söndag, november 15, 2009

Pyntpsykos

Jag håller helt med här Håller med så mycket att jag inte kunde låta bli sno rubriken. Det är bara mitten på november men det skyltas med julpynt överallt på stan. Man blir ju smått galen. Tydligen är det lika illa i Frankrike. Förr drog julpyntet inte igång förrän första advent som var skyltsöndag. Inte skyltsöndag med dagens mått då alla ska ut och handla för då hade affärerna söndagsstängt. Då promenerade man bara runt i stan och kikade på julpyntet som hade kommit upp i skyltfönstren.

Kan inte affärerna något år lära sig ta det lugnt med julpyntet. Man hinner ju bli less redan innan första luckan i adventskalendern ska öppnas.

torsdag, november 12, 2009

vaccinera eller inte

Jag vet inte om detta med svininfluensan är ovanligt hysteriskt i Sverige eller i staden där jag bor. Jag har vid två tillfällen försökt vaccinera mig och barnen. Det har resulterat i att vi fått stå nästan en halvtimme i en lång kö på trottoaren i novemberkyla för att få veta att vaccinet är slut. Min son som är autistisk klarar knappt att stå fem minuter i en kö. Så att det skulle bli aktuellt att köa igen känns helt främmande just nu. Jag har hört om personer som fått köa fyra timmar för att få vaccin.

Att strunta i vaccinering på grund av kö är ju naturligtvis inte ett skäl men köandet har fått mig att fundera hur viktigt och nödvändigt det kan vara med vaccin. Vi tillhör ingen riskgrupp och är sällan sjuka. Jag har aldrig vaccinerat mig mot vanlig influensa och kommer inte ens ihåg att jag har haft det. Så just nu känns det som jag tänker klara mig utan det här vaccinet. Bara för att jag säger det nu betyder det inte att jag inte kommer ändra mig. Även om jag inte är så påläst i frågan har jag länge känt mig tveksam till nyttan med den här massvaccineringen.

Vad ska ni göra? Vaccinera eller inte? Varför? Varför inte?


Jag väntar tillökning!

Tillökning i form av en ny blogg. Jag börjar känna mig lite less på den här bloggen. Dock kommer jag inte helt att sluta skriva här. Det blir något inlägg då och då när jag har lust. Den nya bloggen är tänkt som en renodlad matblogg. Jag skriver ju ofta om mat här och har länge tänkt begränsa mig helt till det. Förutom recept blir det också berättelser, om olika råvaror och restaurangtips. Men mycket recept är det tänkt att bli. Allt från mat, smårätter, bakning, godis och dryck. Ambitionen är minst ett inlägg om dagen.

Eftersom jag är vegetarian blir det helt vegetariska recept men definitivt sånt som även icke-vegetarianer kan gilla. Dessutom kan man ofta lägga till kött och fisk till många rätter om man inte vill ha det helt vegetariskt. Någon propaganda mot köttätande kommer inte att bedrivas. Min ambition är att bloggen ska krylla av matbilder.

Jag överger inte helt den här bloggen. Den fortsätter väl lite på halvfart som den har gjort hela hösten. Min nya blogg Vegetarisk Värld finns här
Jag hoppas ni vill följa den och även fortsätta titta in här ibland

lördag, november 07, 2009

hårfärgning och örhängen

Läste det här inlägget hos Sara. Skrattade så klart men kom också att tänka på när jag tillbringade tre månader i Mexico. Min dotter var då 6-9 månader. Jag är väldigt mörkhårig, hennes pappa är ljushårig och hon har fått någon väldigt vacker rödblond nyans på sitt hår. I Mexico fick jag flera gånger frågan om jag färgade dotterns hår. En helt vansinnig fråga. Ingen normal person skulle väl använda hårfärg på en bebis.

Dessutom frågade folk ofta varför hon inte hade hål i öronen. Att jag svarade att det får hon bestämma själv när hon blir äldre ville många inte riktigt acceptera som förklaring. Då kommer hon ju ändå att ta hål när hon blir äldre så varför inte göra det redan nu? Vad väntar du på? Dessutom skulle det vara lättare att se att min bebis var en tjej då.

Verkar populärt ta hål i öronen på små flickor i hela Latinamerika. Har fått samma fråga i Venezuela, Guatemala och Honduras och även i Spanien en gång. När min dotter var 4-5 år och gick på spansk skola i Madrid var hon den enda tjejen i klassen som inte hade hål i öronen. Nu har hon hunnit bli åtta år och har fortfarande inte hål i öronen. Men den dag hon vill ta det får hon naturligtvis göra det.

Det är ju ytterst få vuxna kvinnor i Sverige som inte har hål i öronen. Själv tog jag hål som trettonåring. Tog tre hål i ett öra och ett i det andra. Sen väldigt många år använder jag bara ett hål i varje öra fast dom övriga två i högra örat har inte växt igen. Jag är rätt tråkig när det gäller örhängen. Har nästan alltid två små tjocka guldringar som jag fått för många år sen. Sover med dom. Byter sällan och byter ofta ganska snabbt tillbaka. Får försöka bli lite roligare då för jag har ju en del örhängen jag kan använda.

torsdag, november 05, 2009

Kokainkungens flodhästar

Pablo Escobar var en av Sydamerikas mest kända och mytomspunna brottlingar. Pablo Escobar växte upp under knappa förhållanden i Medellin i Colombia. Han började sin kriminella bana som biltjuv. I tonåren stal han bilar, som han plockade sönder och sålde delar av. Snart insåg han att det fanns mer pengar att tjäna på droghandel. Han avancerade snabbt i drogbranschen och blev ledare för den ökända Medellin-kartellen. Mest var det kokain som smugglades och såldes runt om i världen. Pablo Escobar var känd för att vara hänsynslös. Det påstod att hans motto var plata o plomo dvs. pengar eller bly vilket innebar att antingen accepterade man en muta eller fick en kula i kroppen.
Trots det var han relativt populär i sin hemstad Medellin där han donerade pengar till skolor, idrottslag, vårdcentralen och annat, främst i slummen. Det hade Pablo råd med för i början av 90-talet var han enligt tidningen Forbes världens sjunde rikaste person.

Han byggde en lyxig hacienda utanför Medellin där överdådet var minst sagt stort. Ingen lyx saknades och det fanns lite udda inslag som privat tjurfäktningsarena och ett privat zoo. Där fanns alla möjliga exotiska djur som han smugglat in till Colombia från hela världen.

1993 sköts Pablo Escobar ihjäl under ett flyktförsök från polisen. Efter Pablos död förföll haciendan men vissa av djuren togs om hand. Dock inte ett gäng flodhästar som fanns där. Dessa rymde och förökade sig i området. Dom verkar trivas utmärkt och har blivit lite av en turistattraktion liksom Pablos gamla hem.

När en flodhäst nyligen sköts blev det ett ramaskri i Colombia. Den nyheten fullständigt dominerade media en tid. Det är många i Colombia som tycker om att ha flodhästar i naturen men långt ifrån alla. Flodhästen är ett farligt djur och rapporter har kommit in om bönder och fiskare som råkat ut för incidenter i flodsystemet.

Det debatteras livligt om man ska inhägna området, flytta flodhästarna till zoo eller skjuta av dom. Samtidigt är flodhästarna omtyckta. Experter från Sydafrika har varit på plats för att studera flodhästarna och lära colombianska forskare och veterinärer mer om djuren. En veterinär i området vill ha någon slags uppfödning och vill att flodhästkött i framtiden ska finnas på menyer i Colombia. Tydligen ska det smaka bra sägs det.

Vissa menar att då flodhästen är på väg att utrotas i stora delar av Afrika har djuren fått en fristad i Colombia där stammen kan växa och kanske till och med på sikt bli större än den i Afrika. I Afrika finns flodhästen idag bara i ganska få, små områden spridda över kontinenten och utanför Afrika är den helt utrotad. För 2000-3000 år sen fanns flodhästar även i delar av Mellanöstern.

Just nu är väl framtiden oviss för Colombias flodhästar. Men då dom blivit ganska populära är det nog ingen omedelbar risk att dom skjuts eller fångas in.


Juridik for dummies

Jag tänkte kolla om någon som läser här vet om lagboken finns på nätet. Gärna med kommentarer så även vi som inte är jurister hittar och förstår. Eller ännu heller om det finns något i stil med "Juridik for dummies". Eller finns det till och med jurister som har någon gratis telefonlinje man kan ringa om man vill ha svar på några frågor. Ett lite jobbigare och mer oseriöst alternativ skulle vara att försöka smita in på en juristfest men skulle helst slippa. Någon som har koll?