Tjurfäktning debatteras i Spanien

”Tortura no es cultura”, tortyr är inte kultur, säger motståndarna. ”La Fiesta” måste k-märkas, svarar anhängarna. Tjurfäktningen står åter i centrum i den spanska debatten sedan Katalonien diskuterar ett förbud. Författare, filosofer, artister och politiker har kastat sig in i striden.

Kanarieöarna förbjöd det redan 1991. Nu har Kataloniens parlament startat en debatt om tjurfäktning ska förbjudas också i den självstyrande regionen Katalonien.

Under våren har katalanska el Parlament hållit utfrågningar med ett 30-tal experter – hälften från vardera lägret – om olika aspekter på ”La Fiesta Nacional”, som tjurfäktningen kallas i Spanien. Det har fått känslorna att svalla igen – för och emot.

Striden återspeglar också de gamla motsättningarna mellan Madrid/centralmakten och Barcelona/Katalonien. Regeringschefen i Madridregionen, Esperanza Aguirre, har kontrat med att förklara La Fiesta för en ”tillgång av kulturellt intresse”. Därför ska tjurfäktningen k-märkas, på samma sätt som historiska byggnader och monument, tycker Aguirre, som är en av högerpartiet PP:s mäktigaste politiker.

Andra PP-styrda regioner som Valencia och Murcia var snabba att ta efter. Och den konservativa dagstidningen ABC har startat en namninsamling ”För friheten att gå på tjurfäktning”. Karikatyrtecknaren ”El Roto” i El País (center-vänster) har en annan syn på saken: ”Ingen är tvungen att gå på tjurfäktning – utom tjurarna.”

Djurrättsadvokaten Daniel Dorado ironiserar också över k-märkningen; han har ansökt om att även ”La Siesta” ska skyddas i lag. Och han åberopar samma skäl som Aguirre: ”en sedvänja som funnits i den spanska kulturen sedan urminnes tider”. Han hänvisar till den spanske författaren och Nobelpristagaren Camilo José Cela, som talade om ”iberisk yoga”, ”att utövas i pyjamas, med Fader vår och en potta”.

Aguirre betonar att tjurfäktning betytt så mycket för spansk konst och litteratur:

–Det har varit en inspirationskälla för Goya, Picasso, García Lorca, och utanför Spanien för Hemingway och Orson Welles.

Men Aguirre får svar på tal från författaren och vänsterkrönikören Concha Caballero:

”Hemingway tyckte inte bara om tjurfäktning, han jagade också lejon, elefanter och andra vilda djur som nu är fridlysta”, skriver Caballero i El País.

Hon radar upp spanska författare som tagit avstånd från La Fiesta – Lope de Vega, Quevedo, Larra, Antonio Machado, Benavente – ”författare som talar om barbari, tortyr, lidande och grymhet”. Hon citerar också García Lorca: ”Spanien är det enda landet där döden är ett nationellt nöje/skådespel”.

–Lyckligtvis är det inte så längre. Vi har gjort oss av med den slöja som gjorde att vi såg tjurfäktning som rit, skola eller konst, det som bara är tortyr och smärta, sönderslitet kött från ett vackert djur.

Spaniens kung Juan Carlos stöder La Fiesta och går själv på tjurfäktning ibland. Men drottning Sofía, som är från Grekland, gillar det inte. Bägge håller sig dock utanför debatten.

Men Dalai Lama, buddhisternas andlige ledare, har däremot lagt sig i. I ett brev till Kataloniens parlamentariker uppmanar han dem att förbjuda denna ”grymma offentliga sed som åsamkar oskyldiga djur fruktansvärd smärta”.

Den spanske filosofen Fernando Savater försvarar tjurfäktningen, liksom författaren Mario Vargas Llosa. Savater tror att många andra djur skulle ”avundas det privilegierade liv som en stridstjur får leva fram till den sista kvarten i sitt liv”. För honom handlar det i sista hand om människans frihet att välja.

Det betonar även Vargas Llosa, som utvecklar sitt försvar av La Fiesta på en helsida i El País. Där raljerar han över att även de som är emot tjurfäktning avnjuter kräftor och andra skaldjur, trots att de har kokats levande. Eller att vi äter grisar, gäss och kalkoner.

”Tjurfäktningen representerar en form av spirituell och känslomässig föda lika intensiv och berikande som en Beethovenkonsert, en komedi av Shakespeare eller en dikt av Vallejo”, skriver Vargas Llosa, som också jämför La Fiesta med dans, måleri, teater och poesi.

Före sommaren ska Kataloniens parlament rösta ja eller nej till ett förbud; men utgången är oviss eftersom frågan delar några av de politiska partierna.