket godare än den konstiga spanska osten
En annan grej man saknar är knäckebröd. Deras variant "Siljans knäcke" med stora skivor med hål i är typiskt svensk och gott, gärna med kalles på. Jag brukar knäcka skivorna i bitar med karateslag. Som en en liten utvikning kan sägas att det väl är det enda bestående av min "karate-karriär". Jag gick några gånger som student på karate i Hamberg, ett område i Uppsala, men fick ont under fotsulorna när vi jargongerade med "anjin san!"
När jag kom hem berredde jag mig hastigt en härlig lax-macka av knäcke med lite salt och peppar på och med ett underlager av morfars brännvinsost -Inte så illa!
Etiketter:
bo utomlands,
gästbloggare
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)