Var hör man egentligen hemma?
Man känner sig mest hemma där trycket
från omvärlden är det minsta möjliga.
Det är inte alltid fallet där livet,
materiellt sett, är lättast att leva,
utan oftare där människorna är lättast
att leva med.
Gunnar Ekelöf i ”Vintergatan”, 1943.
Nja jag vet inte riktigt, människor är alltid mer eller mindre svåra att leva med. Fast kanske är dom lite svårare här uppe i norr där det är mörkt och kallt och det materiella verkar så viktigt. Eller kanske är det bara jag som ibland känner mig ensam och inte riktigt hemma här i stan , undrar vad jag gör här och om det var rätt att lämna Spanien. Vet inte om jag kände mig helt hemma i Spanien heller men på många sätt känns det lättare att leva där. Kanske inte resten av livet men jag hade gärna bott kvar några år. Fast Spanien finns ju kvar och någon gång i framtiden kanske jag kan bo där igen. Eller så kommer kanske Uppsala någon gång i framtiden att kännas hemma. På många sätt är det roligt och lärorikt att flytta mycket men nackdelen är att man till slut inte har någon plats som känns som hemma.
måndag, oktober 15, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Det där med hemma.... Det verkar som om alla som lever pa resande fot funderar mycket över det.
Ständigt pa väg nago nannanstans, ständigt nagonting lämnat bakom. Men jag tror att man en dag hittar en plats som helt självklart kommer att kännas som det mytiska hemma. ;)
Sara - ja eller så finns det fler platser som känns som hemma. Uppsala där jag har bott ett halvår nu känns fortfarande inte som hemma men det gör inte heller Madrid där jag bodde innan. Fast på något sätt var det enklare att leva i Madrid än här , åtminstone nu när höstkylan kommit till Sverige
När man har bott utomlands en längre tid verkar det som om man inte riktigt kan komma "hem" igen. Man kan inte komma tillbaka till den där tiden innan man reste iväg, till den person man var för många år sedan. Något annat har varit "hemma". Men jag tror att man kan återerövra sitt land så att det åter känns som hemma, men det tar kanske lite tid och det är inte en lika automatisk känsla som förr...
Lisa - jag tror du har helt rätt man kan nog återeröva sitt land så det känns som hemma. Sverige känns väl mycket som hemma men jag bor i en stad där jag knappast känner någon och inte känner mig särskilt hemma än. Funderar mycket på att flytta igen men barnen har så bra skolor. Så är det ju inte bara att flytta för man är uttråkad , måste hitta jobb och bostad. Får väl se hur det blir i framtiden
Skicka en kommentar