söndag, november 11, 2007

råd i kärleksproblem

Det är väldigt mysigt att vara kär. Men det kan också vara jobbigt om det inte är besvarat. Det kan också ta tid och energi från jobb , studier och annat att tänka på och längta efter en viss person. Dom flesta vill nog träffa den där personen dom känner att dom vill dela sitt liv med. Så kan det naturligtvis bli vissa missförstånd och trassel när man är kär. Ska jag vara ärlig är jag inte så bra på det här med relationer. Visst har jag haft några längre förhållanden och pojkvänner och sånt men jag är inte sån som sitter och läser böcker om förhållanden och hur män och kvinnor är och jag är usel på att komma med råd om någon har kärleksproblem. Just nu har jag själv inga kärleksproblem som tur är. Däremot har jag en bekant som har lite grubblerier på den fronten och som bad mig om råd. Jag vet inte vad jag ska ge för råd men eftersom jag har kloka läsare här på bloggen föreslog hon att jag skulle fråga dom. Så med hennes tillåtelse har jag skrivit ner hennes historia som hon har läst och godkänt.

Förra sommaren träffade tjejen ifråga en kille. Killen var till en början väldigt rädd att hans före detta flickvän skulle få veta att han hade träffat någon ny. Ex-flickvännen skulle bli väldigt ledsen trots att det gått ganska lång tid sen det tog slut. Hon hade inte kommit över honom och ville nog inte att det skulle vara slut. Han och ex-flickvännen var dessutom goda vänner och träffas ofta så han ville naturligtvis inte göra henne ledsen. Dessutom var han nog en aning osäker på känslorna för den nya tjejen. Hon fick höra att offentligt var dom bara kompisar och dom kunde inte kramas ute eller gå till vissa ställen av risk för att stöta på exet , exets vänner eller familj. Ja ,dom kunde inte ens gå till mataffären eller ta en promenad tillsammans.

Dom kunde bara träffas hemma hos varandra och på tu man hand. Det kändes väl okey i början för min bekant för man vet ju inte hur förhållanden utvecklas även om hon redan tidigt kände att hon verkligen tyckte otroligt mycket om den här killen. Han var väl lite mer osäker dom första månaderna. Han tyckte det var mysigt att sova tillsammans då och då men att vara ihop var han en aning tveksam till. Skulle han på bio, fest eller annat var det med kompisarna och hon blev aldrig tillfrågad att följa med. Hon frågade några gånger men fick alltid höra att just då passade det inte.

Efter en tid blev han mer säker på sina känslor och sa att det var okey om exet fick fick veta att han träffat någon annan men han ville inte slänga det i ansiktet på henne när dom pratade eller sågs. Inte heller blev det av att han träffade min bekant annat än hemma hos sig eller henne. Ofta fick hon höra efter att han varit på någon fest eller liknande att han tänkt fråga henne om hon ville med men det blev inte av eller han trodde inte att hon kunde just då. Nästa gång kanske....

Att träffa varandras familjer är naturligtvis inte heller aktuellt. Och till omgivningen säger den här killen att han är singel. Hon känner sig inte som singel men inte heller som om hon är ihop med någon. Konstig känsla. Hon försöker verkligen ha tålamod och anpassa sig till situationen och göra som killen vill men samtidigt kan hon inte låta bli att grubbla och undra. Visst har hon frågat honom då och då men han säger antingen att hon kommer med olika anklagelser eller att naturligtvis kan dom göra massor av saker , det har bara inte blivit av.

Hon har försökt att dom ska äta lunch, gå på bio eller gå ut själva men varje gång har han haft annat att göra så det har inte blivit av. Fortfarande ses dom inte annat än hemma hos varandra när dom är ensamma. Dom kan inte ens gå ner till videobutiken runt hörnet och hyra film tillsammans. När hon frågar säger han att det är klart dom kan, men inte just idag och förut har det bara inte blivit av. När dom ses är det oftast sent på kvällen sover hos varandra och nästa dag har han alltid mycket att göra så han går tidigt eller hon måste gå efter frukost.

Jag vet inte hur lång tid man ska ha varit tillsammans innan man träffar varandras vänner och familjer. Den här tjejen har hoppats att det ska lösa sig med tiden och det gör det kanske men nu har det gått 1.5 år och det har varit väldigt tärande på hennes självförtroende. Hon känner sig som en älskarinna till sin pojkvän. Någon som man träffar och har sex med i hemlighet men inte presenterar som flickvän utåt. Dom ses fortfarande regelbundet , sover hos varandra och har väldigt mysigt på tu man hand.

Hon älskar verkligen den här killen. Hon vill att dom ska vara tillsammans.Samtidigt så tycker hon att det här hemlighetsmakeriet är jobbigt. Hon känner det som om det är något fel på henne eftersom dom inte kan synas tillsammans. Naturligtvis är det viktigaste att dom trivs ihop på tu man hand men hon vill ju också kunna gå på stan , bio , ta en fika , gå på fest, träffa hans vänner och familj. Liksom kunna vara någon sorts officiell flickvän. För allt annat i förhållandet utom det här hemlighetsmakeriet tycker hon är hur bra som helst.

Hon har pratat med honom om det här och han säger att naturligtvis ska hon få följa med på nästa fest eller träffa hans familj. Men så har han sagt i ett halvår och ingen förändring sker.
Ska hon bara ha tålamod och vänta eller ska hon ställa hårdare krav eller ska hon dumpa honom? Varför gör han så här att han exkluderar henne från sitt övriga liv? Dumpa vill hon egentligen inte eftersom hon tycker väldigt mycket om honom. Samtidigt är det här hemlighetsmakeriet jobbigt och tråkigt och hennes självförtroende har fått en rejäl törn. Hon förstår inte heller varför deras relation måste vara så hemlig eller är det normalt att vänta 1.5 år eller mer med att presentera en ny flick/pojk vän för vänner och familj? Varför vill man ha ett hemligt förhållande om man inte är ihop med någon annan? Eller är kanske den här tjejen bara onödigt svartsjuk och jobbig?

18 kommentarer:

Ulrika sa...

Jag känner inte killen men det där låter väldigt misstänkt i mina öron. Visst jag hade haft all förståelse om det tagit slut för ett par månader sedn, men 1,5 år! Nej..

Min gissning: killen träffar fortfarande sitt ex / försöker övertyga henne att ta tillbaka honom. Vågar man inte ens gå och hyra en film handlar det inte bara om omtänksamhet.

Jag tycker att hon ska sätta ett ultimatum:
Antingen är vi officiellt pojkvän - flickvän eller så kommer vi aldrig mer ses igen.

Har själv varit i den sitsen en gång i tiden och det krävdes ett ultimatum.

Anna Malaga sa...

Ja, det är väl det här som är en "kk", eller hur? Om man vill vara det är ju upp till var och en. Om den här tjejen inte vill vara det, mâste hon ju ändra pâ det.
Han verkar ha vant sig vid situationen och gillar den som den är. Hon kan antingen säga att hon helt enkelt inte är intresserad av att ha den typen av relation. Ge honom nâgra veckors betänketid, utan att träffas alls. Kanske saknar han henne dâ.
Själv hade jag nog fixat till nâgon slags intrig... typ gâtt ut med/bjudit hem en manlig kompis istället och sett om han hade blivit svartsjuk.

Haydee sa...

Även om jag själv befunnit mig i en likadan situation förut sa later det där väldigt konstigt just med tanke pa att det inte handlar om 1,5 manad utan 1,5 ar!
Även jag tror som Ulrika här ovan att killen fortfarande har nagot ihop med sitt ex. Eller med nagon annan. Men han är inte den rätta för din kompis om han haller pa sa här. Sa mitt tips är ocksa att hon ska ställa honom mot väggen och ställa ett ultimatum: officiellt förhallande eller inget alls. Det är säkert inte lätt för henne, men det sparar nog henne fran senare bekymmer.

Thérèse sa...

Ulrika - alltså det har inte gått 1.5 år sen det tog slut med exet utan den här tjejen har träffat den här killen i 1.5 år. Det är väl cirka 2 år sen det tog slut med exet men dom är fortfarande goda vänner. Fast det kan man ju vara fast man inte längre är tillsammans. Men då får man ändå räkna med att den andra någon gång kanske träffar någon annan.

Nu blir jag lite nyfiken på hur det gick när du ställde ultimatum. Om du vill berätta.

Anna - jo det är väl det som kallas kk tror jag. Ha ha fixa en intrig , känns lite andalusiskt eller åtminstone sydeuropeiskt på nåt sätt men det kanske vore nåt. Men du har nog rätt i att han vant sig vid situationen och gillar den.

Haydee - jo det är ju svårt om hon verkligen vill vara ihop med honom att komma med ett sånt ultimatum. Han gillar nog situationen som den är nu och hon hoppas väl att om hon har tålamod så ändrar det sig med tiden.

Jove sa...

Oj, vad jobbigt för henne! Vågar hon så kan hon ju visa din blogg till honom. Det borde få honom att fatta allvaret. Annars borde hon kanske gå vidare, för man kan ju inte tvinga en annan till något.

Thérèse sa...

Jove - nej man kan ju inte tvinga en annan till något. Men hon hoppas väl att det ska bli allvar med den här killen och han har säkert vissa känslor för henne också. Samtidigt är det nog lite jobbigt för henne att "vänta och se/hoppas" i 1.5 år som hon har gjort.

Anna Malaga sa...

Nu när jag tänker pâ det har jag ocksâ haft en sâdan här grej (i Sverige). Fast killen i frâga hade precis gjort slut med tjejen, kanske en vecka innan vi träffades.
Han sa däremot att han var jättekär i mig osv osv, men kom alltid hem till mig efter mörkrets inbrott och parkerade bakom en buske, sâ att bilen inte skulle synas frân vägen, hehe....
Hâller med övriga - 1,5 âr är för lâng tid!

Monica sa...

Ultimatum eller dumpa grabben direkt. Sâ kan man inte behandla nân, särskilt inte om man säger sig vilja vara ihop. Ren och skär utnyttjelse. Fy!

Thérèse sa...

Anna - parkerade bakom en buske efter mörkrets inbrott!? ha ha. Var det efter det du fick nog av svenska killar och började träffa spanjorer istället ;)

Monica - det var raka besked.

KARLAVAGNEN sa...

Imse-vimse! Dumpa grabben! NU!

Sofia sa...

Ja, för mig lâter det som att killen inte är kär. Det kan göra sâ ont, sâ ont, att inse speciellt om han själv hävdar att han är det. Och dâ hamnar man i den här situationen dâ man "tassar kring den heta gröten" och sâ springer en massa tid iväg. Dags för din kompis att ställa ultimatum eller lämna honom, som de redan sagt ovanför.

Thérèse sa...

Karlavagnen - raka besked!

Sofia - ja du kanske har rätt , han kanske inte är kär fast han säger det.

Haydee sa...

Nej jag tror inte att han är kär i henne. I alla fall inte tillräckligt kär för att han ska vara bra för henne.

Martin sa...

Vilken vidrig kille , så här beter man sig inte. Man utnyttjar inte en kvinna som madrass. Det här svinet förtjänar fan gruppstryk.

Jeanette sa...

Alltså tjejen är ju värd nån mycket bättre! Snälla..hur kan man tillåta sig själv att bli behandlad på detta sätt? Kanske låter hårt men..

Carin sa...

Svårt när den ena vill mer än den andre, eller vill något annat, det är nog bara ens eget inre som till slut vet vilken väg som är den rätta, även om det kan vara svårt att erkänna för sig själv. Vi fungerar alla olika och kanske har han starka känslor för henne men vill av olika anledningar inte ha de krav och band som ett riktigt förhållande innebär, kanske kör han dubbelspel. Vem vet. Saken är den att vi gör det som fungerar. Hon måste känna efter i magen vad det är hon verkligen vill, kan hon acceptera situationen som den är, fortsätta på dessa villkor? Kanske måste hon i så fall släppa idén om hur det borde vara och "go with the flow" ett tag till. Vill hon egentligen något helt annat och är olycklig borde hon lägga korten på bordet och kräva ett tydligt svar på om han är beredd att ta nästa steg. Om inte är det bästa att bryta helt och gå vidare. Ont gör det, förbaskat ont, men som sagt att inte vara sann mot sig själv gör ondare i längden.

Krokofanten sa...

Jag tror som Ulrika att hon måste ställa ett ultimatum. För sin egen skull, för sitt självförtroende. Nu är jag mer som "le curé du village" (By prästen) "Faites ce que je dis, ne faites pas ce que je fais..." (Gör som jag säger och gör into som jag gör).
Det är jättesvårt! Jag var själv tvungen att välja för ett tag sedan. Inte roligt... Kanske vore det bra att inte träffas på ett tag, se om hon verkligen saknar honom, låta honom ta kontakt...
Det känns så förbannat nedvärderande att inte "finnas". Nej säger jag! Hela världen är full av karlar! Ett franskt ordspråk sen håller jag tyst! Il vaut mieux seul(e), que mal accompagné(e). Bättre ensam än i dåligt sällskap!
Hoppas att det ordnar upp sig!
Kram!

Anonym sa...

The specific saddest a component in the region of holding on to would individual will be awesome versus a new fluctuates as well as it eager to throw in the towel or their loved ones,
co-workers nicely as individual health in the interest of
ones own "stuff". Microwave ovens, such as the ir stove tops, derived from implementing
divergence to prepare dinners by the range stage.
The primary it because you see, the food cooking fishing boat onto the Nuwave ranges
turbo cookware contains thermoplastic (rubber). The particular low-priced and additionally less well known teppanyaki grillz are ideal for absorbing away with
you whenever you within easy events up.

Feel free to visit my website ... panasonic toaster oven nb-g110p reviews