fredag, mars 23, 2007

EU och Irakkriget fyller år

EU fyller ju 50 år i dagarn och i helgen ska et vara ett stort kalas i Berlin. Man hoppa på tysk folkfest med en massa öldrickande och alla EU-länderna har olika paviljoner där dom visar upp sig.

Eftersom bloggen numera heter Betraktelser från omvärlden tänkte jag att jag kanske borde skriva nåt om det. Men det känns så pretantiöst och mina åsikter om EU är nog inte så spänannde. Jag vet inte inte ens själv alltid vad jag tycker. Det finns väl både positiva och negativa saker att skriva om EU så det får nog vara. Personligen tänker jag varken fira eller sörja.

Jag tänkte även skriva något om Irak eftersom det i onsdags dvs. 21 mars var 4 år sen Irakkriget inleddes och vi alla följde Åsne Seierstads dagliga rapporter från Bagdad på nyheterna. I Sverige liksom i många andra länder demostrerade massor av människo mot kriget.

Fast jag har för dålig koll på Irak för att skriva något bra. Jag ogillar alla krig och tycker krig borde ha förpassats til historiens sophög år 2007. Det finns inga konflikter som blir bättre av krig. Irakier liksom alla andra folk borde ha en självklar rättighet till demokrati, fred och säkerhet. Jag skulle ju kunna skriva något pubertalt i stil med jävla krig eller nåt. Fast jag tror jag låtr bli.
Tror att jag vill hålla mig till lite lättsammare betraktelser från omvärlden än krig och politik.

2 kommentarer:

Unknown sa...

Det andas punk över parollen "djävla krig" måste jag säga! Man skall inte sammanblanda europeisk kultur med EU förresten, något som folk gör friskt. Man behöver inte nödvändigtvis vara EU-motståndare och bara gilla kokt med bröd på folkets park istället för ett glas vin på en tapasbar i Spanien.

Thérèse sa...

Per - haha klart det andas punk. Fast jag har tyvärr aldrig varit punkare det borde man kanske ha provat på när man var ung.

Nej man ska inte blanda ihop europeisk kultur med EU. Klart en EUmotståndare kan gilla Almodovar filmer och dn polska sukålsgrytan bigos. Det är nog egentligen svårt att tala om en speciell EU-kultur och EU-identitet. Dom flesta EUmedborgare defiierar sig i första hand som svenskar , polacker , spnjorer , greker , tjecker , finnar eller vad dom nu är och inte som EUmedborgare.

EU är ju ett ekonomiskt och politiskt projekt som många gånger känns avlägset för den "vanliga" EUmedborgaren.

Att det är lättare att resa i EU är också ett argument för EU man ofta hör som känns lite fånigt. Detär väl inte lättare att resa från Sverige till Italien än från Sverige till Norge som inte är med i EU.

Fast debatten om att vara med eller inte känns också lite tjatig för vi är ju med nu sen 12 år tillbaka oavsett om vi vill eller inte. Beslutet att Sverige skulle gåmed i EU men stå uanför EMU har ju inte heller tagits över våra huvuden utan i folkomröstningar.