Vi har verkligen härligt varmt sommarväder i nästan hela Sverige nu tror jag. Hoppas det håller i sig flera månader till. Jag ogillar verkligen kyla så mycket att en kompis för längesen påstod att jag hade "köldfobi"
Alla svenskar vet att svensk sommar är underbar. Fast det finns en baksida också. Den är för många fylld av stress och krav. På sommaren ska vi vara extra vackra och lyckliga och ha extra roligt. Helst ska vi vara nyförälskade och solbrända och hångla i gröngräset. Man måste hinna umgås med släkt och vänner man aldrig hinner (vill?) träffa annars.
Under några korta sommarveckor i bästa fall sommarmånader ska man verkligen leva livet. Varje solig dag måste tas tillvara. Är det 25 grader och sol spelar det ingen roll om man känner för att sitta in och titta på en film. Man måste ut. Filmen kan man titta på i höst eller kanske en regning dag. En gång ringde en granne på hos mig och frågade hur jag kunde sitta inne och titta på film när det var så fint ute. Jag kände inte ens henne speciellt väl.
Jag har förstås inget emot att vara ute och som det heter "utnyttja det vackra vädret" eller hångla i gröngräset . Fast det är jobbigt att det ska vara ett måste. Det är som om vi nordbor måste pressa in så mycket roligt som möjligt och vara så glada som möjligt under den korta sommaren.
Sverige är verkligen landet där folk är två olika personligheter. Sommarsvensken och vintersvensken. Sommarsvensken är glad och social och springer fram i gräset på solbrända ben. Vintersvensken är inbunden och mumlar något knappt hörbart om han blir tilltalad i kylan och mörkret. Av förklarliga skäl är folklivet ute på gator och torg helt annorlunda på sommaren än på vintern.
Hoppas det fina vädret håller i sig länge och att alla ni som läser här får en fin sommar. Jag tänker naturligtvis inte sluta blogga för att jag önskar alla en fin sommar utan jag kör på som vanligt , sommar som vinter.
tisdag, juni 12, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Hoppas du ocksâ fâr en jättehärlig sommar! Hâller med dig om vintersvensken och sommarsvensken.
Och visst kan det vara trevligt att byta hângel mot bardisken mot gröngräs?
Hahaha, ringde grannen på och frågade hur du kunde sitta inne? Haha, vad sjukt.
Jag tycker visserligen inte att det är så himla konstigt att vi känner att vi måste gå ut när det är fint väder, och om vi får dåligt samvete när vi sitter inne när det är varmt och soligt ute. Eftersom vi har det rätt så kallt och grått resten av året, så vill man väl passa på. Men är det riktigt mycket sol en längre tid, så kan jag gott stanna inne någon dag utan att få dåligt samvete. :)
Anna - ha ha , om jag ska vara ärlig har det varit dåligt med hångel både mot bardiskar och i gröngräset. Får väl hoppas att det blir någon ändring på det. Sverige är väldigt härligt på sommaren men mindre kul på vintern då vintersvensken kommer fram och mörkret och kylan breder ut sig. Fast en riktigt solig och snöig vinterdag kan vara vackert någon gång men inte i veckor och månader , då känns det mest kallt för oss med köldfobi. Hoppas du också får en jättehärlig sommar
Johanna - ja , jag tycker inte heller det är så himla konstigt. Det är ju grått , kallt och tråkigt så länge så det är klart man lever upp och vill ut och njuta när solen och värmen kommer.
Jo , jag blev rätt paff när grannen ringde på , jag bodde på nedre botten så dom som gick in i porten kunde se in i mitt vardagsrum och då såg hon väl att jag tittade på film och tyckte att hon måste gripa in mot detta förfall ;)
Den känslan sitter i fast man bor i Madrid som nästan jämt har soligt! Det är nästan som Paulovs reflex. Man tittar ut en lördagmorgon och ser att det är soligt och tänker reflexmässigt -Nu måste jag gå ut!
Per - hi hi men den skadan blev jag botat från när jag bodde i Madrid , fast nu i Sverige känner jag så igen
Skicka en kommentar