fredag, oktober 24, 2008

mer Segovia

I måndags när jag la ut bilder till fotokedjan Utan Ord valde jag att visa den romerska akvedukten i den lilla vackra staden Segovia som ligger 10 mil nordväst om Madrid.

Staden är verkligen otroligt mysig med trånga vindlande gränder , sin välbevarade ringmur, vackra hus och kyrkor omgiven av höga ofta snöklädda bergstoppar. Här har jag skrivit mer om Segovia i samband med vårt besök där.

Jag har drabbats av en intensiv längtan till Spanien dom senaste dagarna. Kan nog ha en del att göra med det tråkiga svenska höstvädret. Vet inte när jag kommer iväg nästa gång. Förhoppningsvis ska det inte dröja alltför länge. Vet dock att det är ganska stor risk att det blir mycket bilder från Spanien här på bloggen om längtan håller i sig.
Posted by Picasa

Akvedukten

Posted by Picasa

Akvedukten

Posted by Picasa

Plaza Mayor och katedralen


Alcazar (borgen9 i Segovia som sägs ha inspirerat Walt Disney till hans sagoslott

Posted by Picasa

riddare inne i Alcazar (borgen)

onsdag, oktober 22, 2008

el buho biblioteca



Tänkte skriva något men bestämde mig för att göra som ugglan på bilden istället , stänga av datorn och ta en lugn kväll med en bok. Alltså ingen bloggpaus , bara en lugn kväll med datorn avstängd , återkommer redan imorgon. Nåja lugn och lugn , har en del annat att göra också innan jag får mysa med boken. Har snart läst ut Montefiores böcker om Stalin , Den unge Stalin och Stalin: Den röde tsaren och hans hov, som är otroligt spännande och intressanta. Kan varmt rekommenderas. Båda böckerna har blivit bestsellers i över 30 länder. Har jag snart läst ut dom så jag skulle gärna vilja ha lite boktips om någon vill dela med sig.

Kul att ni var några som vågade gissa på inlägget nedan. Men bara Erik i Vilanova hade rätt. Japan är det enda land i världen där man hade fler träd år 2000 än år 1900. Japanerna är tydligen väldigt flitiga när det gäller att plantera och vårda träd.

tisdag, oktober 21, 2008

en gissning om träd

Det finns bara ett land i världen där det växte fler träd år 2000 än år 1900. Kan någon gissa vilket land? Det är nog inte det första land man tänker på i såna sammanhang. Kanske inte helt lätt att gissa men försök gärna ändå. Landet ligger i Asien.

Posted by Picasa

Palm och drakblodsträd från Spanien

världens bästa tvål

Sara skriver om Savons de Marseille och jag kan bara instämma att det är världens bästa tvål. Rubriken till inlägget snodde jag helt fräckt av Sara. Precis som Sara känner inte heller jag några begränsningar eller betänkligheter för att komma hem med 10-12 underbara Marseille-tvålar när jag har varit ute och köpt tvål. Man vill ju ha minst en av varje god doft citron , ros , apelsin , lavendel , mimosa , kaprifol, vanilj , honung , persika och många andra dofter.

Förutom att tvålarna doftar underbart är dom gjorda av olivolja vilket inte torkar ut huden lika mycket som vanlig tvål. Något jag märker särskilt på vintern då huden ofta tenderar att bli lite torr. Jag använder inga andra tvålar. Min son har dessutom en del problem med eksem och torr hud och jag tycker att jag märker skillnad när han använder olivoljetvålar jämfört med vanliga tvålar. Eksemen ser bättre ut och hans hud blir inte lika torr. Ett extra plus är också att tvålarna är väldigt dryga och verkar räcka hur länge som helst.

I Madrid hade jag turen att bo nära affären L´Occitane som bara sålde olika olivoljetvålar och underbara presentkorgar med Savons de Marseille. Jag har fortfarande tvålar kvar som jag köpte på mig innan jag lämnade Madrid. Fast jag har hunnit handla Savons de Marseille här i Sverige också men inte hittat en lika bra och välsorterad butik som L´Occitane.


Tvål-affär i Hyères i södra Frankrike. Bilden är tagen från Wikipedia

måndag, oktober 20, 2008

vikarierande utan ord - akvedukten i Segovia , Spanien

Eftersom min bloggkompis Pumita är i Sydamerika och har det trevligt kommer jag att vikariera för fotokedjan Utan Ord här hos mig på måndagar i en månad framåt. Jag gör som Pumita och lägger upp Mr Linky ungefär kl. 19 varje måndag. Hoppas ni vill vara med. Regler för fotokedjan hittar ni här

Idag kunde jag inte välja bild så ni får tre bilder på den stora och vackra akvedukten i staden Segovia cirka 10 mil nordväst om Madrid. Alcazar (borgen) i Segovia sägs ha inspirerat Walt Disney till hans slott. Klicka på länken och döm själva. Förutom akvedukten och alcazar så har staden en väldigt fin katedral och det är en mysig stad med trånga vindlade gator innanför en ringmur. Väl värd ett besök.

Posted by Picasa


Posted by Picasa


Posted by Picasa



söndag, oktober 19, 2008

världens tråkigaste jobb?

Nadia som befinner sig i Chiles huvudstad Santiago skrev om jobb som inte finns i Sverige. Jobb som egentligen alla kan utföra själva. Hon skrev om en kvinna som satt i hissen i ett köpcenter och tryckte på knapparna för dom olika våningsplanen så den som åker hiss ska slippa denna betungande syssla.

Jag har också stött på "hissflickor" åtminstone två gånger. Båda gångerna i Venezuelas huvudstad Caracas. I Sydamerikas största affärsgalleria Centro Comercial Sambil samti en av stdens skyskrapor där turistinformation låg högst upp. Om det var våning 54 eller 37 är jag och ressällskapet lite oense om , vi var på både våning 37 och 54 i olika skyskrapor i Caracas, men högt var det och utsikten över staden var fantastisk. Turistinformationen i Caracas hade ingen karta över staden vilket var anledningen till att vi gick dit. Däremot ville dom ge oss massor av fågelplanscher och rekommenderade olika ställen i Venezuela dit man kunde åka för att skåda fågel. Jag är inte så förtjust i fåglar och fågelskådning med två småbarn kändes väl inte så lockande.

Min son var i den åldern väldigt förtjust i att trycka på knapparna i hissar varje gång vi åkte hiss. Vilket hissflickan absolut inte tillät och sonen blev ganska missnöjd.

Jag har hört talas om hissflickor på varuhus i Tokyo men vet inte om det är något som fortfarande förekommer eller som tillhör historien.

Kan man tänka sig ett tråkigare jobb än att sitta i en hiss och trycka på knappar hela dagen? Fast i Venezuela är arbetslösheten väldigt hög så även det tråkigaste jobbet är ett jobb som ger en lön varje månad och man slipper hanka sig fram i en osäker tillvaro bland alla som säljer saker på gatan. Fast det måste ändå vara ohyggligt tråkigt att tillbringa dagarna sittandes i en hiss och trycka på knappar.


Hittade den här bilden från 20- eller 30-talet som föreställer hissflickorna på Stockmanns varuhus i Helsingfors Jag vet inte när dom försvann men jag har själv varit där flera gånger utan att stöta på en enda hissflicka.

måla alla speglar svarta

Ibland blir jag så trött på konsumtionshysterin trots att jag själv är en del av den. Ändå tillhör jag inte dom som har shopping som nöje och jämfört med många är nog mitt klädkonto rätt litet. Trots att jag själv tycker det har jag väldigt mycket kläder särskilt klänningar och en hel drös av olika skor. Jag gillar att kolla på kläder och skor och ibland ser man ju kläder och skor som ger ett otrolig ha-begär.

I några dagar har jag lekt med tanken att under hela nästa år låta bli att köpa kläder , skor och annat jag verkligen inte behöver. Typ ett shoppingfritt år.

Fast jag vet inte riktigt vad jag ska dra gränsen för tillåten shopping. Naturligtvis måste jag köpa mat , tvättmedel , diskmedel , dammsugarpåsar, shampoo och sånt. Men kläder och prylar borde jag kunna låta bli. Jag behöver varken fler klänningar eller fler stekpannor. Smink känns knepigt att helt låta bli men jag kunde jag dra ner på det en del typ bara köpa mascara och läppglans. Eller så bunkrar jag ett års sminkförbrukning i slutet av december.

Har man barn som växer är det svårt att inte handla kläder till dom om jag inte under ett år kunde lägga över den sysslan på deras pappa , farmor , mormor och andra.

Jag brukar inte ge nyårslöften men jag funderar på att lova ett shoppingfritt 2009. Jag kanske skulle bli rikare och mindre fåfäng av det. Samtidigt skulle det vara otroligt trist att inte få köpa en ny snygg klänning om man blir bjuden på en större fest som ett bröllop eller liknande. Dessutom är jag ganska bra på att bryta olika regler utan dåligt samvete så jag vet inte hur realistiskt det skulle vara. Fast på ett sätt skulle det nog kännas skönt , på ett annat sätt skulle det kännas tråkigt.

Vet inte hur seriös jag är med det här. Det får framtiden utvisa. Jag har ju mer än två månader på mig att bestämma mig om det blir något löfte när vi skålar in 2009. Helt genomtänkt är det inte och om en vecka eller två kanske jag tänker hur kunde jag komma på en så vansinnig idé som ett shoppingfritt år , jag som knappast shoppar alls annars.

Rubriken till inlägget är inte så seriöst menad. Även om jag helst går ut sminkad och med kläder jag gillar så är jag inte så fåfäng och absolut inte beroende av speglar. Men jag vill inte måla dom heller för ibland är dom bra.

lördag, oktober 18, 2008

botemedel mot autism

Jag läste om skådespelerskan Jenny McCarthy som hävdar att hon har botat sin sons autism genom att utesluta mjölkprodukter och gluten ur hans kost.

Jag har hört detta förut. Jag har också hört om stora tillskott av magnesium och B6 skulle bota autism. Mirakelmedlet Omega3 som sägs hjälpa mot det mesta lär också kunna bota autism.

Ingen av dessa metoder är ännu vetenskapligt bevisade och inga svenska läkare ger dessa kostråd till föräldrar med autistiska barn. Om det vore så enkelt att man kunde bota autism genom att ta bort gluten och mjölk ur kosten eller ge stora kosttillskott av B6 och magnesium skulle inte alla som får diagnosen autism också ordineras detta? Jag har hört att det finns föräldrar som lägger ner tid och pengar på olika alternativa behandlingsmetoder som homeopati , antroposofiska behandlingar , kostomläggning och annat men jag har aldrig hört att det gett resultat. I nuläget tror jag inte det finns någon bot mot autism däremot kan en person med autism lära sig otroligt mycket och fungera väldigt bra med hjälp av rätt träning.

Jag har själv en autistisk son. Många år efter jag fått hans diagnos gick jag och hoppades på ett botemedel och sökte information om sånt på nätet och i bibliotek. Idag är det inte hela världen att han är autistisk och bara det senaste året har han utvecklats enormt och gjort otroligt stora framsteg. En släkting som inte hade träffat honom på 8-9 månader sa att det var som en helt annan kille och det var otroligt hur bra kontakt man fick. Hur det fortsätter vet man så klart inte men det viktiga för mig är att sonen har det bra och är lycklig.

Jag vill inte skriva så mycket om honom här men han kan prata , läsa , skriva , räkna , surfar på nätet , lagar mat , dukar, duschar , tvättar håret och sköter all hygien själv , han kan simma 400 meter, är duktig på att sjunga och mycket annat. Men det är inte så att han har någon lättare form av autism (om en sån finns) , han är normalbegåvad men har stora svårigheter på många områden speciellt gäller det den sociala biten som till exempel umgänge med andra människor.

Då och då har det hänt att människor i min omgivning föreslagit att jag ska prova att ändra hans kost. Min son gillar mat väldigt mycket och äter precis allt. Jag vill inte på egen hand hålla på och laborera med hans mat eller ge honom stora mängder kosttillskott. Ingen läkare eller dietist som jag har pratat med har heller rekommenderat det. Jag litar ändå på att dom läkare som träffar min son vill hans bästa. Generellt tycker jag man ska vara försiktig med olika dieter till växande barn om ingen läkare eller dietist rekommenderar det av någon orsak.

Visst man förlorar väl inget på att under en period prova med en kostomläggning men jag känner mig skeptiskt till att det ska fungera och dessutom är det inte ett problem att min son är autistisk. Utan autismen är han inte heller min roliga , kramiga och goa kille. Så rent hypotetiskt är det inte självklart att jag skulle vilja att han skulle bli "botad" om det fanns ett mirakelpiller. Det skulle vara mer angeläget med ett mirakelpiller som kunde bota omgivningens intoleras mot avvikande människor. Min sons sjukdom syns inte på utsidan vilket kan göra folk ute förvirrade när en kille som ser "vanlig" ut beter sig underligt på olika sätt.

Visst går det att genom olika dieter att lindra och kanske till och med bota olika sjukdomar. Även om jag inte alls är påläst i ämnet så ställer jag mig skeptisk till att autism skulle vara en sjukdom som man kan bota med en viss diet. Om någon är intresserad så hittade jag den här sidan om att kost kanske kan lindra autism. Jag är fortfarande skeptisk efter att ha läst sidan. På Riksföreningen Autisms utmärkta sida finns mer att läsa om autism.

stämma Gud för terrorism

Jag hittade en kul grej i min morgontidning idag. En liten notis om en senator som vill stämma Gud för terrorism. Ernie Chambers är delstatssenator i Nebraska och har misslyckats med sitt försök att ställa Gud inför rätta för terrorism. Han anser att Gud via bibeln har framfört hot och utlöst död och förödelse i världen. Domaren avslår målet med motiveringen att Gud inte har någon känd adess så därför är det inte möjligt att delge Gud stämningen.

Men Ernie Chambers funderar på att överklaga eftersom domstolen inte förnekar att Gud finns. Han menar också att eftersom Gud vet allt så vet han också att han har blivit stämd.

Visst man kan tycka att han har en poäng men jag fattar inte vad han har tänkt att det ska resultera i. Ska han få ett skadestånd av Gud? Ska hela mänskligheten få ett skadestånd av Gud? Ska Gud skriva om Bibeln och refusera dom partier där det förekommer hot och där död och förödelse näms? Intressant att se om han överklagar och om det leder till något. Fast jag tycker nog det finns vettigare saker att lägga ner tid på.

fredag, oktober 17, 2008

I natt hade jag Stalin i sängen

Ja inte den gamla Sovjetledare förstås för honom hade jag inte velat dela säng med även om det påstås att han var en jäkel på att förföra kvinnor redan som ung utan makt. Däremot somnade jag med Simon Sebag Montefiores bok Den unge Stalin som jag låg och läste. En bok man verkligen fastnar i. Jag kan verkligen rekommendera den och Montefiores andra bok Stalin : den röde tsaren och hans hov

Två biografier om Stalin kanske inte låter så spännande men Cambridge-historikerna Montefiore böcker är både spännade och fascinerande. Böcker man verkligen fastnar i. Han har gjort ett gediget arbete och rotat fram tidigare ej tillgängligt material i dom ryska arkiven. Det är en mycket spännade tid före , under och efter den ryska revolutionen som skildras. En tidsepok som jag liksom många svenskar inte kunde så mycket om. Att Stalin inte var någon mysfabror vet alla redan och den åsikten ändras inte av att läsa böckerna. För den som har tid och möjlighet kan jag verkligen rekommendera Montefiores båda böcker.

I Sverige finns för övrigt 76 personer som har efternamnet Stalin. Fast på svenska brukar man uttala det med betonining på sista stavelsen så det blir Stalin. På Södra Förstadsgatan i Malmö finns en skylt med tandläkare Stalin. Jag har många gånger tänkt ta en bild på skylten när jag gått förbi. Försökte googla fram en bild men fick bara fram att tandläkare Stalin var expert på patienter med tandläkarskräck. Han är säkert en bra tandläkare men det är nog inte bara jag som reagerat på skylten. Kan tänka mig att alla dom som heter Stalin i efternamn har fått en hel del kommentarer.

Nu kom jag ifrån ämnet lite. Skulle bara skriva : Läs Motefiores böcker om Stalin! Dom är otroligt intressanta och läsvärda.

onsdag, oktober 15, 2008

조선민주주의인민공화국

Tecknen i rubriken är koreanska och betyder Demokratiska folkrepubliken Korea eller Nordkorea som vi brukar säga.

Jag hade nyligen gissa vilket land stranden ligger i här på bloggen. Ni var inte så många som gissade men bara Sara hade rätt. Stranden heter Kumgangsan-beach och ligger i området Kumgansan i Nordkorea. Området är känt för sina natursköna berg och stränder. Få turister kommer till Nordkorea överhuvudtaget och visum krävs. Men till Kumgangsan kan man resa utan visum från Sydkorea.



Men man kan inte resa på egen hand utan måste resa i grupp med inhemska guider. Jag har några kompisar som har varit i Nordkorea. Dom åkte en gruppresa som tog tåg från Beijing till huvudstaden Pyongyang. Dom tillbringade några dagar i Pyongyang och gjorde en utflykt ner till Panmunjom som är en gräsnstation mellan Nord- och Syd-korea.

I det obligatoriska programmet ingick bland annat att titta på mass games (videoklipp för den som vill beskåda nordkoreanskt mass game), besöka ett mönsterdagis, besöka Kim Il Sung museet och andra museum och monument som hade med landets kultur och historia att göra. Möjligheterna att gå omkring själv och att prata med folk på stan var begränsade. Som turist får man heller inte äga den nordkoreanska valutan won och affärerna är få så Pyongyang är inget resmål för den som gillar att shoppa. Tunnelbanan var väldigt ren och vackert utsmyckad. På kvällarna var den snurrande hotellbaren med imponerade utsikt högst upp i en skyskrapa enda nöjet. Där kunde man sjunga karaoke och efter lite tjat lyckades dom få personalen att skaffa och tillaga hund så dom fick smaka. Guiderna ordnade en dag en grillfest utanför staden där hela bläckfiskar grillades och åts.

äta hund

Jag får kanske inleda med att varna känsliga och hundälskande personer från att läsa vidare. Under mitt inlägg om hundvalpar och igelkottar fick jag en kommentar som anspelade på hundar som mat.

I Sverige och många andra länder är det för dom flesta absolut otänkbart att äta hundkött. Spontant kan jag tycka att det känns väldigt motbjudande. Jag tycker om hundar och har haft en collie. Har även haft katter som husdjur och föredrar nog egentligen katter framför hundar fast det har inte med saken att göra. Trots att jag själv inte äter något kött alls oavsett vilket djur det kommer ifrån så känns det mer motbjudande att äta hund än ko eller gris.

Fast de är nog för att tanken på att äta hund är så tabu i Sverige. För samtidigt kan jag också tycka att äter man kött borde man väl kunna äta vilka djur som helst som smakar bra. I länder som till exempel Kina , Korea och Vietnam förekommer hundkött på matbordet utan att det är så konstigt. Nu har jag hört att även om hundkött förekommer och anses okey att äta i vissa länder är det inte så vanligt på matbordet. Jag känner personer som har ätit hund i Kina och i Korea och ingen av dom tyckte att det var någon gastronomisk upplevelse. Det jag fått höra är att det inte smakade särskilt bra.


Den här portionen med hundkött tycker jag ser allt annat än aptitlig ut. Här och här finns andra bilder på hundar redo för tallriken men dom kändes lite för motbjudande för att lägga upp här på bloggen.

Några vanliga kinesiska rätter av hund är

  • Thit cho hap - steamed dog meat
  • Rua man - steamed dog in shrimp paste, rice flour and lemon grass
  • Doi cho - dog sausage
  • Gieng Me Mam Tom - Steamed dog in shrimp paste, ginger, spices and rice vinegar
  • Thit cho nuong - grilled dog meat
  • Canh Xao Mang Cho - Bamboo shoots and dog bone marrow
  • Cho Xao Sa Ot - Fried dog in lemon grass and chili
För svenskar i allmänhet är nog inte hundkött något som känns okey att äta däremot äter dom flesta svenskar gärna fläskkött något som många muslimer upplever som motbjudande. Jag tycker inte att det är fel att äta hund eller fläsk lika lite som jag tycker det är fel att avstå.

Så vilka djur som är man kan och inte kan äta varierar nog mycket mellan olika delar av världen.
I vissa delar av Sydamerika äter man gärna marsvin något som nog känns motbjudande för dom flesta svenskar att stoppa i munnen. Här finns en bild på två tallrikar med marsvin plus tillbehör som känns lite för motbjudande för att lägga ut här på bloggen.

Det här är inte tänkt som någon anti-kött-propaganda. Jag tycker inte det är fel att äta kött och jag har inget intresse av att få andra att sluta äta kött. Jag är bara nyfiken på vad ni som läser tycker om hundar och marsvin på matbordet. Så jag slänger in en fråga om det och precis som i förra inlägget kan man inte skriva å, ä och ö på free polls.

Skulle du kunna smaka hund?
ja
nej
ater aldrig kott
pollcode.com free polls

Bilden i inlägget , bilderna jag länkar samt listan på maträtter gjorda av hundkött kommer från Wikipedia för jag har aldrig sett varken hund eller marsvin på en tallrik.

cykelhjälm

Såg att mitt inlägg om cykelhjälm eller inte hade orsakat en hel del diskussion i kommentarerna. I Sverige är det lag på att alla under 15 år ska ha cykelhjälm. Är man äldre än så gör man som man vill. Alla barn i Sverige brukar alltid ha hjälm men man ser dom ofta cykla tillsammans med föräldrar som saknar cykelhjälm. När jag jag var barn fanns ingen lag på cykelhjälm och jag tror inte ens det fanns cykelhjälmar annat än för tävlingscyklister. Jag lärde mig cykla utan hjälm och har aldrig senare haft det heller trots att jag numera cyklar ganska mycket. Jag äger ingen cykelhjälm och har väl inga bra ursäkter till att jag inte använder det. Jag kan känna att jag kanske borde ha det när jag kräver att mina barn ska ha hjälm. Eller kräver och kräver för dom är det självklart , alla deras kompisar har också cykelhjälm men dom har aldrig ifrågasatt att jag inte har det.

Men eftersom det blev en sån diskussion på mitt gamla inlägg slänger jag ut en omröstning här. Dom som vill får gärna fortsätta diskutera under det här inlägget. Det gick inte att skriva å, ä och ö på sidan för free polls så ni får stå ut med att det står cykelhjalm i frågan.

har du cykelhjalm?
ja
nej
ibland
nej men jag borde ha
jag cyklar inte
pollcode.com free polls

hundvalpar och igelkottar

Bredvid mataffären där jag brukade handla i Madrid låg en djuraffär. I Spanien har djuraffärerna hundvalpar och kattungar i burar och skyltfönster. Det är förstås inget typiskt spanskt jag har sett det i ganska många länder både i Europa och utanför Europa. Liksom många andra barn brukade mina barn vilja stanna och titta på valparna varje gång vi hade varit och handlat. Att ha kattungar och hundvalpar i skyltfönstret är ganska främmande för oss i Sverige och en svensk släkting på besök i Madrid reagerade mycket starkt på det.

I djuraffären hade dom förutom fåglar , fiskar , marsvin , kanin, hamstrar , sköldpaddor också en del djur som inte är så vanliga i svenska djuraffärer såsom igelkott och jordekorrar. Fast jag har faktiskt sett en igelkott i en svensk djuraffär också. Afrikansk pygméigelkott kallades den men såg ut som en banlig svensk bara lite ljusare. 2500 kronor fick man punga ut med om man ville bli ägare till den.

En hundvalp på en djuraffär i Spanien var inte så billig heller. Dom brukade väl kosta från 500 euro och uppåt. Jag har ingen koll på vad man får betala för en hund i Sverige fast jag gissar att dom svenska priserna är ungefär som dom spanska.

Trots den djurälskande sjuåringens tjat har jag inga planer på att skaffa husdjur. Visst är det mysigt med en hund eller katt men jag är inte överdrivet sugen och dessutom känner jag att jag inte riktigt skulle ha tid. Katt kan jag heller inte ha på grund av sonens allergi.

Jag vet inte om hundvalpar mår sämre än andra djur av att sitta i en bur i ett skyltfönster och bli beskådade av förbipasserade barn. Det är väl knappast några djur som uppskattar att sitta i en bur. Om jag skulle skaffa djur en dag tror jag inte att jag vill ha en kanin, marsivn eller liknande som sitter och spätter bland sågspån i en bur. Jag vill absolut inte ha en fågel som skränar. Men en hund eller katt som är mer sociala än marsvin och fåglar vore kanske mysigt om jag hade tid. Igelkottar är väldigt gulliga men som husdjur känns dom lite tveksamma. Tror inte dom är så roliga och sällskapliga och sover dom inte hela vintern? Fast det kanske dom inte gör om dom bor inomhus i värmen.


en hund i skyltfönstret på en djuraffär i Madrid

tisdag, oktober 14, 2008

gratis bil eller skoter och lägenhet på köpet

Ingen kan väl ha undgått den rådande finanskrisen. Då menar jag den internationella och inte den privata som många också lever med.

Den spanska banken Banesto vill få in kontanter i banksystemet och samtidigt hjälpa bilbranschen så den som binder 18000 euro i banken under två år får en bil eller en skoter. Men man får ingen ränta på pengarna under dom två år dom är bundna hos banken. Banesto har tidigare delat ut platt-TV till människor som bundit en summa pengar på ett konto i banken under en viss period. Trevligt att få en helt ny Citroën (eller skoter om man föredrar det) gratis om man har 18000 euro över. Dock måste man vara skriven i Spanien för att kunna utnyttja erbjudandet.

Det här med att få in kontanter i banksystemet är jag lite skeptisk till. Dom flesta som har 18000 euro över har dom nog inte hemma i madrassen utan troligen sitter dom redan på ett bankkonto.

Överallt i Spanien har fastighetsmarknaden rasat kraftigt. För att locka folk att köpa hade nyligen fastighetsmäklaren Salsa Inmobiliaria i Malaga ett erbjudande om att köp två lägnheter till priset av en. Den som köper en fyrarummare i deras nybyggda radhus vid terrasserna Miraflores får dessutom helt gratis en etta i bostadsområdet Torre del Mar. Fyrarummaren kostar 7,5 miljoner kronor, så budet har sockrats med en extra lägenhet. Jag tycker ändå att 7,5 miljoner känns dyrt för en fyra även om man får en extra lägheten. Men bostadspriserna i Spanien är betydligt högre än dom svenska och då särskilt i storstadsområderna och vid kusterna. Jag fick också känslan av att Miraflores var ett ganska lyxigt område.

Just nu har jag inga planer på att köpa bostad varken i Sverige eller Spanien och jag är nöjd med den bil jag har. Dessutom har jag varken 18000 euro eller bor i Spanien.

lunchtider

Jag var på föräldrarmöte igår. Mina barn trivs väldigt bra i sina respektive skolor och vi föräldrar är också mycket nöjda. Så det var mest lite information om vad dom håller på med.

Fick veta att dom numera läser engelska redan från första klass. Något som inte dottern berättat. Hon kan fortfarande en del engelska och spanska som hon lärde sig på skolan i Madrid men jag är alltför dålig på att hålla igång det. I bland pratar hon lite spanska med en kompis till mig som inte kan svenska. Engelska skulle också funka med honom men hon tycker att hon kan mer spanska. Tyvärr är jag dålig på att hålla barnns spanska vid liv.Jag gör inte mer än läser någon bok eller ser en film någon gång. Bambi på spanska har vi sett så mycket att dottern kan citera stora delar av filmen.

Som en rolig grej på engelska-lektionerna har dom en "brevväns-klass" i Gambia som dom skriver och skickar teckningar till. En kontakt som posten har ordnat genom posten i Gambia. Posten står dessutom för porto. Jag trodde brevvänner tillhörde det förflutna , minns inte när jag själv skrev eller fick ett privat brev senast. Fast även om mail är smidigt så visst kan det vara trevligt att få brev ibland.

En sak som jag reagerade på var när läraren berättade att tre dagar i veckan har klassen sen lunch. Dom äter inte förrän halvtolv. Andra dagar då man hade lunch normal tid äter dom klockan elva. Jag tycker halvtolv är en väldigt tidig lunch. Kan jag välja äter jag helst inte lunch före ett. I Spanien äter ingen vettig människa lunch förrän tidigast klockan två. Många spanska ställen serverar inte lunch förrän mellan 14-16. Jag berättade för mannen som jobbade på ett ställe där jag ibland åt lunch i Madrid att i Sverige brukar restauragner börja servera lunch redan klockan elva tyckte han det lät helt vansinningt.

I Spanien äter man inte heller midddag klockan 17-18 utan man väntar tills 21-22 kanske även senare på helger eller om man går ut och äter. Blir man hungrig mellan måltiderna stoppar man i sig kaffe och en croiassant, en macka eller några tapas. Alltså ungefär som ett svenskt mellanmål. Spanjorer börjar inte skolor och jobb senare än i Sverige så när dom sover är en gåta. Madrid kallas faktiskt för staden som aldrig sover och undersökningar som jämfört sovvanorna i olika europeiska huvudstäder har visat att man sover färre timmar i Madrid än i andra europeiska huvudstäder. När jag bodde i Madrid sändes det populära barnprogrammet Los Lunnis vid halvnio eller nio på kvällen , på vardagar.

Spanjorernas mat- och sov-vanor passar utmärkt när man tar siesta men den är ju officellt avskaffad. Fast det är lite si och så med det. Många, särskilt mindre affärer, stänger några timmar på eftermiddagen. I Andalusien i södra Spanien är seden med siesta ännu mer utbredd än i Madrid-trakten och norra Spanien.

i vilket land ligger stranden?

Tänkte köra lite gissningstävling igen. I vilket land ligger den här stranden?
Det här är nog inte helt enkelt så jag ger några ledtrådar. Är det fortfarande knepigt så lägger jag in fler ledtrådar senare.

Landet ligger i Asien. Relativt få turister besöker landet. Området där den här stranden ligger , landets huvudstad och en känd plats till är dom områden flest turister åker till. I samma område som stranden ligger finns berg som är kända för sin skönhet och sitt rika naturliv och det är populärt område att vandra i. I närheten av stranden ligger också en stor välskött golfbana. Jag har inte själv besökt landet men åtminstone två av mina vänner har varit där.

Landet har en ledare som inte är demokratiskt vald. Han har en väldigt speciell frisyr , gillar James Bond filmer och konjak av märket Hennessy. Dom största religionerna är buddhism och konfucianism. Kimchi är namnet på en i landet populär kryddstark maträtt som består av bland annat kål.


måndag, oktober 13, 2008

Utan ord - Plaza Bolivar , Caracas , Venezuela

Posted by Picasa


Se fler bilder utan ord hos Pumita

Pumita ska ut på en otroligt häftig resa. Buenos Aires , Santiago de Chile , södra Chile och Påskön. Därför kommer jag att från och med nästa vecka och en månad framåt att vikariera för fotokedjan Utan ord. Jag kommer att lägga upp Mr Linky här cirka kl. 19 på måndagar under dom veckor Pumita är borta. Hoppas ni vill fortsätta vara med. Så kommer jag att vara som en hök på Pumitas blogg för jag vill inte missa berättelser och bilder från en sån resa.

lördag, oktober 11, 2008

amma offentligt

Hos Sara hittade jag en länk till det här tidningsomslaget med Angelina Jolie.



Bilden har tydligen retat upp en hel del folk i USA. Om man tittar noga så ser man en liten bebishand och lite av bröstet. Angelina ammar på fotot. Mycket opassande att visa upp en sån intim situation offentligt. USA är inte ett land där man ser kvinnor sitta på caféer och parkbänkar och amma helt öppet. Personligen stör jag mig inte det minsta på att kvinnor ammar på offentliga platser. Tvärtom så tycker jag det är mysigt att se bebisar och gullar gärna med både bekanta och obekanta bebisar om jag får chansen.

När jag själv ammade hade jag lite svårt att amma för offentligt utan var jag på ett café satte jag mig gärna lite dold i ett hörn , var jag i en park gick jag till en mer folktom del. Fast egentligen tycker jag att jag var mesig. Jag tycker absolut inte man ska behöva smyga undan för att amma.

Angelinas ammande stör mig inte det minsta. Jag tycker bilden är fin men undrar vad hon har gjort med sina läppar. Att ha läppar som en anknäbb ser ju helt groteskt fult och vansinnigt ut. Inte det minsta snyggt. Tvärtom. Det är betydligt mer opassande än att amma offentligt. Fast det är bara min åsikt. Bortsett från läpparna så tycker jag att Angelina är väldigt vacker.

recept på god linssoppa

Lök, vitlök, curry, spiskummin, chili, vatten, grönsaksbuljong, röda linser, passerade tomater, kokosmjölk och lime. Allt detta blir en fantastiskt god och smakrik linssoppa.

En soppa som jag verkligen kan rekommendera. Mina barn liksom alla andra som fått smaka den tycker den är hur god som helst. Idag har barnen fått välja vad vi ska äta till middag och då valde mina normalt kött-älskande barn linssoppan för det var längesen.

Receptet jag har blir väldigt mycket soppa så även om man är en hel familj kan man halvera det. Fast jag brukar göra mycket och spara till luncher sen. Går utmärkt att frysa in och värma i mikron. Soppan är både billig och enkel att tillaga. Varje gång jag gör den tänker jag att jag borde äta den oftare. Nu har det gått ungefär tre månader sen jag sist avnjöt den här goda soppan. Hög tid att laga till den igen alltså. Jag har ingen lime men ett helt gäng citroner så jag ska prova att byta ut limen idag , har aldrig gjort det förut men det funkar säkert utmärkt.


foto : Johanna som tar jättefina bilder och har en blogg som absolut bör läsas.

Recept på linssoppa

Hacka två normalstora gula lökar och två vitlöksklyftor. Fräs de båda lökarna i olivolja i en stor kastrull en stund. Låt två matskedar curry, två matskedar spiskummin samt cirka en halv, eller upp till 3/4-dels tesked chili fräsa med löken en kort stund.
Tillsätt 1.2 liter vatten och fyra grönsaksbuljongtärningar. Häll i fyra deciliter röda linser. Koka upp och låt koka i cirka tolv minuter - tills linserna är mjuka.
Tillsätt två halvliterspaket (d v s en liter sammanlagt) med passerade tomater samt en konservburk (400 milliliter) med kokosmjölk.
Pressa ned saften av en lime. Låt limeköttet göra saften sällskap!
Värm upp och rör om ibland, så den inte bränns vid i botten.
Servera! Se upp, den kan vara varm... låt den svalna en aning - då blir den mer smakrik. Jag brukar äta ostmackor till. Både knäckemackor eller rostat bröd med ost är jättegott till soppan.

Den blir ännu godare dagen efter!


Den här har tidigare varit med på bloggen då Niklas (fd. Hans Ångest) gästbloggade och delade med sig av receptet Om ni klickar på länken så börjar inlägget med diverse pikar mot vegetarianer och deras prestationer i köket.

Inledningen till inlägget har jag precis som fotot knyckt av Barajagjohanna

torsdag, oktober 09, 2008

rasistiska och anonyma kommentarer och ett TV-tips

Jag kan inte låta bli att tipsa om det här blogginlägget som handlar om en dokumentär och Sverigedemokraterna som nyligen sändes på TV. Idag kl 15.55 går reprisen av dokumentären En som alla - alla som en och den ska jag absolut inte missa. Det går även att se dokumnetären på nätet Men läs blogginlägget jag hänvisar till , rekommenderas varmt även om man redan vet hur lågt begåvade dom flesta anhängare av den här typen av partier är.

Eftersom MikeBikes blogginlägg om Sverigedemokrater och andra rasister som jag länkar i början av texten är så bra skrivet struntar jag i att skriva någon längre förklaring om vad jag tycker. Jag håller helt med honom.

Trots att jag bloggat i tre år har jag nog aldrig fått någon elak kommentar. Även rasister och psykopater som brukar hänga flitigt i kommentarsfältet på många bloggar har hållit sig härifrån. Inte heller har jag drabbats av avundsjuka , jantelag och annat som verkar drabba många bloggare. Ska jag vara krass beror det nog till största del på att jag har så få besökare. Jag ska erkänna att jag är väldigt nöjd med ganska få besökare som är flitiga i kommentarsfältet. Jag bill helst slippa behöva ha kommentarsgranskning och lägga tid på att argumenentera med olika knäppgökar. Nu är ju ni som brukar kommentera här alla helt fantastiska och jätteroliga att diskutera med. Så stort tack till alla och fortsätt gärna kommentera mycket och ofta.

Igår fick jag min första rasistiska kommentar. Någon hade obehagliga och underliga åsikter om judar i inlägget Ordlös Onsdag - drake(två inlägg ner i bloggen) Jag visste inte hur jag skulle tackla det. Skulle jag radera kommnetaren , ignorera den eller svara? Jag brukar aldrig radera kommenbtarer. Kan bara komma ihåg två gånger , en var något sånt här om att få gratis make-up och skriver man bara det känns det mer spam än en kommentar och den andra då bad personen som skrivit kommentaren mig att radera den.

Eftersom det rör sig om en enstaka kommentar och jag tror inte att det här kommer att bli någon samlingsplats för mobbare , psykopater och rasister så valde jag att låta den ligga kvar och skrev ett svar. Jag är inte riktigt säker på om jag gjorde rätt eller fel.

Jag ska påpeka att han eller hon som skrev den rasistiska kommentaren var anonym. Jag har intrycket av att många bloggare ogillar anonyma kommmentarer. Jag förstår inte varför. Jag har inte ett dugg svårt för att folk kommenterar anonymt. Om man istället för att skriva anonymt skriver ett namn som Kalle , Pelle , Fimpen , Steken , Kicki , Vickan , Lollo är man inte då lika anonym? Vad spelar det för roll om man skriver ett förnamn , alias eller är anonym? Så jag har absolut inget emot anonyma kommentarer eller folk som bloggar anonymt. Gör som ni vill. Om ni hittar till den här bloggen är det jättekul om ni kommentera oavsett om ni är anonyma eller inte fast skippa rasistiska kommentarer och elakheter men säg gärna emot mig om ni inte håller med om det jag skrivit.

Rice is Nice

Rubriken på det här inlägget är en slogan för en festival i Singapore. Syftet med festivalen sades vara att öka kontakten, samhörigheten och förståelsen mellan dom olika folkgrupperna. Dom största folkgrupperna är kineser som utgör 76,8% av befolkningen, malajer utgör 13,9% och indiska singaporeaner är den tredje största etniska gruppen med 7,9%. Resten av befolkningen utgörs av mindre grupper såsom araber, judar, thailändare, japaner, européer och den eurasiska singaporeanska gruppen (ättlingar till européer och asiater). Dom tre största grupperna lever väldigt segregerade och verkar sällan blandas. Samtidigt verkar det inte råda konflikter mellan olika folkgrupper utan man lever i samma land men i olika omården. Man månar om att alla olika folkgrupper ska bevara sin kultur och religion vilket man också lyckats bra med.

Regeringen i Singapore håller ständigt på med kampanjer av olika slag som går ut på att vi är alla singaporeaner oavsett om vi är av kinesiskt , majaliskt , indiskt , europeiskt eller annat ursprung. Landet blev självständigt på 60-talet så i en så ung nation med så många skillnad folkgrupper kanske visst kampanjande behövs för att få någon slags samhörighet och nationalkänsla i stil med att vi är alla singaporeaner. Jag har nyligen skrivit det här inlägget om Singapore för den som är intresserad av att läsa mer om staden.

Festivalen som jag såg när jag besökte Singapore som var ett led i den här kampanjen hade Rice is Nice som slogan. För att ris är basmaten för alla dom tre största folkgrupperna liksom för en majoritet av jordensbefolkning i stora delar av Asien , Afrika och Latinamerika. På festivalen serverades mängder av olika sorters ris som tillagats på olika sätt.

Många olika sorters fried rice fanns så klart. Fried rice är en sorts syd- och öst-asiatisk pyttipanna. Man tar kallt ris och blandar med det man har. Det finns hur många varianter som helst en välkänd variant är den indoneiska nasi goreng.

Bilden här under visar fried rice men inte från någon festival i Singapore utan från mitt kök. Det här är en japansk variant som innehåller diverse kryddor som vinäger ,chili och soja och grönsaker som morot , lotusrot , bambuskott, shitakesvamp, strimmlor av norialger och sesamfrön samt räkor. Kallas sushi i japan efter som sushi bara betyder att man håller vinäger i riset inte nödvändigtvis att man formar det till maki-rullar och sånt. Det vi i Sverige kallar sushi lagar man i princip aldrig hemma i japan utan äter ute eller köper färdig take-away. Det här är en sorts snabbsushi för hemmabruk. Vanligtvis brukar man blanda i stekt ägg som skurits i strimmlor men det struntade jag i den gången bilden togs.

Posted by Picasa


Jag älskar verkligen ris. Jag skulle kunna äta ris flera gånger om dagen. Egentligen förstår jag inte varför för så speciellt är ändå inte ris. Nu äter jag inte ens ris varje dag för det skulle resten av familjen inte gå med på. För att jag inte ska framstå som alltför underlig kan jag påpeka att det finns annan mat och dryck jag verkligen älskar också som oliver , goda ostar, gott kaffe , gott rödvin , grönt te , sushi , kolsyrat vatten , pesto, cashewnötter, tomater , avokados , guacamole, ruccola , kapris , soltrokade tomater , grillad aubergine , Leksandsknäcke, svamp , ruccola, vissa starka nudlar ...och en hel del annat.

När jag äter ris hemma blir det alltid basmati-ris som är min absoluta favorit. När jag bodde i en indisk familj fick jag lära mig ett sätt att tillaga basmatiriset så det blir underbart gott. Lite krångligare än att bara hälla vatten , salt och ris i en kastrull men absolut värt det för det blir så mycket godare.

2 dl basmatiris till 3 dl vatten blir lagom till ca 2-3 personer

Börja med att tvätta riset i en skål med vatten. Använd händerna 0ch rör om ordentligt i riset utan att gnugga sönder det. Låt gärna vattenskålen stå under kranen med rinnande vatten även om det var en lyx min indiska familj inte kunde kosta på sig. Tvätta tills vattnet är grumligt , häll ut så mycket vatten det går och fyll på nytt och upprepa proceduren tills vattnet blir klart.

När vattnet är klart låter man riset ligga i blöt cirka 10-15 minuter.

Låt riset rinna av i en sil några minuter. Häll sedan riset i en kastrull med buljong eller vatten och lite salt. Det blir väldigt god smak på ris som kokas i grönsaksbuljong.

Låt riset koka på svag värme under lock cirka 12-15 minuter. Basmatiris behöver inte lika lång koktid som jasminris och annat vitt ris som brukar kokas på 20-25 minuter.

När riset kokat färdigt ta kastrullen från platten, lyft på locket och pressa i några klyftor citron eller lime eller använd pressad citron eller lime från flaska. Hur mycket eller lite citron eller lime man vill ha i är en smaksak. Prova dig fram. Basmatirisets fina smak kommer fram bättre med citron eller lime.

Lägg sen tillbaka locket och låt riset stå och ta smak i 5-10 minuter. Går att hoppa över om man är väldigt hungrig.

onsdag, oktober 08, 2008

ordlös onsdag - drake



Se fler ordlösa bilder hos Nejma
Posted by Picasa

tisdag, oktober 07, 2008

cykling med eller utan hjälm

Jag är verkligen inte händig , jag har fått be om hjälp för att skruva ihop IKEA-möbler och fixa annat hemma. Kan man inte slå , skaka eller blåsa på grejer för att få igång dom så brukar jag låta någon annan titta på det. Men på något fånigt sätt tar det emot att be om hjälp , man känner sig besvärlig så lite drar jag mig för det. Fast dom få gånger jag faktiskt lyckas fixa något känner jag mig väldigt stolt. Någon som känner igen sig?

Jag har länge tyckt att min cykel går så trögt. Det känns som om den bara blivit trögare och trögare att trampa och jag blir helt svettig efter en kortare cykeltur. Jag har tittat på den utan att hitta något och tänkt -äh jag får ju bra benmuskler iallafall. I morse ville den inte gå framåt alls. Då upptäckte jag att handbromsen ligger mot framhjulet. Alldeles själv och på egen hand lyckades jag faktiskt skruva bort handbromsen och det kändes som om jag fått en helt ny cykel. Tror inte jag ska våga mig på att fixa den , känns för krångligt och jag har ju fotbroms.

Sen jag flyttade till Uppsala cyklar jag ganska mycket. Staden är platt och liten så avstånden är korta och jobbiga backar få. Så det är perfekt att cykla som en stor del av stadens befolkning verkar göra. Även om jag kör bil också blir det mycket cyklande.

Nästan varje dag cyklar jag till och från skolan med min dotter. I Sverige är det lag på att alla under 15 år ska ha cykelhjälm så dottern och alla hennes kompisar har det. Ibland brukar jag tänka att jag borde föregå med gott exempel och ha hjälm åtminstone när jag cyklar med mina barn. Fast jag har aldrig använt cykelhjälm , äger ingen och känner mig inte så motiverad att köpa någon. Vad gör man av hjälmen när man går på stan? Har den på sig eller bär den under armen? Verkar jobbigt. Jag cyklar dessutom inte i några enorma hastigheter och har en vanlig treväxlad damcykel med cykelkorg. Fast det kanske ändå är oansvarigt av mig att inte föregå med gott exempel och ta på mig en cykelhjälm. Det sägs ju att barn gör som föräldrarna gör och inte som föräldrarna säger. Fast just mina barn har aldrig sagt något om att jag inte har hjälm.

Så vad säger ni som läser. Om man cyklar med barn under 15 år som har hjälm bör man själv ha cykelhjälm då? Varför eller varför inte ha cykelhjälm?


Den här bilden är ett par år gammal och jag har tidigare haft med den här på bloggen. Den föreställer järnvägsstationen här i Uppsala med galet mycket cyklar framför. Så där ser det jämt ut där och på många andra ställen här i stan. Uppsala är verkligen en stad där alla cyklar och det är extremt mycket cyklister överallt. Inte mig emot för jag tycker det är trevligt att cykla. Däremot kan jag ibland reta mig på cyklister när jag kör bil i stan. Det verkar vara en stor andel cyklister som cyklar för att dom inte har körkort och alltför många verkar inte så kunniga när det gäller trafikregler.

måndag, oktober 06, 2008

utan ord



Hos Pumita finns fler bilder utan ord
Posted by Picasa

Estación de Atocha , Madrid

Som jag redan avslöjat var förra bilden från en av Madrids järnvägsstationer, Atocha. Den tropiska parken i vänthallen med palmer och dammar med sköldpaddor är jättefin. Jag brukade ofta åka både pendeltåg och tunnelbana härifrån när jag bodde i Alcobendas straxt norr om Madrid. Byggnaden är fin utifrån men förutom den tropiska parken ser väl statione ut som dom flesta järnvägsstationer i större städer.

Alldeles bredvid stationen ligger Museo del arte Reina Sofia som visar modern spansk konst. Här kan man se bland annat Picasso , Dali och Miro. Här finns också Picassos berömda tavla Guernica som bara den är värd ett besök på museet. Den kontintresserade som besöker Madrid ska absolut inte missa Reina Sofia. Jag gillar det bättre än det mer berömda Prado-museet även om den som besöker Madrid absolut inte bör missa någon av dessa museum.

I mars 2004 blev Atocha tyvärr berömt för dom hemska bombdåden som dödade nästan 200 människor och skadade ännu fler.

Jag bjuder på några bilder från Atocha som i likhet med förra bilden är tagna från Wikipedia.






Ljus och blommor fyller vänthallen på Atocha för att hedra offren för bombdåen 11 mars 2004

söndag, oktober 05, 2008

gissa staden

Den här vackra tropiska inomhus trädgården är ganska berömd. Nedanför palmerna finns en stor damm, som ser grönaktig ut på bilden, fulla med sköldpaddor. Den ligger i vänthallen på en järnvägsstation. Men i vilken stad ligger stationen? Kan någon även stationens namn?


Finland

Finland var ju en del av Sverige från åtminstone tidig medeltid (ja egentligen sen det funnits något som kallats Sverige) fram till 1809. Då var Sverige senast inblandat i krig och förlorade Finland till Ryssland. Finland var sedan ryskt till efter ryska revolutionen 1917 , då ville dom inte vara med och blev ett självständigt land.

Trots att Finland och Sveriges historia är så sammanlänkad, vi är grannar och det bor massor av finnar i Sverige så tror jag vi svenskar i allmänhet är väldigt okunniga om landet. Jag ska erkänna att trots att jag varit i Finland några gånger och stött på åtskilliga finnar i Sverige är mina kunskaper om landet rätt dåliga. Jag har enbart varit i Helsingfors , Åbo och på Åland. Jag skulle gärna se mer av Finland , resa inne i landet , se alla sjöar och åka riktigt långt norrut. Även om Helsingfors är en väldigt vacker huvudstad så tror jag att det finns mer av Finland och kanske ett annat Finland bortanför Åland och dom större städerna i söder.

Vi svenskar gillar att skämta om Finland och då handlar det alltid om fördomar som att finnar dricker kopiösa mängder och ständigt badar bastu. Här är två korta klipp som illustrerar våra fördomar om finnar.





Fast ska jag vara lite seriös så har dom med finskt ursprung som jag träffat i olika sammanhang aldrig druckit särskilt mycket och absolut inte mer än många svenskar.

Jag tror att svenskar många gånger vet mer om länder som USA , England , Spanien , Italien , Tyskland , Frankrike än om vårt östra grannland. Kanske beror det på språket och kanske också på ett visst ointresse. Finland ligger så nära att det inte är spännande och exotiskt. Språket ligger så långt från svenska att vi inte kan gissa var dom pratar om. Fast i Finland bor cirka 6% som har svenska som modersmål , en del av dom talar väldigt lite och dålig finska. Här finns också det enda universitet utanför Sverige som uteslutande undervisar på svenska - Åbo Akademi. Jag skulle kunna briljera med några politikers namn också men det är presidenten , statsministern och utrikesministern så det är väl ungefär dom kunskaper dom flesta svenskar har. jag känner väl till nationalsången Vårt Land. Författare som Runeberg och hans fänrisk Ståhls sägner och Tove Jansson med mumintrollen. Så vet jag att deras Systembolga heter Alko och har öppet även söndagar.

Om jag ska blanda lite fördomar med fakta som jag känner till skulle det bli lite namn på städer och sjöar , att dom dricker mest kaffe i världen per person och som enda nordiska land har euro som valuta , den gamla valutan hette mark. Nokia gick över från att tillverka gummistövlar till mobiltelefoner och blev ett av dom världsledande företagen på området. Fast jag undrar om dom inte fortfarande tillverkar gummistövlar också , är inte helt säker.

Till fördomarna som jag inte kan uttala mig hur bra dom stämmer har vi den finska sisun , ska det drickas ska det supas rejält , tystlåtna människor , älskar att basta och alla har säkert hört historier om fulla finnar som drar kniv. Så finns det säkert åtskilliga historier om finnar och svenskar från fylleresor med finlandsbåtarna. Jag har visserligen åkt dom men aldrig deltagit i festande på båtarna , har nog aldrig druckit något alkoholhaltigt på en finlandsbåt faktiskt och sovit tidigt. Tror inte riktigt att såna där fylleresor är min grej.

Finsk tango är också vida känt även om det kanske inte har blivit så stort i Sverige. Lite sorglig finsk musik så där. En vän som tycker mycket om Finland men inte talar ett ord finska sjunger den här låten på finska Jag lovade att skriva att den är egenkomponerad och ska ses som en hyllning till Finland. Så lyssna och njut!

Jag gillar Finland och skulle gärna se mer av det och tror att även om det möjligen kan finnas ett korn av sanning i alla fördomar om landet så är dom otroligt överdrivna. Lära mig språket skulle jag nog inte orka ge mig på men jag har en kompis som efter ett par resor med bilande runt i Finland blivit så förtjust i landet att hon tagit flera kvällskurser i finska.

Det här blev lite rörigt och kanske hjälpte jag till att sprida fördomar , vilket inte var min mening utan bara att skriva om dom. Jag är säker på att Finland är ett treligt land men jag skäms att jag vet så otroligt lite om landet trots att det är ett av Sveriges grannländer. Tyvärr tror jag inte att mina kunskaper om Finland är ovanligt skrala utan vi svenskar i allmänhet har dålig koll på vårt grannland. Ändå har nästan alla någon gång varit där och alla har någon gång träffat folk med finsk ursprung i Sverige. Varför är det så egentligen?

Nu kan jag inte låta bli att avsluta det här inlägget med ett skönt filmklipp om finsk discodans som tidigare har varit med här på bloggen. Titta , njut och ska ni på fest lär er stegen. Notera också särskilt danslärarens gummiben vid 3.15.

fredag, oktober 03, 2008

dagens språkfråga

Blir lite fulblogg nu. Har ett inlägg om Finland i huvudet sen flera dagar tillbaka men det får vänta lite. Kör en fråga istället. Vad kallar man dom där plastpinnarna man lägger mellan sina andras varor på bandet i kassan på mataffärer? Kollade runt lite på nätet och såg att dom på engelska kallas customer divider bar. Finns det något svenskt ord för dom? jag kan inte komma på något.


Customer divider bar på engelska men vad heter det på svenska?

parmiddag

I övermorgon är det dags för parmiddagen jag skrev om för ett tag sen. Alltså tre par och jag. Föst kände jag mig lite som hon som blev över eller hon som aldrig hittar någon eller något sånt. Fast jag får ju ta med mig någon kille om jag träffar någon som dom sa när dom bjöd mig. Men jag tror det blir lika trevligt om jag kommer ensam som om det hade blivit om jag gått med någon. Det känns inte minsta jobbigt egentligen och under lång tid har jag gått ensam på alla tillställningar där många kommer i par utan att reflektera över det. Men det var ändå trevligt att få alla era uppmuntrande kommentarer när jag skrev inlägget om singel vs ensamstående Så stort tack! Jag kommer att få lika trevligt och äta lika god mat på söndag när jag kommer ensam som om jag hade kommit i par. Jag har lite svårt för parfixering. Man borde väl umgås väl med dom man gillar oavsett om dom är singlar eller inte. Även om man är tillsammans med någon måste man ju inte heller alltid göra allt tillsammans.

är ni bara tjejer som läser?

Jag är väldigt glad att jag får kommentarer på så gott som alla mina inlägg trots att ni är ganska få som läser den här bloggen. Det är jättekul att läsa era kommentarer och jag svarar på alla. Att diskutera med dom som läser känns lite som grejen med att blogga. Ändå är det en sak jag tänkt på. Det är i princip bara tjejer som kommenterar på den här bloggen. Är det inga killar som läser här eller är det så att dom killar som läser inte kommenterar? Inte för att det spelar någon roll om det är killar eller tjejer som läser. Tänkte att jag kör en gammal repris för att se vilka ni är och om det bara är tjejer som vågar ge sig till känna. Så om ni som läser här vill skriva en kort kommentar och berätta vilka ni är vore det jättekul. Berätta vad ni vill och lite eller mycket om er själva. Jag läser och uppskattar alla kommentarer och det går bra att kommentera anonymt också om man vill.

att köpa sexuella tjänster

En sak som slog mig när jag bodde i Madrid var att prostitutionen var så öppen. Det fanns några platser där det var gott om prostituerade och på vissa gator jag ofta gick i centrala delen av staden fanns det bland alla roliga affärer jag gillade att besöka en hel del sexklubbar. Som jag förstått är inte heller bordeller ovanliga i Spanien fast jag har aldrig sett någon. Jag ska väl säga att även i Sverige finns det ganska öppen prostitution. Under många år var jag ganska ofta tvungen att passera Göteborgs mest kända prostitutionsstråk men även om det var öppet där så var det betydligt färre kvinnor och inte lika öppet som i Madrid.

En gång när jag mannen och barnen var på väg till Madrids zoo promenerade vi genom en park. Mannen höll den då 4 åriga dottern i handen och jag och sonen gick några meter bakom och pratade. Vi passerade ett ställe med några ganska prostituerade som hade bara t-shirts och trosor. En hade inte ens trosor. Några män som såg ut som karikatyrer av hallikar stod bredvid tjejerna. Det var helg och ganska tidig förmiddag. Hon utan trosor gick fram till mannen som höll dottern i handen och erbjöd honom sina tjänster , hon var helt klart sluddrig och påverkad. Mannen blev väldigt chockad att barnen såg detta.

I min ungdom råkade jag två gånger få veta att svenska killar jag kände hade köpt prostituerade på resor i Asien. Typ man är ung , blir full , hamnar på strippklubb i Bangkok , blir ännu fullare och köper med sig en tjej hem. Jag minns att jag blev äcklad och chockad , speciellt den ena av dom var en ganska bra kompis till mig. Jag har själv varit i Bangkok men undvek medvetet stans mest kända prostituions- och sexklubbs-stråk för jag visste att det skulle göra mig så illa berörd.

Av en tillfällighet fick jag också reda på att en av min mans kollegor som jag tyckte mycket om på universitetet i Madrid hade besökt prostituerade. Här handlade det inte om någon nyfiken ungdom på resa utan en social och trevlig kille med ett bra och välbetalt jobb och som dessutom hade flickvän sen många år. Inte för att det spelar någon roll men den här mannen var varken svensk eller spanjor utan gästforskare från ett annat land. Att han dessutom köpt kvinnor med missbruksproblem från tredje världen billigt kändes långt ifrån okey. Han har alltid varit otroligt vänlig och trevlig mot mig och jag gillar honom mycket. Fast nu när jag vet det här känns det som om han har en syn på att det finns olika slags kvinnor. Såna som mig , den gifta tvåbarnsmamman som man respekterar och umgås med och andra man kan köpa för några hundra euro.

Jag oggilar prostitution men jag ogillar självklart inte dom som prostituerar sig. Däremot ogillar jag torskarna som köper deras tjänster. Jag vet att det även finns kvinnor som köper manliga prostituerade men det är inte lika vanligt men ändå lika förkastligt. Jag tycker att köper man en annan människans kropp indikerar det att man har en människosyn där det är okey att köpa och utnyttja en annan människas kropp och stödja en verksamhet som åtminstone jag tycker är tveksam och kanske stödjer man indirekt också trafficing och hallickar.

Eftersom prostitution är så utbrett i hela världen så finns det naturligtvis gott om köpare. Det syns inte vem som är en torsk , det kan vara den trevliga jobbarkompisen , grannen , pojkvännen , brorsan eller vem som helst. Om min pojkvän hade köpt prostituerade även om det var på en fylleresa i ungdomen skulle jag ha stora svårigheter att acceptera detta och jag skulle tycka att det sa en del om hans människosyn. Jag skulle troligen tycka det vore otroligt jobbigt om jag fick reda på det. Jag har aldrig varit i den situationen men tyckte det var tillräckligt jobbigt att veta att folk jag kände även ytligt gjort det.

Jag tycker inte prostitution är okey. Jag är ganska övertygad om att få väljer det sättet att försörja sig frivilligt. Man sitter knappast hos SYO-konsulenten och diskuterar att jag gillar ju sex och pengar så prostituerad kanske är något jag ska satsa på. Jag har svårt att köpa bilden av "den lyckliga horan".

En annan sak jag tycker är obergipligt när det gäller torskar är synen dom verkar ha på sex. Eller finns det olika typer av sex? En typ med flickvänner och en annan typ med prostituerade? Anser dom att det finns två olika sorters kvinnor , en sort man köper för sex och en annan sort man tar hem och presenterar för föräldrarna och kanske gifter sig med.

Alla längtar säkert efter sex och närhet ibland och tycker det är hur mysigt som helst. men är inte själva poängen att båda ska vara med på det , båda ska vara tända på varandra och helst ska det väl finnas någon typ av känslor för att det ska bli riktig bra? Även om kanske inte känslorna finns på samma sätt i ett one-night-stand som i ett förhållande så är båda tända på varandra, eller åtminstone tända i fyllan , och ibland kanske det leder till någon fortsättning. Fast nu kom jag ifrån ämnet. Är inte poängen med sex att det ska vara för att båda vill, är sugna på varnadra och njuter? Kan man verkligen få den känslan av att köpa sex hos en prostituerad?

torsdag, oktober 02, 2008

Paella-panna

Någon gång ibland får jag mail från er som läser bloggen och det är alltid jättekul och jag svarar alltid. Ofta är det frågor som jag försöker svara på om jag kan. Nu har jag fått en fråga jag tänkte ta hjälp av er läsare för att svara på. Jag har nämligen ingen aning och är själv intresserad av att få veta. Ni som läser här brukar alltid vara så bra, hjälpsamma och ha koll på saker när jag tar mig friheten att ställa frågor eller be om olika råd.

Är det någon som vet var i Sverige man kan köpa en paella-panna? Helst någonstans i Stockholm men tips från övriga Sverige går också bra. I Spanien använder man en speciell låg och tunn stekpanna för att laga paella. Jag var själv ägare till en i Madrid men gav bort den när jag flyttade tillbaka till Sverige. Paella är inte direkt min favorit och eftersom jag är vegetarian och den ofta innehåller både kykling och skaldjur så har jag inte ätit äkta paella. Finns olika varianter och ibland även vegetarisk men jag har inte varit så imponerad av dom vegetariska varianter jag har smakat.

Här finns ett recept på paella för den som eventuellt är intresserad av att göra sin egen. Kan förresten rekommendera sidan ett annorlunda Spanien där det finns många bra recpet på spanska maträtter och fina bilder för den som vill laga sina egna tapas , paella , ropa vieja , tortilla eller annat gott hemma. Sidan är på svenska och där finns också en hel del annat än recpet. Sidan finns bland mina Spanien-länkar här på bloggen.



Två olika paellor. Ingredienserna brukar variera lite men vanligtvis innehåller paella kyckling , skaldjur , ris och saffran plus en hel del grönsaker. Rätter kommer ursprungligen från trakten kring Valencia där man odlar mycket ris men det är spridd och populär i hela Spanien. På den sista bilden syns också den speciella paella-pannan som är låg med tunn botten och två handtag på sidorna.


onsdag, oktober 01, 2008

föräldrar , barn och alkohol

I förrgår läste jag det här och tänkte att jag skulle skriva något. Fast jag vet inte riktigt vad jag ska skriva och jag har ingen lösning på problemet. I Sverige lever ca 385000 barn med en förälder som dricker. Det är vart femte barn bor i ett hushåll där en förälder dricker så mycket alkohol att det är riskfyllt. Värst är det bland de ensamstående papporna. De glömda barnen måste få mer stöd i förskolan och skolan, konstaterar Folkhälsoinstitutet i en ny rapport.

I dom fall föräldrarna har ett gravt missbruk ser och reagerar troligen omgivningen och myndigheter kopplas in. Men den stora majoriteten av alla som dricker för mycket klarar att hålla fasaden någorlunda uppe. Omgivningen kanske tycker att han eller hon dricker lite för mycket och lite för ofta blir lite för full på fester men han eller hon sköter ju sitt jobb och är en bra och engagerad förälder. Jag tror att vi alla känner eller vet om en eller ett par personer som dricker eller har druckit lite för mycket.

Många gånger finns kanske också en fru eller man som hjälper till att hålla fasaden uppe och ser till att omvärlden inte får veta hur mycket partnern egentligen dricker. Den som lever med en alkoholist blir många gånger medberoende och underlättar ofrivilligt missbrukarens fortsatta drickande.

Jag som har växt upp med föräldrar som dricker väldigt lite (jag har aldrig sett dom fulla men dom tar gärna ett glas vin till maten ibland) kan kanske inte förstå känslan av att ha ont i magen och vara orolig för att pappa eller mamma ska vara full när man kommer hem från skolan. Rädslan för att ta hem kompisar och rädslan att något ska hända pappa eller mamma på fyllan. Kort sagt det måste vara hemskt och inget barn skulle behöva växa upp så. Inget barn ska behöva se sina föräldrar fulla. Hemma hos dom cirka 385000 barn vars föräldrar har ett riskbruk finns det antagligen många vuxna som inte tror att deras vanor är ett problem för barnen. De tänker inte på att föräldrar inte behöver dricka speciellt mycket för att barnet ska tycka att det är obehagligt. Som att mamma börjar sluddra när hon pratar.

Visst kan man som förälder festa till ibland och bli riktigt full om man vill det men då bör barnen vara hos en barnvakt någon annanstans. Fast dyker behovet att festa till rejält upp lite väl ofta kanske man ska fundera lite över sitt beteende.
Alkoholism är en sjukdom och alkoholisten vill inte skada sina barn eller anhöriga när han eller hon dricker men ändå är det det som händer om och om igen. Trots att människor i åratal har påpekat för alkoholisten att han eller hon dricker för mycket förnekar han det in i det längsta. Så länge alkoholisten inte ser eller vill se att hans drickande är skadligt för honom och omgivningen är det nog väldigt svårt att få en ändring till stånd.

Förutom att barnen på olika sätt mår dåligt av föräldrars drickande drabbar en förälders missbruk dom ofta ekonomiskt. En stor del av inkomsten läggs på alkohol och krogbesök och sen finns det inte pengar kvar till utflykter till djurparken , badhuset , bio , nya kläder eller annat barnet vill göra och behöver. Även föräldrar med höga inkomster kan supa upp det mesta av lönen och familjen får leva oerhört knapert då alla pengar går till alkohol.

Jag har som sagt ingen lösning. Jag blev bara så berörd av artikeln att jag kände att jag ville skriva något. Kanske kan vi i omgivningen bli bättre på att se och hjälpa dom här barnen.

jag är själv inte nykterist även om jag dricker sällan och lite och är barnen med blir det ett max två glas vin till maten eller likande. Dom flesta svenskar dricker då och då alkohol och dom flesta kan göra det utan att barnen drabbas. Mitt inlägg var mer att peka på att tyvärr kan inte alla det och jag blev chockad och skrämd av att så många barn som 385000 lever med en förälder som missbrukar alkohol. Om man väl kommer till beslutet att sluta dricka när alkoholen blivit ett problem kommer det så klart att för många vara jobbigt men på sikt bli bättre för hela familjen. Jag har en kompis utan barn som är nykter alkoholist och han tyckte aldrig det var jobbigt utan snarare en befrielse att sluta dricka och omgivningen har bara kommpit med uppmuntran.

att lära sig bli svensk

Det var ganska längesen jag skrev något om hur svenskar är och typiskt svenska företeelser. Förut var det ganska tätt med såna inlägg. Kanske särskilt under det år jag bodde i Madrid. Men jag tänker ibland på såna saker jag ska skriva om så fler kommer nog. I väntan på såna inlägg så vill jag rekommendera det här roliga klippet om invandrare som kan lära sig bli som svenskar. Jag hittade det hos Nadia

ordlös onsdag - orkidéer

Posted by Picasa


Se fler ordlösa bilder hos Nejma

måndag, september 29, 2008

utan ord

Posted by Picasa

Se fler bilder utan ord hos Pumita

ett kilo kött

Jag har varit vegetarian i 21 år. Äter varken fisk eller kött. Däremot har jag inget emot att andra gör det. Mina barn och övriga i min familj och dom flesta vänner har alltid ätit kött och fisk. Hemma steker jag köttbullar och sånt till barnen men vi äter en hel del vegetariskt också. Även om kött och i synnerhet kyckling är bådas favorit så gillar dom även många vegetariska rätter.

Jag brukar sällan äcklas av kött eller fisk som andra äter även om jag tycker att hela skaldjur ser lite läskiga ut , som stora insekter. Nyligen såg jag en meny från restaurang Texas Longhorn här i Uppsala. Där kan köttälskaren för 520 kronor beställa rätten Sitting Bull som består av ett kilo kött. Kan man verkligen äta ett helt kilo kött? Mår man inte dåligt efter en sån kött-orgie? Ska erkänna att jag kände mig smått äcklad av tanken på att vräka i sig ett kilo kött. Det känns groteskt på något vis. jag inbillar mig att jag till och med får medhåll av ganska många köttätare på den punkten.

Fast jag är ingen expert på köttätning. Kanske är det inte alls svårt eller ovanligt att vräka i sig ett kilo kött. Även om jag inbillar mig att det är mycket och krävs en storätare av rang för att få i sig ett helt kilo kött vid en enda måltid. Jag tycker att alla ska äta och dricka eller låta bli att äta och dricka vad dom själva känner för. Jag fördömer absolut inte köttätning och försöker aldrig övertyga folk att bli vegetarianer.

Själv kommer jag aldrig att gå på krogen och beställa ett kilo kött. jag har hört att stället har goda Margaritas och att deras Bloody Mary ska vara värd ett besök , dessutom har dom rom-drinkar bland annat drinken Fidel Castro som består av mörk rom , lime och ginger ale. Får nog bli något sånt för mig om jag någon gång blir medsläpad dit av någon köttälskare.

byta efternamn?

Jag fick mitt efternamn Sundqvist när jag gifte mig. Tanken att byta efternamn nu när jag inte längre är gift har inte riktigt slagit mig. Jag tyckte det var krångligt och tog tid att "komma in i" att man hade ett annat efternamn. Så behöver man ju förnya pass , körkort , bankkort och annat. Tar tid och kostar lite pengar. Så jag har inte varit så sugen att ändra efternamn igen även om man kanske borde det när man inte längre är gift. Eller jag vet inte. Borde man det?

Om jag byter så är ett alternativ att byta tillbaka till Hansson som jag hette innan. Det är min pappas efternamn så ett annat alternativ är att ta min mammas efternamn som är Rhann. Eller så hittar jag någon med ett snyggt efternamn som vill gifta sig med mig... Det är nog inte särskilt troligt att jag gifter mig inom en snar framtid och kanske inte heller så troligt att jag byter efternamn heller. Jag trivs ganska bra med Sundqvist men ibland tänker jag på namnbyte och tänkte lite på skoj kolla vad ni som läser tycker.

Vad ska jag heta i efternamn?
Sundqvist
Hansson
Rhann
pollcode.com free polls

reklam eller inte?

För några dagar sen fick jag ett mail från någon firma som ville att jag skulle ha reklam på min gamla blogg. Den finns visserligen kvar på nätet men jag tror knappast den har så många besökare för jag har inte skrivit där på 1.5 år. Då och då har jag fått mail om att ha reklam på bloggen. Det är inte av någon princip jag inte har det utan mer för att med mitt blygsamma antal läsare tror jag inte det skulle ge så mycket pengar. En annan nackdel är att jag med reklam kanske skulle känna mig mer tvungen att skriva oftare och inte som nu bara strunta i bloggen när jag känner att idéerna tryter och lusten att blogga minskar.

Skulle jag ha reklam på bloggen vill jag också tjäna något mer än en extra fika i månaden. Jag vet inte exakt i kronor var min gräns skulle gå. Jag aldrig tänkt på min blogg som ett sätt att tjäna pengar och skulle inte vilja ha bloggen som yrke men ett extra tilskott på en tusenlapp eller två i månaden skulle jag troligen inte säga nej till. Fast som sagt ska man lyckas tjäna så mycket bör man nog ha betydligt fler läsare än jag har. Så min blogg fortsätter nog vara reklamfri även i framtiden.

Det vore kul om någon som tjänar pengar på sin blogg skulle kunna berätta hur ni gör och ungefär hur mycket ni tjänar. Så vore det kul att höra andra åsikter för eller emot reklam på bloggar och varför ni har valt att ha eller inte ha reklam på era bloggar.

barnfobi och barnuppfostran

Nej, du har verkligen inte barnfobi. Du älskar barn och kan inte få nog av vare sig dem eller deras föräldrars sällskap.


Jag gjorde det här fåniga testet som jag hittade. Resultatet blev väl inte direkt någon överraskning. Jag har alltid älskat barn och alltid velat ha egna och en del av mig kanske hade velat ha fler än dom två barn jag har. Om jag slapp vara gravid för det var inget jag tyckte var så toppenkul. Föda barn var väl inte heller så jättekul men absolut uthärdligt och pågick inte lika länge som graviditeten. Nu är det absolut inte för sent för mig att skaffa fler barn fast just nu skulle det inte vara så lägligt. Hur det blir i framtiden kan man ju inte veta fast det troliga är att jag är nöjd med två barn. Hade jag inte fått barn så hade jag nog inte bara känt att jag missat något av livet utan att något hade tagits från mig. Jag har full respekt för alla som inte vill ha barn , jag känner flera och jag tycker att alla ska göra som dom vill, men för mig skulle ett liv utan barn varit otänkbart.

Nu tänkte jag inte skriva om mig och mina barn , hur kul det är med barn och hur mycket jag gillar att ha egna.

En sak som alla som får barn märker är att man översvämmas av goda råd både från folk i närheten och i tidningar. För kvinnor börjar det redan under graviditeten. Alla verkar plötsligt vara experter på graviditeter och sen barnuppfostran. Till och med okända människor kan komma fram på stan med råd. Jag drack kaffe under båda mina graviditeter och fick aldrig höra att det var fel. En gång på ett fik så kom en kvinna fram och hade en hel del synpunkter på att jag som gravid satt och hällde i mig kaffe. På henne lät det nästan som om jag satt och halsade ur en flaska vodka.

Fast på det stora hela har jag nog varit väldigt förskonad från allt för jobbiga råd. Kanske var det som värst innan jag hade fått veta att min son var autistisk. Jag anade att något var fel men vi hade inte ännu kommit till utredning och diagnos. Han var fyra år när han fick sin diagnos. Ibland när han uppförde sig konstigt tyckte folk att det var oss föräldrar det var fel på och att han var ouppfostrad. Fick faktiskt en utskällning och hemska anklagelser när den tvååriga sonen utan förvarning började storgrina på ICA. Också det av en okänd dam.

När det gäller barnuppfostran finns det så många experter och så mycket som är rätt och fel. Som förälder vill man ju sitt barns bästa och kan ofta bli förvirrad av alla råd som ibland är motsägelsefulla. Jag tror man ska lyssna på en del råd men sålla bort en hel del. Så ska man i första hand använda sunt förnuft och gör det man själv känner är bäst för barnet. För det är ändå föräldrarna som är experter på sitt eget barn.

Även om det finns hemska föräldrar som aldrig borde skaffat barn så är dom flesta föräldrar inga dåliga föräldrar utan dom vill sitt barns bästa. Många gånger kanske det klagas för mycket på föräldrar och på småsaker. Istället borde alla föräldrar som kämpar på och försöker göra det bästa för sina barn dränkas i beröm och uppmuntran.

Jag har hört en del som innan dom skaffade barn sa att så och så skulle dom aldrig göra. Deras barn skulle bara leka med pedagogiska träleksaker , bara se på TV en halvtimme om dagen , dom skulle läsa tillsammans minst en timme om dagen , alltid äta ekologiskt och alltid från alla delar av kostcirkeln och några besök på McDonalds eller pizzerior skulle inte förekomma. I praktiken blir det sällan så för någon...

Om man ska generalisera så är det ofta dom som själva inte har barn som kommer med dom mest kritiska kommentarerna och har flest råd i barnuppfostringsfrågor. Fast inte bara. Jag minns när jag själv jobbade på dagis vilket snack det kunde vara i personalrummet om hur vissa barn och deras familjer var. Egentligen var det bra och vanliga familjer så det var bara småsaker det gnälldes om.

Sen ska jag själv erkänna att när jag får veta att ett barn beter sig konstigt på något sätt så undrar jag hur det är i den familjen. Jag har faktiskt haft misstankar om ett barn som gjort att jag funderat på att göra en anmälan så socialen kollar upp familjen. Fast jag misstänker att i det fallet är nog anmälan redan gjord av någon annan. Har även undrat lite över ett annat barn jag knappt känner men kanske inte att det nödvändigtvis är något med familjen utan att han mår dåligt på något sätt. Det här är ju lite känsligt att skriva för mycket om men den här typen av funderingar känner säkert många igen.

Hur som helst jag är övertygad om att dom flesta föräldrar är jättebra och gör sitt bästa. Så jag tycker man ska tänka sig lite för innan man oombedd kommer med råd och lägger sig i hur dom ska uppfostra sina barn. Som föräldrer känner man sig ofta otillräcklig utan att man egentligen skulle behöva göra det. Men man ska nog inte ha så höga krav på hur allt ska vara. Det kan vara skönt att sänka på kraven , strunta i dammråttor och kostcirkeln och bara vara och ha mysigt tillsammans.

söndag, september 28, 2008

irländska pubar

Nästan var man än kommer i världen finns snabbmatställen som McDonalds , Burger King och KFC samt Starbucks kaffe. Man hittar också nästan alltid ett Body Shop som jag tycker är okey men väl dyrt. En tvål för 165 kronor känns inte som något kap direkt. Alla dom här ställerna ser likadana ut oavsett om dom ligger i en småstad i amerikanska södern , Rio , Paris eller Dehli.

Håller man sig till Europa eller större städer i omvärlden kan man väl snart räkna i svenska företag som IKEA och HM i gänget som finns överallt. Disney-shops och Sanrio-affärer (säljer Hello Kitty prylar) hittar man också ofta likaså Mango , Zara, Lush , Sephora , Top shop och en rad andra affärer.

Samma sak är det med kinakrogar och irländska pubar. Dom verkar finnas precis överallt i världen och ser ungefär likadan ut och har liknande namn som t.ex China Palace , Dragon Palace , Golden Palace , Bamboo, och Bishop Arms , Dubliners , Patricks , James , O'Conners , Williams , Beefeater , Buddys mm.

I El Puerto de Santa Maria , en mindre stad utanför Cadiz i Sydspaninen fanns ganska skralt med affärer och utbud i allmänhet förutom alla tapasbarer , den underbara flamencobaren La Resaca (betyder baksmälla på spanska) och något disco men naturligtvis både irländsk pub och kinarestaurang.

Kinamaten i Europa är tyvärr sällan som den kinamat som serveras i Kina. Maten är god och man får mycket för en billig penning men så kinesisk känns den inte. Hur mycket dom irländska pubarna liknar pubar på Irland har jag ingen koll på för jag har ännu inte varit på Irland. Jag har inget emot irländksa pubar. Tvärtom så tycker jag ofta det kan vara trevligt att ta en öl på ett sånt ställe och dom brukar alltid ha mitt favoritöl , Guinness. Fast även om dom är trevliga så kan många av dom vara lite sunkiga och det är lite trist att dom alltid ser likadana ut. Verkar också som många irländska pubar i utlandet blir samlingsplats för engelskspråkiga människor som bor eller är på resa i området.

För många år sen kända jag en tjej som efter gymnasiet åkte till Paris för att hitta jobb och bli bättre på franska. Hon fick nästan omedelbart jobb på en irländsk pub. Där stannade hon ett halvår och trivdes utmärkt men så mycket franska pratade hon inte. Hon umgicks mest med ägarna , dom anställda och vissa stamgäster - ingen av dom var från Frankrike. Hennes engelska blev visseligen mycket bättre men franskan använde hon knappast alls.

Jag har inget emot irländska pubar eller kina krogar men är jag turist i ett land föredrar jag oftast att inte gå på såna ställen som det vimlar av i Sverige utan jag vill hellre besöka restauranger eller barer som känns mer genuina för stället. Fast det är ingen regel utan bara vad jag i allmänhet föredrar. Jag har till exempel ätit kinesiskt i den lilla staden Chetumal i södra Mexico och i Cumana i Venezuela samt varit på irländsk pub på olika ställen i Spanien och i Kina och Singapore.