Häromdagen träffade jag en kompis som är forskare i ekonomi och anställd på universitetet här i stan. Hon berättade att hon nyligen varit på en internationell konferens med forskare från många länder. I såna sammanhang hålls en mängd föredrag , alla på engelska , och alla pratar engelska med varandra. Alla - utom spanjorerna som hade envisats med att hålla sina föredrag på spanska.
Jag är inte förvånad. Vi flyttade till Madrid för att min man som är forskare fick en tjänst på två år vid universitetet där. Vi umgicks mycket med hans spanska kollegor och många av dom pratade engelska både dåligt och ogärna. Det handlade ändå om folk som pluggat på universitet och forskat hur länge som helst. Nu ska jag för rättvisans skulle även påpeka att några pratade utmärkt engelska men dom flesta gjorde det absolut inte. Ska man bo i Spanien och arbeta tillsammans med spanjorer bör man nog lära sig spanska. Vi pratade enbart spanska med våra vänner i Madrid och barnen gick i spanska skolor. Nu kunde både jag och maken redan riktigt bra spanska men den blev ju absolut bättre av att bo i Madrid. Den har också fastnat på ett annat sätt , trots att jag sällan pratar spanska numera sitter det verkligen dom gånger jag gör det.
Det är absolut inte så att den som besöker Spanien kan räkna med att ta sig fram på engelska i synnerhet inte om man lämnar hotellet och restauranger och affärer som mest besöks av turister. Fast med ett lexikon , några få ord och fraser och kroppsspråk funkar det bra. Spanjorer tar absolut inte illa upp för att du inte pratar deras språk och dom anstränger sig för att förstå.
I spanska tidningar har jag flera gånger läst att spanjorerna är dom EU-medborgare som är sämst på andra språk än sitt eget. Bara britterna är värre.
Visst läser man engelska i skolan men man exponeras inte för engelska språket i Spanien på samma sätt som vi gör i Sverige. TV och film är dubbat och det mesta av den musik som spelas är på spanska , stora världsstjärnor släpper ofta en spansk version av sina album i den spanskspråkiga världen. I Sverige är den mesta av all kurslitteratur på engelska något som förvånar spanjorer som läser hela sin universitetsutbildning på spanska. Så ska man också komma ihåg att spanska trots allt är ett stort språk som man många gånger kan klara sig på även vid utlandsresor. Svenskans användning när man är ute och reser är ju ytterst begränsad så vi måste ju nästan kunna ett annat språk om vi vill göra oss förstådda.
När jag påstår att spanjorer inte kan engelska och engelska funkar dåligt så är det inte samma sak som att man inte kan ett enda ord engelska. Naturligtvis fastnar lite av det dom läser i skolan. Kanske kan man dra en parallell med dom främmande språk vi läser i svenska skolor utöver engelska. Jag har själv läst franska i flera år men kan knappast säga något. Jag använder det aldrig och hör det mycket sällan så det mesta av det jag lärt mig har fallit i glömska även om jag under en resa till Paris så klart klarar lite artighetsfraser och att beställa på restauranger. Det är säkert många som har läst andra språk än engelska i skolan och det har förflutit några år sen man använde språket som känner igen sig. Men när det gäller min franska ska det bli bättre , mycket bättre , jag riktigt bra --någon gång i framtiden.
fredag, februari 06, 2009
Correos
Det här inlägget om franska Posten som en av mina favoritbloggare skrivit skulle jag själv kunnat skriva. Inte om franska Posten då för den har jag inte så mycket erfarenhet av. Men läser man Saras inlägg känns det som det är mitt lokala Correos (spanska posten) - kontor i Alcobendas hon har besök. Det var nästan så jag blev förvånad när jag flyttade tillbaka till Sverige och kunde hämta ut paket på Posten på någon minut utan krångel.
En annan sak som jag ofta undrade över med den spanska posten var hur ett brev eller paket mellan Stockholm och Madrid ibland kunde ta några dagar och ibland 2-3 veckor. Posten skickas väl med flyg och en flygning mellan Arlanda och Barajas tar lite mindre än 4 timmar. Visst förstår jag att det tar ytterligare tid med sortering och att bära ut posten men 2-3 veckor? Vad händer med breven och paketen under den tiden? Åker dom runt i världen som Stig-Helmers väska i Sällskapsresan eller ligger dom i ett rum och väntar på att en brevbärare ska orka ta med just mina brev eller paket.
Det här tjusiga huset ligger i centrala Madrid och heter Palacio de Communicaciones och var länge huvudpostkontor i staden. När Spanien var en diktatur under Franco var Posten en stor och viktig organisation som sysselsatte många fler än idag. Censuren var nämligen utbredd så man behövde folk som satt och kollade all post så inga förbjudna saker skrevs eller skickades i paket.
Det är också på grund av Francos diktatur som Spanien fick dubbad TV. Franco styrede landet 1939-75 och det var ju under den här perioden TV växte fram. För att inget olämpligt skulle sägas i utländska filmer var man tvungen att dubba allt utländskt på spansk TV för då kunde man ju säga något annat när politiskt inkorrekta eller omoraliska saker sas och ingen av dom spanska tittarna märkte det. TV i Spanien är fortfarande dubbat och mitt intryck är att dom flesta spanjorer vill ha det så men nu ändras förstås inga repliker i utländska filmer när dom dubbas. Själv har jag svårt för dubbad Tv men det kanske är en vanesak. Såg helst spansk film på TV när jag bodde i Spanien för att slippa se kända skådisar prata spanska med fel röster.
En annan sak som jag ofta undrade över med den spanska posten var hur ett brev eller paket mellan Stockholm och Madrid ibland kunde ta några dagar och ibland 2-3 veckor. Posten skickas väl med flyg och en flygning mellan Arlanda och Barajas tar lite mindre än 4 timmar. Visst förstår jag att det tar ytterligare tid med sortering och att bära ut posten men 2-3 veckor? Vad händer med breven och paketen under den tiden? Åker dom runt i världen som Stig-Helmers väska i Sällskapsresan eller ligger dom i ett rum och väntar på att en brevbärare ska orka ta med just mina brev eller paket.
Det här tjusiga huset ligger i centrala Madrid och heter Palacio de Communicaciones och var länge huvudpostkontor i staden. När Spanien var en diktatur under Franco var Posten en stor och viktig organisation som sysselsatte många fler än idag. Censuren var nämligen utbredd så man behövde folk som satt och kollade all post så inga förbjudna saker skrevs eller skickades i paket.
Det är också på grund av Francos diktatur som Spanien fick dubbad TV. Franco styrede landet 1939-75 och det var ju under den här perioden TV växte fram. För att inget olämpligt skulle sägas i utländska filmer var man tvungen att dubba allt utländskt på spansk TV för då kunde man ju säga något annat när politiskt inkorrekta eller omoraliska saker sas och ingen av dom spanska tittarna märkte det. TV i Spanien är fortfarande dubbat och mitt intryck är att dom flesta spanjorer vill ha det så men nu ändras förstås inga repliker i utländska filmer när dom dubbas. Själv har jag svårt för dubbad Tv men det kanske är en vanesak. Såg helst spansk film på TV när jag bodde i Spanien för att slippa se kända skådisar prata spanska med fel röster.
onsdag, februari 04, 2009
kanarisk rom
I december 2007 skrev jag det här inlägget om rom och nämnde då Arehucas , rom från Kanarieöarna. När jag skrev inlägget fanns inte Arehucas på Systembolaget. Men nu finns fem sorter av den kanariska romen i Systemets beställningssortiment för den som är sugen. Själv är jag väldigt förtjust i rom men nu var det längesen jag drack det. Får väl se när det blir av nästa gång och om det blir Arehucas eller någon annan rom då.
Arehucas oro som är den mörka romen kostar 249 kronor flaskan.
Så finns den ljusa varianten Arehucas blanco som också kostar 249 kronor flaskan.
Så finns en variant som är lagrad i sju år Arehucas 7 años för 318 kronor flaskan.
Samt en lyxvariant som har lagrats i 12 år Arehucas Reserva Especial 12 años för en sån flaska får man betala 399 kronor.
Dessutom finns den kända varianten som smaksatts med honung Arehucas Guance Ron Miel som kostar 188 kronor flaskan. Den är inte lika stark som dom andra sorterna utan innehåller 20% alkohol övriga sorter har en alkoholhalt på 40%.
Jag har smakat några av sorterna men det var i Spanien till spanska priser. Jag gillar visserligen rom men jag är lite osäker på om jag tycker den kanariska romen är värd dom slantar man får punga ut med på Systembolaget. Fast visst kan det vara kul om man smakat romen på sin Spanien-semester och vill återuppliva minnen hemma eller kanske bjuda några vänner på en spansk middag med spansk mat och dryck.
Men för den som besöker Gran Canaria och inte bara vill ligga på stranden finns det möjlighet att besöka Arehucas romfabrik , få en guidad tur i fabriken , provsmaka rom och handla i fabrikens butik. Det är lite billigare att köpa sin rom där än i affärer och på Las Palmas flygplats.
Fábrica y Museo del Ron ligger i byn Arucas och dit tar man sig på en kvart från Las Palmas med buss 205, 206 och 210 eller hyrbil. Fabriken ligger på Era de San Pedro 2 i Arucas. Jag har inte själv varit där men jag har hört att det kan vara svårt att få guidade turer på andra språk än spanska. Fast jag tror att även om man inte kan spanska särskilt bra kan det vara kul med rundtur , provsmakning och handla rom i fabriken.
Arehucas oro som är den mörka romen kostar 249 kronor flaskan.
Så finns den ljusa varianten Arehucas blanco som också kostar 249 kronor flaskan.
Så finns en variant som är lagrad i sju år Arehucas 7 años för 318 kronor flaskan.
Samt en lyxvariant som har lagrats i 12 år Arehucas Reserva Especial 12 años för en sån flaska får man betala 399 kronor.
Dessutom finns den kända varianten som smaksatts med honung Arehucas Guance Ron Miel som kostar 188 kronor flaskan. Den är inte lika stark som dom andra sorterna utan innehåller 20% alkohol övriga sorter har en alkoholhalt på 40%.
Jag har smakat några av sorterna men det var i Spanien till spanska priser. Jag gillar visserligen rom men jag är lite osäker på om jag tycker den kanariska romen är värd dom slantar man får punga ut med på Systembolaget. Fast visst kan det vara kul om man smakat romen på sin Spanien-semester och vill återuppliva minnen hemma eller kanske bjuda några vänner på en spansk middag med spansk mat och dryck.
Men för den som besöker Gran Canaria och inte bara vill ligga på stranden finns det möjlighet att besöka Arehucas romfabrik , få en guidad tur i fabriken , provsmaka rom och handla i fabrikens butik. Det är lite billigare att köpa sin rom där än i affärer och på Las Palmas flygplats.
Fábrica y Museo del Ron ligger i byn Arucas och dit tar man sig på en kvart från Las Palmas med buss 205, 206 och 210 eller hyrbil. Fabriken ligger på Era de San Pedro 2 i Arucas. Jag har inte själv varit där men jag har hört att det kan vara svårt att få guidade turer på andra språk än spanska. Fast jag tror att även om man inte kan spanska särskilt bra kan det vara kul med rundtur , provsmakning och handla rom i fabriken.
tips på barnböcker om autism
För två månader sen skrev jag ett inlägg om att ha ett funktionshindrat syskon .Det handlade om min dotter eftersom min son har autism så lever hon med ett funktionshindrat syskon. Jag tvekade länge innan jag publicerade inlägget för det kändes väl personligt. Era fina kommentarer på just det inlägget och inlägget autismen är inget problem men betydde mer än jag kan säga.
I mitt inlägg om att ha ett funktionshindrat syskon efterlyste jag barnböcker om autism. Min dotter vet mycket om sjukdomen men har egentligen inte frågat så mycket. Det är mest jag som har berättat. För henne har hennes bror alltid varit annorlunda och det är inget hon tänkt eller reflekterat så mycket över. Det är bara så. Men jag har ändå velat förklara trots att hon sällan frågat något. Något jag efterlyste i mitt inlägg var barnböcker om autism. Jag hade då inte hittat några men nu har jag fått tips på två stycken av en förälder till en klasskompis till sonen. Sonen går alltså i en specialklass där alla barnen har diagnosen autism.
Böckerna heter Att växa upp med en bror med autism och Min bror är annorlunda , dom kostar 125 respektive 60 kronor hos föreningen autism . Jag tror absolut att jag ska köpa dom. Tror det kan vara bra för min dotter att tillsammans med mig och sin pappa läsa böcker om andra som har samma erfarenheter som henne.
Jag tror att man som syskon precis som förälder ibland kan känna sig lite ensam och annorlunda. Ingen annan förstår riktigt hur man har det och ens tankar kring detta med ett autistiskt sykon eller autistiskt barn.
Jag kände mig otroligt ensam när vi fick diagnosen och det var mycket tankar och oro i mitt huvud på den tiden. Idag har det blivit ett sätt att leva och jag oroar mig inte längre för sonens framtid. Skulle jag få fler barn skulle jag inte oroa mig för om jag skulle få ett funktionshindrat barn. Det är faktiskt ingen katastrof utan tvärtom kan man lära sig väldigt mycket. Varför måste alla människor vara likadana? Det måste ju finnas plats även för dom som på olika sätt är "annorlunda". Min son är världens finaste och perfekt som han är. Så det har känts helt absurt dom gånger någon uttryckt medlidande för att jag fått ett funktionshindrat barn. Faktiskt mycket hjärtlöst att säga så till någon som har två otroligt fina barn som jag aldrig skulle vilja byta ut.
När man känner sig ensam med sina funderingar så kan säkert stödföreningar var jättebra. Föreningen Autism finns på många orter i Sverige. Hur bra vänner och familj man än har att dela sina funderingar med så kan det ändå vara skönt att prata med människor i samma situation. Jag är så lyckligt lottad att en av mina finaste vänner också har en autistisk son. Numera bor vi tyvärr nästan 50 mil ifrån varandra men jag vet att jag kan ringa och maila när jag vill. Naturligtvis pratar vi mest om annat som med vilken annan kompis när vi ses men ibland kommer autism upp. Jag vet att jag inte behöver förklara så mycket för hon förstår och har ofta själv upplevt samma eller likande saker.
Egentligen tror jag att min dotter också skulle må bra av en sån vän. Åtminstone om hon får mer tankar kring detta i framtiden. Så jag har tänkt att hon ska få delta i en grupp där syskon till autisktiska barn träffas och pratar och leker samt får information om diagnosen. Barnen som träffas är i ungefär samma ålder. Jag vet att såna grupper ordnas då och då här i stan och nästa gång ska jag absolut anmäla henne.
Nu är ni säkert inte så många som läser här som är så intresserad av barnböcker om autism. Jag har ännu inte läst böckerna så jag vet inte hur bra dom är. Får väl återkomma när jag har gjort det. Fast jag tror att den här typen av barnböcker många gånger kan vara nyttiga även för barn som inte stöter på autism. Några av dotterns kompisar har inte haft någon aning om autism tidigare och har uppskattat att få lära sig mer och att få träffa hennes bror även om dom ibland tyckt att han varit lite jobbig och tjatig.
I mitt inlägg om att ha ett funktionshindrat syskon efterlyste jag barnböcker om autism. Min dotter vet mycket om sjukdomen men har egentligen inte frågat så mycket. Det är mest jag som har berättat. För henne har hennes bror alltid varit annorlunda och det är inget hon tänkt eller reflekterat så mycket över. Det är bara så. Men jag har ändå velat förklara trots att hon sällan frågat något. Något jag efterlyste i mitt inlägg var barnböcker om autism. Jag hade då inte hittat några men nu har jag fått tips på två stycken av en förälder till en klasskompis till sonen. Sonen går alltså i en specialklass där alla barnen har diagnosen autism.
Böckerna heter Att växa upp med en bror med autism och Min bror är annorlunda , dom kostar 125 respektive 60 kronor hos föreningen autism . Jag tror absolut att jag ska köpa dom. Tror det kan vara bra för min dotter att tillsammans med mig och sin pappa läsa böcker om andra som har samma erfarenheter som henne.
Jag tror att man som syskon precis som förälder ibland kan känna sig lite ensam och annorlunda. Ingen annan förstår riktigt hur man har det och ens tankar kring detta med ett autistiskt sykon eller autistiskt barn.
Jag kände mig otroligt ensam när vi fick diagnosen och det var mycket tankar och oro i mitt huvud på den tiden. Idag har det blivit ett sätt att leva och jag oroar mig inte längre för sonens framtid. Skulle jag få fler barn skulle jag inte oroa mig för om jag skulle få ett funktionshindrat barn. Det är faktiskt ingen katastrof utan tvärtom kan man lära sig väldigt mycket. Varför måste alla människor vara likadana? Det måste ju finnas plats även för dom som på olika sätt är "annorlunda". Min son är världens finaste och perfekt som han är. Så det har känts helt absurt dom gånger någon uttryckt medlidande för att jag fått ett funktionshindrat barn. Faktiskt mycket hjärtlöst att säga så till någon som har två otroligt fina barn som jag aldrig skulle vilja byta ut.
När man känner sig ensam med sina funderingar så kan säkert stödföreningar var jättebra. Föreningen Autism finns på många orter i Sverige. Hur bra vänner och familj man än har att dela sina funderingar med så kan det ändå vara skönt att prata med människor i samma situation. Jag är så lyckligt lottad att en av mina finaste vänner också har en autistisk son. Numera bor vi tyvärr nästan 50 mil ifrån varandra men jag vet att jag kan ringa och maila när jag vill. Naturligtvis pratar vi mest om annat som med vilken annan kompis när vi ses men ibland kommer autism upp. Jag vet att jag inte behöver förklara så mycket för hon förstår och har ofta själv upplevt samma eller likande saker.
Egentligen tror jag att min dotter också skulle må bra av en sån vän. Åtminstone om hon får mer tankar kring detta i framtiden. Så jag har tänkt att hon ska få delta i en grupp där syskon till autisktiska barn träffas och pratar och leker samt får information om diagnosen. Barnen som träffas är i ungefär samma ålder. Jag vet att såna grupper ordnas då och då här i stan och nästa gång ska jag absolut anmäla henne.
Nu är ni säkert inte så många som läser här som är så intresserad av barnböcker om autism. Jag har ännu inte läst böckerna så jag vet inte hur bra dom är. Får väl återkomma när jag har gjort det. Fast jag tror att den här typen av barnböcker många gånger kan vara nyttiga även för barn som inte stöter på autism. Några av dotterns kompisar har inte haft någon aning om autism tidigare och har uppskattat att få lära sig mer och att få träffa hennes bror även om dom ibland tyckt att han varit lite jobbig och tjatig.
en halvmiljon för mycket
En person jag känner berätta för mig om den här mannen som av misstag råkade få en halv miljon insatt på kontot . Den 25åriga mannen plockade ut hela beloppet och har nu försvunnit till Thailand.
Om Göteborgs stad som gjort felutbetalningen kommer att få tillbaka pengarna är osäkert. mannen är känd i missbrukarkretsar och saknar tydligen tillgångar för att driva in beloppet och befinner sig dessutom just nu i Thailand.
När jag läste det här kom jag att tänka på att jag faktiskt känner en person som råkat ut för samma sak. Det var cirka 15 år sen. Hon hade inget med missbrukarkrestar att göra utan var en skötsam lärare och småbarnsmamma då det hela hände. Inte heller stack hon till Thailand eller någon annanstans. Hon fick en smärre chock när hon gjorde ett bankomatuttag och såg att det fanns flera hundratusen för mycket på kontot. Pengarna hade funnits på kontot nästan en vecka innan hon upptäckte det. Hon tog kontakt med banken som ännu inte upptäckt felöverföringen och pengarna fanns kvar ytterligare några dagar innan banken rättade till det hela.
Sånt här borde vara ganska ovanligt men verkar ju ändå hända då och då. Om det hade hänt mig hade jag nog inte vågat sticka till Thailand för någpn gång vill man ju kunna komma tillbaka till Sverige och då helst utan polisanmälan och skulder man inte kan betala.
Om Göteborgs stad som gjort felutbetalningen kommer att få tillbaka pengarna är osäkert. mannen är känd i missbrukarkretsar och saknar tydligen tillgångar för att driva in beloppet och befinner sig dessutom just nu i Thailand.
När jag läste det här kom jag att tänka på att jag faktiskt känner en person som råkat ut för samma sak. Det var cirka 15 år sen. Hon hade inget med missbrukarkrestar att göra utan var en skötsam lärare och småbarnsmamma då det hela hände. Inte heller stack hon till Thailand eller någon annanstans. Hon fick en smärre chock när hon gjorde ett bankomatuttag och såg att det fanns flera hundratusen för mycket på kontot. Pengarna hade funnits på kontot nästan en vecka innan hon upptäckte det. Hon tog kontakt med banken som ännu inte upptäckt felöverföringen och pengarna fanns kvar ytterligare några dagar innan banken rättade till det hela.
Sånt här borde vara ganska ovanligt men verkar ju ändå hända då och då. Om det hade hänt mig hade jag nog inte vågat sticka till Thailand för någpn gång vill man ju kunna komma tillbaka till Sverige och då helst utan polisanmälan och skulder man inte kan betala.
Therese is Fabulous!
Sandbarnet som bloggar från Andalusien , faktiskt ett stenkast (ett långt sådant) från en av mina favoritstäder Cadiz , har gett mig en tjusig utmärkelse. Jag blev jätteglad precis som jag alltid blir när jag får positiv feedback på det jag skriver i bloggen. Som tack ska jag lista fem saker jag inte kan leva utan och skicka det vidare till några andra bloggare.
Jag har verkligen funderat och det är inte lätt att välja fem saker. Det finns naturligtvis självklara saker som luft , vatten , mat , sömn , kärlek och närhet till ens nära och kära , beröm och uppskattning och liknade. Ibland har vi väl alla en tendens att glömma bort det viktigaste , vi hör inte av oss till våra nära och kära så mycket som vi borde och kanske slarvar vi med mat och sömn. Men eftersom det här är så självklara men viktiga saker kändes det tråkigt att göra en sån lista utan jag tänkte istället göra en mer materiell lista.
1. Resor. Jag gillar att resa och upptäcka andra kulturer, träffa nya människor, se nya miljöer och historiska sevärdheter. Resor behöver inte ske med flygplan , båt , buss , bil utan man kan upptäcka nya kulturer och se nya saker på hemmaplan , genom film, böcker och på andra sätt. Även att prova ny mat från andra delar av världen är ett sätt att resa och upptäcka nya saker på hemmaplan och något jag uppskattar mycket. På senaste tiden har det tyvärr blivit dåligt med resande för mig men förhoppningsvis ändrar det sig snart.
2.Internetuppkoppling. Inte bara för bloggen utan jag har många vänner spridda över Sverige och världen som jag håller kontakt med via mail , skype och facebook och behöver dessutom nätet för mina studier. Laddar också ner en del film och musik ibland. Kanske borde mobilen stå här också , jag har svårt att gå ut utan den och smsar mycket. Så tar jag många foton med mobilen. Har en ganska bra mobilkamera och väldigt många foton jag lägger upp på bloggen är tagna med mobilen.
3. Kaffe. Precis som Sandbarnet har jag svårt att klara mig utan kaffe speciellt på morgonen. Kanske borde jag ha skrivit kaffe och te för jag dricker nog lika mycket te. Helst grönt te men även lapsang är en favorit. jag tackar sällan nej om jag blir bjuden på en kopp kaffe eller te.
4. Böcker. Jag älskar att läsa och har alltid läst mycket. Ofta kan jag läsa flera böcker samtidigt och har en tendens att fastna i riktigt bra böcker och glömma omvärlden. För att hålla igång dom språk jag kan läsa på brukar jag variera mig och förutom svenska även läsa böcker på engelska och spanska.
5. Film. Jag är en stor filmfantast och älskar att titta på film. Innan jag fick barn gick jag väldigt mycket på bio. Nu blir det inte lika ofta och nu finns också ett större utbud av hyrfilm och jag har väldigt snabb uppkoppling så ibland laddar jag ner film.
Nu ska den här listan skickas vidare till några bloggare men jag tycker den som känner sig manad får svara och rapportera sen så går jag in och läser. Det finns så många bloggar som är fabulous så det är svårt att välja ut några få.
nordkoreanska jeans
Läste det här om tre svenska killar som ska börja tillverka jeans i Nordkorea och importera och sälja dessa i bland annat Sverige. Jeansen ska tillverkar i fyra olika modeller , två dammodeller och två herrmodeller.
Killarna ville se om det var möjligt att i ett land som Nordkorea designa och producera något för export. Enligt artikeln verkar deras idé ha bemötts positivt av Nordkorea.
Det var i somras jag läste det här och hur det har gått sen dess vet jag inte. Spontant tänkte jag att det låter knepigt att tillverka jeans och exportera från Nordkorea. Men när jag tänkte till lite mer så kom jag på att jag är alltför dåligt insatt för att veta hur svårt eller lätt ett sånt företag är.
Jag gillar nog ändå idén. Jag tror att det är bättre att försöka ha så mycket kontakter som möjligt med slutna diktaturer , helst då med vanligt folk i landet , än att fördöma och isolera. Jag tror att olika typer av kontakter är bättre en isolering för att på sikt få till en demokratisk utveckling av isolerade diktaturer. Jag tror också att man bör försöka förstå och se andra sidan istället för att bara rakt av fördöma länder även om det kan vara svårt att se positiva saker med diktaturer som ständigt bryter mot mänskliga rättigheter.
Förutom affärskontakter så tror jag på kontakter där vanliga människor möts som viss typ av turism , amatörfotbollslag (eller vilken annan sport som helst) som träffas och tränar tillsammans , utbyte för studier , fågelskådarföreningar eller andra organisationer som har olika former av kontakt och utbyte.
Det ska bli spännande att se hur det kommer att gå för dom nordkoreanska jeansen när eller om dom dyker upp i svenska affärer. Förutom att få igång tillverkningen av jeansen ska svenskarna också få nöjet att beskåda lite nordkoreanskt massgame. Den som är nyfiken på massgame kan kika på klippet nedan eller leta på youtube där det vimlar av videoklipp på massgames.
Killarna ville se om det var möjligt att i ett land som Nordkorea designa och producera något för export. Enligt artikeln verkar deras idé ha bemötts positivt av Nordkorea.
Det var i somras jag läste det här och hur det har gått sen dess vet jag inte. Spontant tänkte jag att det låter knepigt att tillverka jeans och exportera från Nordkorea. Men när jag tänkte till lite mer så kom jag på att jag är alltför dåligt insatt för att veta hur svårt eller lätt ett sånt företag är.
Jag gillar nog ändå idén. Jag tror att det är bättre att försöka ha så mycket kontakter som möjligt med slutna diktaturer , helst då med vanligt folk i landet , än att fördöma och isolera. Jag tror att olika typer av kontakter är bättre en isolering för att på sikt få till en demokratisk utveckling av isolerade diktaturer. Jag tror också att man bör försöka förstå och se andra sidan istället för att bara rakt av fördöma länder även om det kan vara svårt att se positiva saker med diktaturer som ständigt bryter mot mänskliga rättigheter.
Förutom affärskontakter så tror jag på kontakter där vanliga människor möts som viss typ av turism , amatörfotbollslag (eller vilken annan sport som helst) som träffas och tränar tillsammans , utbyte för studier , fågelskådarföreningar eller andra organisationer som har olika former av kontakt och utbyte.
Det ska bli spännande att se hur det kommer att gå för dom nordkoreanska jeansen när eller om dom dyker upp i svenska affärer. Förutom att få igång tillverkningen av jeansen ska svenskarna också få nöjet att beskåda lite nordkoreanskt massgame. Den som är nyfiken på massgame kan kika på klippet nedan eller leta på youtube där det vimlar av videoklipp på massgames.
restauranger , barer och hemkörd mat
Någon gång hörde jag sägas att Spanien hade mer restauranger och barer än vad alla andra EU-länder har tillsammans. Det låter kanske en aning orealistiskt men det finns verkligen barer och restauranger överallt i Spanien. Jag läste att det ska finnas över 80000 restauranger och över 250000 barer och drygt en miljon människor ska arbeta inom restaurangbranschen.
Något jag kan sakna från Madrid är att ofta gå ut och äta med familjen eller slinka in på en bar för en kopp café cortado och lite småprat. Här blir det likosm inte av lika ofta att man går ut och äter och det blir aldrig av att gå och ta en kaffe på egen hand och småprata med andra kafégäster.
Ytterligare en sak som jag kan sakna från Madrid ver att det var så lätt att få all slags mat levererad hem. Väldigt många restauranger hade den servicen och när man inte orkade laga mat eller hade lust att gå på restaurang var det bara att lyfta på luren och få maten hemkörd. Nu bor jag i en mindre stad , Uppsala , så dom enda restauranger som kör hem maten till dig här är bara några pizzerior. Kanske är det lite bättre i större svenska städer , jag vet inte. men även i Göteborg var det mest pizzerior som hade den servicen.
Även om Spanien inte längre är särskilt billigt för en svensk är ändå priserna på barer och restauranger något lägre än dom svenska. Går man ut och beställer menu del dia kan man få förrätt , varmrätt , efterrätt och vin för under hundralappen om man kommer under den tiden då den serveras. Dessutom kan man för en relativt billig penning gå till en bar och beställa några tapas och något gott att dricka billigt om man håller sig borta från dom värsta turiststråken. Några tapas räcker för att man ska bli rejält mätt och är man några stycken kan det vara kul att ta in ett antal tapas och dela på så man får prova lite av många olika rätter.
Även om jag tror att man i Sverige äter ute oftare idag än vad man gjorde när jag var barn. Jag tror också att det finns fler restauranger än när jag var barn. Men fortfarande så ligger vi fortfarande långt efter den restaurangkultur som finns i Sydeuropa. En spansk stad som är lika liten som Uppsala har ett långt större utbud av restauranger och barer.
Något jag kan sakna från Madrid är att ofta gå ut och äta med familjen eller slinka in på en bar för en kopp café cortado och lite småprat. Här blir det likosm inte av lika ofta att man går ut och äter och det blir aldrig av att gå och ta en kaffe på egen hand och småprata med andra kafégäster.
Ytterligare en sak som jag kan sakna från Madrid ver att det var så lätt att få all slags mat levererad hem. Väldigt många restauranger hade den servicen och när man inte orkade laga mat eller hade lust att gå på restaurang var det bara att lyfta på luren och få maten hemkörd. Nu bor jag i en mindre stad , Uppsala , så dom enda restauranger som kör hem maten till dig här är bara några pizzerior. Kanske är det lite bättre i större svenska städer , jag vet inte. men även i Göteborg var det mest pizzerior som hade den servicen.
Även om Spanien inte längre är särskilt billigt för en svensk är ändå priserna på barer och restauranger något lägre än dom svenska. Går man ut och beställer menu del dia kan man få förrätt , varmrätt , efterrätt och vin för under hundralappen om man kommer under den tiden då den serveras. Dessutom kan man för en relativt billig penning gå till en bar och beställa några tapas och något gott att dricka billigt om man håller sig borta från dom värsta turiststråken. Några tapas räcker för att man ska bli rejält mätt och är man några stycken kan det vara kul att ta in ett antal tapas och dela på så man får prova lite av många olika rätter.
Även om jag tror att man i Sverige äter ute oftare idag än vad man gjorde när jag var barn. Jag tror också att det finns fler restauranger än när jag var barn. Men fortfarande så ligger vi fortfarande långt efter den restaurangkultur som finns i Sydeuropa. En spansk stad som är lika liten som Uppsala har ett långt större utbud av restauranger och barer.
tisdag, februari 03, 2009
sportlov
Det har verkligen varit kallt länge nu men som tur är blev det varmt i min lägenhet efter lite klagomål. Runt nyår hade jag 14 grader i sovrummet och det var inte kul.
Igår beklagade jag mig över kylan och fick då veta att enligt väderstatistiken är vecka 8 årets kallaste vecka. Alltså om två veckor. Hoppas inte statistiken stämmer i år för så här kallt eller kallare vill jag inte det ska vara flera veckor till.
Jag fick också veta att sportlov som man numera har på lite olika veckor i olika delar av landet infördes under 40-talet och då hade alla sportlov vecka 8. Då hette det inte sportlov utan kokslov. Lovet infördes alltså inte främst för att barnen skulle vara ute och ägna sig åt vintersport, åka till fjällen eller Kanarieöarna utan för att kommunen skulle spara på uppvärmningen av klassrummen.
Jag är väldigt frusen av mig och ogillar kyla extremt mycket så nu vill jag gärna ha sommar snart , helst mycket snart.
Igår beklagade jag mig över kylan och fick då veta att enligt väderstatistiken är vecka 8 årets kallaste vecka. Alltså om två veckor. Hoppas inte statistiken stämmer i år för så här kallt eller kallare vill jag inte det ska vara flera veckor till.
Jag fick också veta att sportlov som man numera har på lite olika veckor i olika delar av landet infördes under 40-talet och då hade alla sportlov vecka 8. Då hette det inte sportlov utan kokslov. Lovet infördes alltså inte främst för att barnen skulle vara ute och ägna sig åt vintersport, åka till fjällen eller Kanarieöarna utan för att kommunen skulle spara på uppvärmningen av klassrummen.
Jag är väldigt frusen av mig och ogillar kyla extremt mycket så nu vill jag gärna ha sommar snart , helst mycket snart.
måndag, februari 02, 2009
onsdag, januari 28, 2009
The Sartorialist
Jag brukar inte läsa så många bloggar. Brukar inte heller leta nya bloggar så ofta. Trots att jag egentligen är ganska intresserad av kläder och mode brukar jag inte läsa några så kallade modebloggar. Dom få gånger jag har tittat på modebloggar har jag tyckt dom varit ganska tråkiga om jag ska vara ärlig.
Nu har jag däremot hittat en modeblogg som jag verkligen kan rekommendera. Kanske är det fel att kalla den modeblogg utan det är mer än fotoblogg. Nästan ingen text utan väldigt vackra bilder på olika människor från olika storstäder världen över. Nästan mer konst än mode. Man behöver absolut inte vara modeintresserad för att uppskatta dom vackra fotona.
Säkert är bloggen ganska känd och jag är den sista som upptäcker den men jag kan verkligen rekommendera The Sartorialist. Klicka på länken och gå in och njut av vackra foton.
Nu har jag däremot hittat en modeblogg som jag verkligen kan rekommendera. Kanske är det fel att kalla den modeblogg utan det är mer än fotoblogg. Nästan ingen text utan väldigt vackra bilder på olika människor från olika storstäder världen över. Nästan mer konst än mode. Man behöver absolut inte vara modeintresserad för att uppskatta dom vackra fotona.
Säkert är bloggen ganska känd och jag är den sista som upptäcker den men jag kan verkligen rekommendera The Sartorialist. Klicka på länken och gå in och njut av vackra foton.
cykelolycka
Känner mig som jag har varit rysligt dålig på att blogga. Är väl en kombination av idétorka och att jag varit allmänt lat och slö i stort. Blir väl såna perioder ibland.
Allt är bra för övrigt men jag är less på kyla och isiga gator. Jag vill cykla men vågar inte riktigt. Känner dock många som vintercyklar men jag är för feg. Bröt dessutom fotleden vid vintercykling för över tio år sen. Inget jag vill göra om. Gips och kryckor är fruktansvärt jobbigt. Man kan knappt göra något känns det som. Duscha blir ett stort projekt och att ta en kopp kaffe eller te från köket till soffan går inte när händerna är upptagna av kryckor. Dessutom tog det betydligt längre tid att bli återställd än jag trott. Gipset satt på i fyra veckor men jag kunde inte gå utan kryckor förrän efter cirka 2-3 månader. Det gick lite pö om pö. Jag gick kortare sträckor och hade kryckor ibland så minns inte exakt när jag helt slutade med dom. Det är som sagt över tio år sen och nu fungerar vänstra fotleden lika bra som den högra. Det enda som sysn är ett litet ärr från operationen.
Jag känner dock många som vintercyklar. En vän till mig cyklade omkull på is i söndags och fick en fraktur på knät och slog i huvudet rejält. Han tuppade av en kort stund , det blev ambulans till akuten men huvudet klarade sig med bara lite ytliga skrapsår i ansiktet. Kunde ju gått mycket värre.
Han har nu helgipsat ben , från fotleden upp till ljumsken och hoppar fram på kryckor. Gipset ska sitta i minst fyra veckor och kryckorna lär han få ha flera veckor efter att det tagits av.
Måste säga att det här fick mig att börja tänka på att skaffa cykelhjälm. Har tänkt på det förr men det blir liksom aldrig av. Jag har aldrig haft det och när jag lärde mig cykla hade ingen hjälm. Men det är ju inte för sent att lära om. Eftersom mina barn har cykelhjälm tycker jag att jag borde föregå med gott exempel och ha det.
Visst en cykelhjälm hade inte skyddat min vän mot fraktur i knä eller skrapsår i ansiktet men han hade kanske inte tuppat av när han slog i huvudet. Nu fick han inga skallskador som tur var och inte någon hjärnskakning. Han mår bra , är lite medtagen , har ont ibland och har ganska tråkigt eftersom han inte kan göra så mycket mer än ligga hemma och läsa och titta på film. Mysigt ibland men blir segt i längden.
Själv tänker jag inte cykla förrän isen är borta och jag borde skaffa mig en hjälm och lära mig använda den.
Allt är bra för övrigt men jag är less på kyla och isiga gator. Jag vill cykla men vågar inte riktigt. Känner dock många som vintercyklar men jag är för feg. Bröt dessutom fotleden vid vintercykling för över tio år sen. Inget jag vill göra om. Gips och kryckor är fruktansvärt jobbigt. Man kan knappt göra något känns det som. Duscha blir ett stort projekt och att ta en kopp kaffe eller te från köket till soffan går inte när händerna är upptagna av kryckor. Dessutom tog det betydligt längre tid att bli återställd än jag trott. Gipset satt på i fyra veckor men jag kunde inte gå utan kryckor förrän efter cirka 2-3 månader. Det gick lite pö om pö. Jag gick kortare sträckor och hade kryckor ibland så minns inte exakt när jag helt slutade med dom. Det är som sagt över tio år sen och nu fungerar vänstra fotleden lika bra som den högra. Det enda som sysn är ett litet ärr från operationen.
Jag känner dock många som vintercyklar. En vän till mig cyklade omkull på is i söndags och fick en fraktur på knät och slog i huvudet rejält. Han tuppade av en kort stund , det blev ambulans till akuten men huvudet klarade sig med bara lite ytliga skrapsår i ansiktet. Kunde ju gått mycket värre.
Han har nu helgipsat ben , från fotleden upp till ljumsken och hoppar fram på kryckor. Gipset ska sitta i minst fyra veckor och kryckorna lär han få ha flera veckor efter att det tagits av.
Måste säga att det här fick mig att börja tänka på att skaffa cykelhjälm. Har tänkt på det förr men det blir liksom aldrig av. Jag har aldrig haft det och när jag lärde mig cykla hade ingen hjälm. Men det är ju inte för sent att lära om. Eftersom mina barn har cykelhjälm tycker jag att jag borde föregå med gott exempel och ha det.
Visst en cykelhjälm hade inte skyddat min vän mot fraktur i knä eller skrapsår i ansiktet men han hade kanske inte tuppat av när han slog i huvudet. Nu fick han inga skallskador som tur var och inte någon hjärnskakning. Han mår bra , är lite medtagen , har ont ibland och har ganska tråkigt eftersom han inte kan göra så mycket mer än ligga hemma och läsa och titta på film. Mysigt ibland men blir segt i längden.
Själv tänker jag inte cykla förrän isen är borta och jag borde skaffa mig en hjälm och lära mig använda den.
söndag, januari 25, 2009
You know you are from Europe when...
Jag har varit rätt dålig på att blogga på sista tiden. Utan någon speciell anledning alls. Min blogg fyllde ju 3 år i december och under dom åren har jag märkt att det funnits perioder då jag bloggat massor och andra perioder då det gått lite trögare. Så nu tänkte jag fuska och få till en uppdatering med lite fulblogg.
I våras hade jag en kul lista här på bloggen , You know you've lived in Spain when... som till min stora glädje ganska många orkade läsa och uppskatta. Kan rekommenderas. Särskilt alla som besökt Spanien kommer att känna igen sig och skratta mycket.
Idag fick jag en liknande lista från en amerikansk vän i mailen. Kanske inte fullt så rolig och igenkännande som Spanien-listan men bitvis ganska kul.
You know you are from Europe when...
... You're not fat.
... You know a little about a lot.
... You've seen H.M the Queen of your country shopping retail!
... Your house is older than America (sometimes your car depending if you're from eastern Europe)
... You walk in heels on cobblestones.
... You sometimes dance in heels on cobblestones.
... You do plastic surgery to look better, not look younger.
... You don't come home at midnight, you go out at midnight.
... You actually walk.
... You don't have a local church, you have a local cathedral.
... You speak at least two languages fluently and understand the rest.
... You know all the royal houses in Europe and have a favourite princess. If you're hardcore a favourite lady in waiting.
... You dont wear white socks with formal shoes.
... You wear a training suit only at the gym.
... You make cookies with no pot.
... Your jeans actually fit your body.
... You would never wear a fleece jacket and flip-flops at the same time.
... You would never wear flip-flops during the winter.
... You've always had a passport.
... You pay alot for gasoline.
... You belive we are way to americanized over here. You hate it, but can't stop watching Desperate Housewifes and other no quality shows.
... You say: American Idol? Please!!! it's called EUROVISION SONG CONTEST!
... You travel and bring back food or even fresh flowers. You just cant go to Italy without bringing back Parmesan!
... You have been outside your country and not just outside your state.
… You hate Americans with no particular reason, but never forget to mention to your friends how many years you’ve spent in New York.
… You think that traveling from Amsterdam to Luxembourg qualifies for an international travel.
… You truelly believe that your country has once been an empire which dominated the world (even if you come from Andorra).
… You pay ridiculous taxes and think it is normal.
… You hate to work.
… You leave your office at 5pm.
… you are always slightly drunken.
… you drive a car size of a shopping cart.
I våras hade jag en kul lista här på bloggen , You know you've lived in Spain when... som till min stora glädje ganska många orkade läsa och uppskatta. Kan rekommenderas. Särskilt alla som besökt Spanien kommer att känna igen sig och skratta mycket.
Idag fick jag en liknande lista från en amerikansk vän i mailen. Kanske inte fullt så rolig och igenkännande som Spanien-listan men bitvis ganska kul.
You know you are from Europe when...
... You're not fat.
... You know a little about a lot.
... You've seen H.M the Queen of your country shopping retail!
... Your house is older than America (sometimes your car depending if you're from eastern Europe)
... You walk in heels on cobblestones.
... You sometimes dance in heels on cobblestones.
... You do plastic surgery to look better, not look younger.
... You don't come home at midnight, you go out at midnight.
... You actually walk.
... You don't have a local church, you have a local cathedral.
... You speak at least two languages fluently and understand the rest.
... You know all the royal houses in Europe and have a favourite princess. If you're hardcore a favourite lady in waiting.
... You dont wear white socks with formal shoes.
... You wear a training suit only at the gym.
... You make cookies with no pot.
... Your jeans actually fit your body.
... You would never wear a fleece jacket and flip-flops at the same time.
... You would never wear flip-flops during the winter.
... You've always had a passport.
... You pay alot for gasoline.
... You belive we are way to americanized over here. You hate it, but can't stop watching Desperate Housewifes and other no quality shows.
... You say: American Idol? Please!!! it's called EUROVISION SONG CONTEST!
... You travel and bring back food or even fresh flowers. You just cant go to Italy without bringing back Parmesan!
... You have been outside your country and not just outside your state.
… You hate Americans with no particular reason, but never forget to mention to your friends how many years you’ve spent in New York.
… You think that traveling from Amsterdam to Luxembourg qualifies for an international travel.
… You truelly believe that your country has once been an empire which dominated the world (even if you come from Andorra).
… You pay ridiculous taxes and think it is normal.
… You hate to work.
… You leave your office at 5pm.
… you are always slightly drunken.
… you drive a car size of a shopping cart.
fredag, januari 23, 2009
fotoutmaning - doftjasmin
Pumita har skickat en fotoutmaning till mig. Man ska ta fjärde fotot i fjärde bildmappen i sin dator och berätta något om bilden.
Det här är en bild jag har haft med på bloggen tidigare. Det föreställer en doftjasmin och bilden är tagen sommaren 2008 i stadsparken i Uppsala. Bilden är faktiskt tagen med min mobilkamera. För att berätta något mer om när bilden är tagen var jag tvungen att kika på foton bredvid i mappen. Det var en skön sommardag och jag var där med barn och andra , klappade djuren som dom har i stadsparken på sommaren , kikade på fåglar i Svandammen och fikade på caféet i stadsparken. När jag var i närheten av doftjasminen reagerade jag direkt på hur gott det doftade från busken. Det fick mig att titta närmare på blommorna och ta upp mobilen och ta en bild.
onsdag, januari 21, 2009
Laos
Jag fick ett mail från en tjej som ska åka till Laos. Hon ville veta allt om landet , vad man måste se och göra , vilka platser som bör besökas , hur är maten , prisnivå och allt annat. Hon skrev att hon tänkte flyga till Bangkok och sen resa med buss till Laos huvudstad Vientiane så förslag på resrutt , stopp på vägen och likande är också välkommen information.
Jag tänkte att någon som läser bloggen kanske kan hjälpa mig. Jag har aldrig varit i Laos och kan inget om landet. Min thailändska kompis har visserligen växt upp precis vid gränsen , hennes mormor är laotier , närmaste stad låg i laos och hon talar lao flytande. Jag frågade henne men fick bara veta att Laos var ett trevligt land , mycket trevligare än Thailand och så gav hon mig en röd sjal från Laos.
Så jag tänkte efterlysa lite tips här. Alla som vet något om Laos får gärna dela med er. Laos är faktiskt ett land jag mycket gärna skulle besöka själv.
Bilden är från Wikipedia och föreställer en buddhastaty i huvudstaden Vientiane
Jag tänkte att någon som läser bloggen kanske kan hjälpa mig. Jag har aldrig varit i Laos och kan inget om landet. Min thailändska kompis har visserligen växt upp precis vid gränsen , hennes mormor är laotier , närmaste stad låg i laos och hon talar lao flytande. Jag frågade henne men fick bara veta att Laos var ett trevligt land , mycket trevligare än Thailand och så gav hon mig en röd sjal från Laos.
Så jag tänkte efterlysa lite tips här. Alla som vet något om Laos får gärna dela med er. Laos är faktiskt ett land jag mycket gärna skulle besöka själv.
Bilden är från Wikipedia och föreställer en buddhastaty i huvudstaden Vientiane
tisdag, januari 20, 2009
fusk
Läste idag att två stora matkedjor hade märkt om frukt från Israel. Sharonfrukter och avokados har legat i kartonger märkta Israel medan butiken skyltat med att frukterna har varit från Spanien och Kenya. . Icas kvalitetschef Mats Ovegård säger att det är en slump att just israeliska varor skyltats fel. Jag har nog lite svårt att tro på att det är en slump.
Som konsument bör man ha rätt att välja vilka länders varor man vill eller inte vill köpa.
Systembolaget har förresten ett vin i sitt sortiment från Israel som inte står under Israel utan övrigt ursprung om man kikar i deras katalog. Vinet produceras av Golan Heights Winery i Israel.
Jag kan tänka mig att det i Sverige finns både en rörelse för att bojkotta varor från Israel såväl som att stödköpa varor från Israel. Oavsett vilken ståndpunkt man har eller om man inte bryr sig alls bör man ändå som konsument ha rätt att få korrekt information om varans ursprung så man kan välja hur man vill agera.
Är man väldigt angelägen om att veta en varas ursprung kan man faktiskt titta på EAN-koden , streckkoden, som finns på varje förpackning. Dom tre första siffrorna är en landskod som visar varifrån varan kommer. Varor från Israel har en EAN-kod som börjar på 729 , varor från Sverige har en kod som börjar på 731. Här finns en lista över alla landskoder i EAN-systemet.
Som konsument bör man ha rätt att välja vilka länders varor man vill eller inte vill köpa.
Systembolaget har förresten ett vin i sitt sortiment från Israel som inte står under Israel utan övrigt ursprung om man kikar i deras katalog. Vinet produceras av Golan Heights Winery i Israel.
Jag kan tänka mig att det i Sverige finns både en rörelse för att bojkotta varor från Israel såväl som att stödköpa varor från Israel. Oavsett vilken ståndpunkt man har eller om man inte bryr sig alls bör man ändå som konsument ha rätt att få korrekt information om varans ursprung så man kan välja hur man vill agera.
Är man väldigt angelägen om att veta en varas ursprung kan man faktiskt titta på EAN-koden , streckkoden, som finns på varje förpackning. Dom tre första siffrorna är en landskod som visar varifrån varan kommer. Varor från Israel har en EAN-kod som börjar på 729 , varor från Sverige har en kod som börjar på 731. Här finns en lista över alla landskoder i EAN-systemet.
guacamole som innehåller 1.5% avokado
Jag är väldigt förtjust i avokado så guacamole är verkligen en favorit. Oftast gör jag min egen för det är väldigt enkelt att bara mixa eller mosa ihop ingredienserna. Som alla vet är avokado basen i guacamole. För en tid sen köpte jag en färdig guacamole och upptäckte till min förvåning att den endast innehöll 1.5 % avokado. Kan man verkligen kalla det guacamole då?
Jag brukar blanda två avokados med en hackad tomat , saften från en citron eller lime , en halv liten gul lök som finhackas , 1-2 finhackade vitlöksklyftor och en finhackad färsk chili.
Flera gånger har jag varit med om att folk har blandat majonäs eller gräddfil i guacamolen. Absolut inte tycker jag. Blir godast utan. Absolut inget man gör i såsens hemland, Mexico.
Men oavsett om man föredrar sin guacamole med eller utan majonäs gör egen och undvik den köpta såsen som bara innehåller 1.5 % avokado. Hemgjord guacamole är SÅ mycket godare.
Gör egen guacamole istället. Mycket godare och definitivt mer avokado.
Jag brukar blanda två avokados med en hackad tomat , saften från en citron eller lime , en halv liten gul lök som finhackas , 1-2 finhackade vitlöksklyftor och en finhackad färsk chili.
Flera gånger har jag varit med om att folk har blandat majonäs eller gräddfil i guacamolen. Absolut inte tycker jag. Blir godast utan. Absolut inget man gör i såsens hemland, Mexico.
Men oavsett om man föredrar sin guacamole med eller utan majonäs gör egen och undvik den köpta såsen som bara innehåller 1.5 % avokado. Hemgjord guacamole är SÅ mycket godare.
Gör egen guacamole istället. Mycket godare och definitivt mer avokado.
kritisera och rätta uttal och grammatik
För ganska längesen jobbade jag på dagis och fick då gå en endagskurs om barns språkutveckling. Då fick jag lära mig att när barn säger fel ska man upprepa det barnet sagt men säga orden rätt istället för att säga det heter inte så utan så. Till exempel om ett barn säger:
-Då gedde jag han nallen.
- Jaha så då gav du honom nallen.
Samma taktik borde ju kunna användas även till vuxna som pratar ett språk dom inte riktigt behärskar. För det är ju lite trist att hålla på och säga det är fel , det heter faktiskt så och så. Naturligtvis beror det väl på hur bra personen behärskar språket. Om man håller på att lära sig ett nytt språk och det blir fel i var och varannan mening är det ju ändå bra att våga öva och prata mycket. Samtidigt blir det lite trist när man ska berätta något att ständigt bli korrigerad.
Jag träffade en gång en svensk kvinna som pratade med en kvinna från ett annat land och sa då samma fel som hon sa , i all välmening , för att hon lättare skulle förstå hennes svenska. Fast jag tror egentligen det är en dålig hjälp. Dels lär man sig inte rätt och även om man uttalar ord fel och använder fel verbformer kanske man ändå vet vad som är det rätta och då blir det konstigt att någon annan av någon sorts artighet står och gör samma fel.
Om jag ska generalisera så tycker jag att svenskar kanske är lite rädda för att rätta någon som pratar dålig svenska när man ändå förstår. Däremot är svenskar väldigt snabba att rätta varandra på engelska även om det bara är ytterst små fel som en engelskspråkig person förstår utan problem. En brittisk kompis som har levt många år i Sverige förvånades över detta. När han bodde i Sverige var han flera gånger med om att en person uttalade ett engelskt ord lite fel men han hade inga problem att förstå däremot kunde svenskar som var med säga jag förstår inte vad du säger. Det handlade alltid om ytterst små uttalsfel och var absolut inte obegripligt för en engelskspråkig. Naturligtvis är inte alla svenskar så , det är en grov generalisering men tyvärr gäller det nog ganska många. Ska man generalisera vidare har många svenskar svårt att rätta en utlänning som gör misstag när han eller hon pratar svenska.
Jag tillhör nog dom som tycker det är lite svårt att komma med kritik överhuvudtaget och att rätta en icke svenskspråkig persons svenska om personen inte uttryckligen har bett om det. Däremot skulle jag nog gärna vilja veta om jag själv gör fel när jag pratar ett språk jag inte behärskar så bra. Särskilt om det är fel jag kanske fastnat lite i och gör om och om igen inte om det är enstaka slavfel som jag egentligen känner att oj det blev fel i samma sekund som jag sagt orden.
När jag började plugga spanska i Spanien för över tio år sen och pratade bristfällig spanska ute på stan blev jag sällan rättad av spanjorer. Tvärtom upplevde jag det ofta som att jag blev uppmuntrad och fick beröm för min spanska trots att den var allt annat än bra på den tiden. Fast det är inte heller en så dum taktik. För det är jobbigt att prata ett språk när man vet att man ständigt gör fel men ändå måste man försöka prata för att lära sig. Fel är ju inte hela världen man gör sig faktiskt förstådd ändå. Jag är nog ändå sån som inte obehindrat babblar på utan tycker det är jobbigt att det hela tiden blir fel. Fast jag vet att jag måste babbla på för att det ska bli rätt i framtiden. Helst skulle jag vilja sitta i ett klassrum och lära mig och sen när jag kommer ut bland folk och öppnar munnen ska språket flyta perfekt såväl när det gäller uttal som grammatik. Men det är ju tyvärr inte realistiskt för någon och det kan faktiskt vara lite kul att prata på och säga lite märkliga saker också och man lär sig otroligt mycket den vägen.
-Då gedde jag han nallen.
- Jaha så då gav du honom nallen.
Samma taktik borde ju kunna användas även till vuxna som pratar ett språk dom inte riktigt behärskar. För det är ju lite trist att hålla på och säga det är fel , det heter faktiskt så och så. Naturligtvis beror det väl på hur bra personen behärskar språket. Om man håller på att lära sig ett nytt språk och det blir fel i var och varannan mening är det ju ändå bra att våga öva och prata mycket. Samtidigt blir det lite trist när man ska berätta något att ständigt bli korrigerad.
Jag träffade en gång en svensk kvinna som pratade med en kvinna från ett annat land och sa då samma fel som hon sa , i all välmening , för att hon lättare skulle förstå hennes svenska. Fast jag tror egentligen det är en dålig hjälp. Dels lär man sig inte rätt och även om man uttalar ord fel och använder fel verbformer kanske man ändå vet vad som är det rätta och då blir det konstigt att någon annan av någon sorts artighet står och gör samma fel.
Om jag ska generalisera så tycker jag att svenskar kanske är lite rädda för att rätta någon som pratar dålig svenska när man ändå förstår. Däremot är svenskar väldigt snabba att rätta varandra på engelska även om det bara är ytterst små fel som en engelskspråkig person förstår utan problem. En brittisk kompis som har levt många år i Sverige förvånades över detta. När han bodde i Sverige var han flera gånger med om att en person uttalade ett engelskt ord lite fel men han hade inga problem att förstå däremot kunde svenskar som var med säga jag förstår inte vad du säger. Det handlade alltid om ytterst små uttalsfel och var absolut inte obegripligt för en engelskspråkig. Naturligtvis är inte alla svenskar så , det är en grov generalisering men tyvärr gäller det nog ganska många. Ska man generalisera vidare har många svenskar svårt att rätta en utlänning som gör misstag när han eller hon pratar svenska.
Jag tillhör nog dom som tycker det är lite svårt att komma med kritik överhuvudtaget och att rätta en icke svenskspråkig persons svenska om personen inte uttryckligen har bett om det. Däremot skulle jag nog gärna vilja veta om jag själv gör fel när jag pratar ett språk jag inte behärskar så bra. Särskilt om det är fel jag kanske fastnat lite i och gör om och om igen inte om det är enstaka slavfel som jag egentligen känner att oj det blev fel i samma sekund som jag sagt orden.
När jag började plugga spanska i Spanien för över tio år sen och pratade bristfällig spanska ute på stan blev jag sällan rättad av spanjorer. Tvärtom upplevde jag det ofta som att jag blev uppmuntrad och fick beröm för min spanska trots att den var allt annat än bra på den tiden. Fast det är inte heller en så dum taktik. För det är jobbigt att prata ett språk när man vet att man ständigt gör fel men ändå måste man försöka prata för att lära sig. Fel är ju inte hela världen man gör sig faktiskt förstådd ändå. Jag är nog ändå sån som inte obehindrat babblar på utan tycker det är jobbigt att det hela tiden blir fel. Fast jag vet att jag måste babbla på för att det ska bli rätt i framtiden. Helst skulle jag vilja sitta i ett klassrum och lära mig och sen när jag kommer ut bland folk och öppnar munnen ska språket flyta perfekt såväl när det gäller uttal som grammatik. Men det är ju tyvärr inte realistiskt för någon och det kan faktiskt vara lite kul att prata på och säga lite märkliga saker också och man lär sig otroligt mycket den vägen.
förkylning
Jag har varit helt sänkt flera dagar i en jobbig och envis förkyldning. Först halsont , sen en fruktansvärd hosta och efter det otrolig nästäppa som gjorde att jag ständigt behövde snyta mig. Har provat diverse kurer men inget har bitit. Måste hitta några bra huskurer mot förkylning. Min thailändska kompis rekommenderade att man tar en halv lime saltar den och pressar den rakt ner i halsen. Hon gav mig två såna behandlingar i helgen och det kändes skönt för stunden men var inte den mirakelkur hon påstod. Mår iallafall bra nu men finns det något som hjälper till nästa gång? Alla som sitter inne på mirakelkurer får gärna dela med sig.
fredag, januari 16, 2009
färsk koriander
Vissa kryddor , vissa maträtter , vissa drycker och vissa dofter kanske vi förknippar med en speciell plats eller händelse.
När man tänker mexikansk mat tänker nog dom flesta starkt , mycket chili , hetta. Så tänker man på välkända rätter som tacos , burritos , quesadillas , enciladas , nachos , guacamole mm.
Visst är chili populärt i mexikansk mat och visst är mycket mat stark , ordentligt stark. Mexico är faktiskt det land i världen som konsumerar mest chili per person och år. Det är kul att titta på chili i en mexikansk livsmedelsaffär eller på en marknad för det finns otroligt många sorter och en del är tillagade på olika sätt , till exempel rökt chili är populärt.
För några år sen reste jag runt i Mexico i två månader. Mexico är verkligen ett fascinerande och trevligt land som jag ofta tänker på att jag skulle vilja besöka igen. Maten är mycket god och varierande men den krydda jag främst förknippar med det mexikanska köket är faktiskt inte chili utan färsk koriander. Tycker man inte om färsk koriander kan det bli knepigt att åka till Mexico en längre tid. Mexikanarna verkar pilla ner färsk koriander i precis all mat. En kompis till mig som besökt Mexico och inte är så förtjust i koriander sa "Mexikanerna lägger koriander i allt för att jag inte ska känna mig välkommen"
Självklart kan man speciellt i större städer i Mexico äta mat från hela världen och det finns ett stort utbud av olika typer av restauranger samtidigt känns det som mexikanerna håller väldigt hårt på sin egen matkultur. Äter man mexikansk i Mexico går det verkligen inte att undvika färsk koriander. Varje gång jag äter färsk koriander tänker jag numera på Mexico.
En annan mycket populär mexikansk maträtt som man tyvärr inte kan undgå är mole. Mole är en svart sås gjord på bland annat bönor , kakao och chili. Mycket populär i hela Mexico. Jag är absolut inte kräsen när det gäller mat men mole är riktigt hemskt. Både smak, utseende och konstistens är allt annat än tilltalande.
Mole med kyckling. Om någon mot förmodan vill laga till mole finns recept här
Guacamole som till skillnad från mole är väldigt gott , en av mina favoriter Här finns ett eneklt och gott recept på guacamole som jag fått av en kock på en restaurang i den mexikanska staden Chetumal.
När man tänker mexikansk mat tänker nog dom flesta starkt , mycket chili , hetta. Så tänker man på välkända rätter som tacos , burritos , quesadillas , enciladas , nachos , guacamole mm.
Visst är chili populärt i mexikansk mat och visst är mycket mat stark , ordentligt stark. Mexico är faktiskt det land i världen som konsumerar mest chili per person och år. Det är kul att titta på chili i en mexikansk livsmedelsaffär eller på en marknad för det finns otroligt många sorter och en del är tillagade på olika sätt , till exempel rökt chili är populärt.
För några år sen reste jag runt i Mexico i två månader. Mexico är verkligen ett fascinerande och trevligt land som jag ofta tänker på att jag skulle vilja besöka igen. Maten är mycket god och varierande men den krydda jag främst förknippar med det mexikanska köket är faktiskt inte chili utan färsk koriander. Tycker man inte om färsk koriander kan det bli knepigt att åka till Mexico en längre tid. Mexikanarna verkar pilla ner färsk koriander i precis all mat. En kompis till mig som besökt Mexico och inte är så förtjust i koriander sa "Mexikanerna lägger koriander i allt för att jag inte ska känna mig välkommen"
Självklart kan man speciellt i större städer i Mexico äta mat från hela världen och det finns ett stort utbud av olika typer av restauranger samtidigt känns det som mexikanerna håller väldigt hårt på sin egen matkultur. Äter man mexikansk i Mexico går det verkligen inte att undvika färsk koriander. Varje gång jag äter färsk koriander tänker jag numera på Mexico.
En annan mycket populär mexikansk maträtt som man tyvärr inte kan undgå är mole. Mole är en svart sås gjord på bland annat bönor , kakao och chili. Mycket populär i hela Mexico. Jag är absolut inte kräsen när det gäller mat men mole är riktigt hemskt. Både smak, utseende och konstistens är allt annat än tilltalande.
Sanrio-store
När jag bodde i Madrid hamnade jag ofta på Sanrio-store dvs. Hello Kitty affären. Finns flera stycken i Madrid och var vi i närheten av någon så krävde min dotter att vi skulle gå in och titta och ännu hellre köpa mer eller mindre allt.
Trots att Hello Kitty borde kännas lite väl kommersiell och överexploaterad kan jag inte låta bli att tycka om den lilla söta kattflickan. Tycker det är lite tråkigt att det inte finns någon Sanrio-store i Sverige även om det finns andra affärer som säljer Hello Kitty prylar.
Det verkar inte finnas några begränsningar på vilka prylar man kan hitta den lilla kattflickan. Hello Kitty finns på flygplan , kläder , väskor , smycken , leksaker, husgeråd , instrument , datorer , inredning , möbler, bilar , mat , vin och mycket andra prylar.
Sanrio-store (Hello Kitty affär) i Madrid , dock inte en av dom två vi oftast brukade gå till
Hello Kitty bento (bento är en japansk matlåda)
Kolla förresten den här sidan med roliga lunchlådor
Trots att Hello Kitty borde kännas lite väl kommersiell och överexploaterad kan jag inte låta bli att tycka om den lilla söta kattflickan. Tycker det är lite tråkigt att det inte finns någon Sanrio-store i Sverige även om det finns andra affärer som säljer Hello Kitty prylar.
Det verkar inte finnas några begränsningar på vilka prylar man kan hitta den lilla kattflickan. Hello Kitty finns på flygplan , kläder , väskor , smycken , leksaker, husgeråd , instrument , datorer , inredning , möbler, bilar , mat , vin och mycket andra prylar.
Kolla förresten den här sidan med roliga lunchlådor
tisdag, januari 13, 2009
karneval vs semla
I går såg jag semlor på ICA och tänkte att det var ju väl tidigt. Fettisdagen infaller i år 24 februari. Det är då man ska frossa inför den sju veckor långa fastan fram till påsk. Någon riktig fasta helt utan mat i sju veckor har det väl inte handlat om utan mer äta mindre och enklare mat. I dagens okristna Sverige bryr väl sig knappast någon längre om fasta men semlor äter vi ju och tydligen börjar många redan straxt efter jul med detta.
I Sverige festar vi loss lite så där lagom , måttligt och stillsamt med ett bakverk innan fastan. Kanske köper man sig en semla på väg hem från jobb eller skola och sitter ensam eller med familjen i sitt kök och mumsar.
I den latinska världen tycker man inte att det räcker med att äta en bulle i stillhet utan här vill man ha fest , rejäl fest. När vi äter semlor i stillsamhet till kaffet hemma i köket går man man ur huse och firar karneval. Det är fest , dans , musik , mat , dryck och fullt av människor ute på gatorna.
Mest berömd är väl karnevalen i Rio de Janerio och Madi Gras i New Orleans. Men i hela den latinska världen kan man gå på karneval. En stor och känd finner man på ön Trinidad y Tobago. I Europa är karnevalerna i Las Palmas , på Teneriffa , i Cadiz , i Venedig, i Nice och Köln berömda. Men alla spanska , italienska , portugisiska , franska städer har någon form av karneval vid den här tiden. Jag var på den i Cadiz och den var jättekul. Såg även karnival i ett regnigt och kylslaget Madrid men trots vädret var stämningen på topp och folk dansade på gator och festade i öltälten.
Fast jag gillar både karneval och semlor. Visst är det kul med fest , dans och folkliv men det är också mysigt att sitta hemma i soffan med familjen och äta en smaskig semla.
I Sverige festar vi loss lite så där lagom , måttligt och stillsamt med ett bakverk innan fastan. Kanske köper man sig en semla på väg hem från jobb eller skola och sitter ensam eller med familjen i sitt kök och mumsar.
I den latinska världen tycker man inte att det räcker med att äta en bulle i stillhet utan här vill man ha fest , rejäl fest. När vi äter semlor i stillsamhet till kaffet hemma i köket går man man ur huse och firar karneval. Det är fest , dans , musik , mat , dryck och fullt av människor ute på gatorna.
Mest berömd är väl karnevalen i Rio de Janerio och Madi Gras i New Orleans. Men i hela den latinska världen kan man gå på karneval. En stor och känd finner man på ön Trinidad y Tobago. I Europa är karnevalerna i Las Palmas , på Teneriffa , i Cadiz , i Venedig, i Nice och Köln berömda. Men alla spanska , italienska , portugisiska , franska städer har någon form av karneval vid den här tiden. Jag var på den i Cadiz och den var jättekul. Såg även karnival i ett regnigt och kylslaget Madrid men trots vädret var stämningen på topp och folk dansade på gator och festade i öltälten.
Fast jag gillar både karneval och semlor. Visst är det kul med fest , dans och folkliv men det är också mysigt att sitta hemma i soffan med familjen och äta en smaskig semla.
Svar på två frågor om Spanien
I inlägget nedan fick jag två frågor i kommentarerna. Inte helt lätta frågor att svara på men jag ska göra ett försök. Ska väl slänga in en brasklapp och påpeka att mina svar på inget sätt är skrivna i sten. Får jag samma frågor om en vecka , månad , halvår , år så kanske svaren blir annorlunda.
- Om du flyttade till Spanien igen, vilken stad skulle du då välja och varför?
Den här frågan fick jag faktiskt nyligen av en kompis. Då sa jag att jag inte skulle flytta till Madrid igen utan hellre någon stad vid kusten. Nu är jag inte lika säker längre. Älskar Madrid och skulle mer än gärna bo där igen. Fast just nu är inte någon flytt till Spanien aktuellt för min del men man vet ju aldrig hur det blir i framtiden. Kan absolut tänka mig att bo där igen men då handlar det ju om praktiska saker som jobb , boende, skola och sånt som ska funka och inte bara att jag väljer en ort.
Madrid skulle jag gärna bo i igen förstås.
Så är jag lite nyfiken på Las Palmas men där har jag aldrig varit. Kanarieöarna har ju ett suveränt klimat och Las Palmas är en stor stad med en fin strand , låter ju inte fel.
Så älskar jag Sevilla som nog tveklöst är Spaniens vackraste stad med en underbar atmosfär. Så skulle jag bara välja en stad så är det mycket troligt att jag skulle välja Sevilla.
Älskar också Cadiz som är en verklig pärla och skulle inte ha något emot att bo i den gamla delen av denna Europas äldsta stad.
San Sebastian i norra Spanien är en helt underbar stad där jag tveklöst också skulle kunna bo.
Städer som Barcelona , Valencia och Malaga känner jag egentligen till för dåligt. Av dom tre har jag mest varit i Malaga som jag tycker är en trevlig stad men inte lika vacker som andra andalusiska städer som Cordoba , Granada , Cadiz , Sevilla och Rhonda. Även om Malaga är en större stad tycker jag centrum känns lite litet. Staden är inte så vacker kanske men ligger otroligt vackert vid havet och med berg bakom dessutom kan man göra utflykter till vackra bergsbyar los pueblos blancos. Granada är också en väldigt mysig stad med trevlig stämning och absolut en plats där det skulle gå att bo. Då har man kusten cirka en timme bort om man vill doppa sig i Medelhavet.
Valencia har jag bara åkt genom och stannat till som hastigast i men det skulle vara kul att åka dit igen.
Barcelona har jag varit i några gånger men bara på kortare besök , några dagar åt gången. Det är en trevlig stad. En vacker stad men väldigt katalansk. Skulle jag bo där skulle jag absolut vilja lära mig katalanska. Eftersom jag har bott i Madrid är jag förstås inte helt partisk men skulle jag välja mellan dom städerna så blir det tveklöst Madrid trots att jag gillar Barcelona. Men Madrid känns mer spanskt. Barcelona är väldigt katalanskt. Men Barcelona ligger definitivt vackrare med havet och bergen och jag skulle gärna lära känna staden bättre.
Svårt att bara välja en stad. Skulle vilja säga Las Palmas då men jag har ju aldrig varit där så då får det bli Sevilla. Fast Cadiz ligger också mycket bra till...
- Om du bara fick välja mellan att flytta till Barcelona & Málaga då, vilken stad skulle du då välja och varför?
Också väldigt svårt.... Jag skulle nog välja Malaga om jag var tvungen men mest för att jag känner till staden bättre. Eftersom det katalanska inslaget är så starkt i Barcelona känns också Malaga mer spanskt. Fast Katalonien , katalska och katalansk kultur är ju också en del av Spanien. Det skulle vara kul att tillbringa en längre tid i Barcelona och kanske lära sig katalanska och upptäcka katalansk kultur. För staden är vacker och trevlig. Mycket svårt val och jag kanske svarar tvärtom om jag tänker lite till eller får samma fråga en annan dag.
Om Johanna som frågade funderar på att åka och plugga i Spanien så tycker jag att man också bör ta med hur skolorna är. Jag har själv pluggat spanska i Sevilla och i Cadiz och det var en otrolig skillnad i kvalitet mellan dom båda skolorna. Den i Cadiz var otroligt mycket bättre och jag kan varmt rekommendera den. Samma skola finns förutom i Cadiz även i Madrid , Salamanca och Alicante. Det bästa är nog om man kan komma i kontakt med andra som läst på den skolan man är intresserad av och höra vad dom tyckte. Eftersom jag själv pluggade en termin och en sommar i Spanien för längesen vet jag att det kan vara svårt att bestämma sig för skola och ort. Jag velade länge innan jag till slut valde Sevilla. Ett val jag aldrig ångrat.
Jag har en kompis som för många år sen pluggade spanska i Malaga en sommar och hon var otroligt nöjd med skolan och undervisningen. Mindre nöjd med att det nästan bara var svenskar på skolan och även lärarna pratade svenska. Samtidigt behöver inte det vara en nackdel utan man kan alltid ta kontakt med folk utanför skolan. Dom flesta språkskolor brukar kunna förmedla intercambios dvs. spanska studenter som man träffar och övar spanska med kanske går man på fest , hänger med dom och deras kompisar , äter tapas , går på bio , fikar eller gör andra kul saker samtidigt som man över spanska. Dom spanska studenterna brukar vilja öva sin engelska så man får turas om ibland engelska och ibland spanska. Man kan vara lite aktiv och söka sig till olika aktiviteter utanför skolan där man träffar spanjorer.
Nu blev det ett långt inlägg. Hoppas Johanna som frågade är hyfsat nöjd med svaren även om det inte var lätt att svara på dina frågor. Om någon annan som känner till Spanien läser och kan svara så gör gärna det i kommentarerna.
- Om du flyttade till Spanien igen, vilken stad skulle du då välja och varför?
Den här frågan fick jag faktiskt nyligen av en kompis. Då sa jag att jag inte skulle flytta till Madrid igen utan hellre någon stad vid kusten. Nu är jag inte lika säker längre. Älskar Madrid och skulle mer än gärna bo där igen. Fast just nu är inte någon flytt till Spanien aktuellt för min del men man vet ju aldrig hur det blir i framtiden. Kan absolut tänka mig att bo där igen men då handlar det ju om praktiska saker som jobb , boende, skola och sånt som ska funka och inte bara att jag väljer en ort.
Madrid skulle jag gärna bo i igen förstås.
Så är jag lite nyfiken på Las Palmas men där har jag aldrig varit. Kanarieöarna har ju ett suveränt klimat och Las Palmas är en stor stad med en fin strand , låter ju inte fel.
Så älskar jag Sevilla som nog tveklöst är Spaniens vackraste stad med en underbar atmosfär. Så skulle jag bara välja en stad så är det mycket troligt att jag skulle välja Sevilla.
Älskar också Cadiz som är en verklig pärla och skulle inte ha något emot att bo i den gamla delen av denna Europas äldsta stad.
San Sebastian i norra Spanien är en helt underbar stad där jag tveklöst också skulle kunna bo.
Städer som Barcelona , Valencia och Malaga känner jag egentligen till för dåligt. Av dom tre har jag mest varit i Malaga som jag tycker är en trevlig stad men inte lika vacker som andra andalusiska städer som Cordoba , Granada , Cadiz , Sevilla och Rhonda. Även om Malaga är en större stad tycker jag centrum känns lite litet. Staden är inte så vacker kanske men ligger otroligt vackert vid havet och med berg bakom dessutom kan man göra utflykter till vackra bergsbyar los pueblos blancos. Granada är också en väldigt mysig stad med trevlig stämning och absolut en plats där det skulle gå att bo. Då har man kusten cirka en timme bort om man vill doppa sig i Medelhavet.
Valencia har jag bara åkt genom och stannat till som hastigast i men det skulle vara kul att åka dit igen.
Barcelona har jag varit i några gånger men bara på kortare besök , några dagar åt gången. Det är en trevlig stad. En vacker stad men väldigt katalansk. Skulle jag bo där skulle jag absolut vilja lära mig katalanska. Eftersom jag har bott i Madrid är jag förstås inte helt partisk men skulle jag välja mellan dom städerna så blir det tveklöst Madrid trots att jag gillar Barcelona. Men Madrid känns mer spanskt. Barcelona är väldigt katalanskt. Men Barcelona ligger definitivt vackrare med havet och bergen och jag skulle gärna lära känna staden bättre.
Svårt att bara välja en stad. Skulle vilja säga Las Palmas då men jag har ju aldrig varit där så då får det bli Sevilla. Fast Cadiz ligger också mycket bra till...
- Om du bara fick välja mellan att flytta till Barcelona & Málaga då, vilken stad skulle du då välja och varför?
Också väldigt svårt.... Jag skulle nog välja Malaga om jag var tvungen men mest för att jag känner till staden bättre. Eftersom det katalanska inslaget är så starkt i Barcelona känns också Malaga mer spanskt. Fast Katalonien , katalska och katalansk kultur är ju också en del av Spanien. Det skulle vara kul att tillbringa en längre tid i Barcelona och kanske lära sig katalanska och upptäcka katalansk kultur. För staden är vacker och trevlig. Mycket svårt val och jag kanske svarar tvärtom om jag tänker lite till eller får samma fråga en annan dag.
Om Johanna som frågade funderar på att åka och plugga i Spanien så tycker jag att man också bör ta med hur skolorna är. Jag har själv pluggat spanska i Sevilla och i Cadiz och det var en otrolig skillnad i kvalitet mellan dom båda skolorna. Den i Cadiz var otroligt mycket bättre och jag kan varmt rekommendera den. Samma skola finns förutom i Cadiz även i Madrid , Salamanca och Alicante. Det bästa är nog om man kan komma i kontakt med andra som läst på den skolan man är intresserad av och höra vad dom tyckte. Eftersom jag själv pluggade en termin och en sommar i Spanien för längesen vet jag att det kan vara svårt att bestämma sig för skola och ort. Jag velade länge innan jag till slut valde Sevilla. Ett val jag aldrig ångrat.
Jag har en kompis som för många år sen pluggade spanska i Malaga en sommar och hon var otroligt nöjd med skolan och undervisningen. Mindre nöjd med att det nästan bara var svenskar på skolan och även lärarna pratade svenska. Samtidigt behöver inte det vara en nackdel utan man kan alltid ta kontakt med folk utanför skolan. Dom flesta språkskolor brukar kunna förmedla intercambios dvs. spanska studenter som man träffar och övar spanska med kanske går man på fest , hänger med dom och deras kompisar , äter tapas , går på bio , fikar eller gör andra kul saker samtidigt som man över spanska. Dom spanska studenterna brukar vilja öva sin engelska så man får turas om ibland engelska och ibland spanska. Man kan vara lite aktiv och söka sig till olika aktiviteter utanför skolan där man träffar spanjorer.
Nu blev det ett långt inlägg. Hoppas Johanna som frågade är hyfsat nöjd med svaren även om det inte var lätt att svara på dina frågor. Om någon annan som känner till Spanien läser och kan svara så gör gärna det i kommentarerna.
måndag, januari 12, 2009
Tandborstproblem
Fråga: Jag har ett problem som jag tror jag delar med de flesta singelkvinnor. Ibland har man övernattande gäster av motsatt kön, och de brukar vilja lämna sitt "bomärke" i form av en för dem reserverad tandborste. Men om de kommer sällan, och dessutom inte är ensamma om att hälsa på, så blir det snabbt en försvarlig mängd nästan oanvända tandborstar att hålla reda på. Så min fråga är: Är det comme-il-faut att bara ha en enda tandborste? Gästerna lär ju inte märka någon skillnad?
Svar: Så roligt för dig att ha så många spontanövernattande gäster med behov av ditt förråd av gästtandborstar! En kollektiv tandborste rekommenderar jag inte av hygieniska skäl för din egen skull. Istället föreslår jag dig att skaffa en bytta där du ställer som en bukett dessa använda tandborstar, var och en försedd med en namnlapp (kanske även datum?) på synlig plats i badrummet. Det bör lösa ditt svåra problem.
Den här frågan är från Magdalena Ribbings etikett-spalt i DN. Gillar både frågan och Magdalena Ribbings svar. Men jag måste ha missat något för när jag har varit singel har jag tyvärr inte haft detta problem. Fråga och svar är inklistrat här på bloggen. Orginalet hos dn finns här
Jag är väldigt förtjust i att läsa Magalena Ribbingsfrågespalt i DN. Som alla vet är Magdalena Ribbing expert på vett och etikett och folk kan skicka in sina frågor om detta till henne. Mitt intryck är att många ofta komplicerar till saker som egentligen kan lösas med sunt förnuft och vanlig artighet. Magdalenas svar är ofta väldigt bra och visar på just detta.
Dessutom har jag sett att hon upprepade gånger vänt sig mot seden att mannen måste fria (jag kan inte förstå varför man som kvinna ska gå och vänta på det , i dagens Sverige borde det väl vara okay även för kvinnor att fria). Även seden att mannen ska be kvinnans föräldrar om hennes hand tycker Magdalena med rätta är omodern och dessutom påpekar hon ofta att man visst kan bära rött på bröllop , det betyder inte alls att man haft ihop det med brudgummen. Det finns mycket andra myter som att man inte kan ha vissa kläder vid vissa tillfällen och att bestiken ska ligga på ett visst sätt för att visa vad man tyckte om maten och likande som Magdalena Ribbing brukar avfärda.
Svar: Så roligt för dig att ha så många spontanövernattande gäster med behov av ditt förråd av gästtandborstar! En kollektiv tandborste rekommenderar jag inte av hygieniska skäl för din egen skull. Istället föreslår jag dig att skaffa en bytta där du ställer som en bukett dessa använda tandborstar, var och en försedd med en namnlapp (kanske även datum?) på synlig plats i badrummet. Det bör lösa ditt svåra problem.
Den här frågan är från Magdalena Ribbings etikett-spalt i DN. Gillar både frågan och Magdalena Ribbings svar. Men jag måste ha missat något för när jag har varit singel har jag tyvärr inte haft detta problem. Fråga och svar är inklistrat här på bloggen. Orginalet hos dn finns här
Jag är väldigt förtjust i att läsa Magalena Ribbingsfrågespalt i DN. Som alla vet är Magdalena Ribbing expert på vett och etikett och folk kan skicka in sina frågor om detta till henne. Mitt intryck är att många ofta komplicerar till saker som egentligen kan lösas med sunt förnuft och vanlig artighet. Magdalenas svar är ofta väldigt bra och visar på just detta.
Dessutom har jag sett att hon upprepade gånger vänt sig mot seden att mannen måste fria (jag kan inte förstå varför man som kvinna ska gå och vänta på det , i dagens Sverige borde det väl vara okay även för kvinnor att fria). Även seden att mannen ska be kvinnans föräldrar om hennes hand tycker Magdalena med rätta är omodern och dessutom påpekar hon ofta att man visst kan bära rött på bröllop , det betyder inte alls att man haft ihop det med brudgummen. Det finns mycket andra myter som att man inte kan ha vissa kläder vid vissa tillfällen och att bestiken ska ligga på ett visst sätt för att visa vad man tyckte om maten och likande som Magdalena Ribbing brukar avfärda.
söndag, januari 11, 2009
lördag, januari 10, 2009
Stoppa kriget!
Idag hörde en vän av sig och ville att jag skulle följa med och demonstrera mot Israels bombningar av Gaza. Min vän är till skillnad från mig ganska duktig på att gå ut och demonstrera. Han har en gång deserterat och flytt från sitt land för att slippa gå ut i ett krig och döda civila. Det var längesen , ett annat krig och en annan världsdel än det som pågår nu. Jag borde ha gått ut och demonstrerat , jag är för lat och för dålig på sånt.
Precis som FN stödjer jag ett omedelbart eldupphör från Israel men istället hör jag på nyheterna att Israel planerar att trappa upp bombningarna. Jag ogillar inte judar eller Israel men jag avskyr bomber speciellt bomber mot civila oavsett vilka som bombar. Oavsett vad man tycker om Hamas så måste man försöka föra samtal. Bomber som dödar och skadar civila löser inga konflikter utan tvärtom är väl risken stor att konflikten ökar.
Israels agerande som dödar och skadar civila i Gaza kan inte försvaras utan bara fördömas och jag anser att man omedelbart ska sluta bomba och börja föra samtal.
Precis som FN stödjer jag ett omedelbart eldupphör från Israel men istället hör jag på nyheterna att Israel planerar att trappa upp bombningarna. Jag ogillar inte judar eller Israel men jag avskyr bomber speciellt bomber mot civila oavsett vilka som bombar. Oavsett vad man tycker om Hamas så måste man försöka föra samtal. Bomber som dödar och skadar civila löser inga konflikter utan tvärtom är väl risken stor att konflikten ökar.
Israels agerande som dödar och skadar civila i Gaza kan inte försvaras utan bara fördömas och jag anser att man omedelbart ska sluta bomba och börja föra samtal.
varför väcker Kuba sån känslor?
Begreppet Axis of Evil eller på svenska Ondskans Axelmakter har blivit spritt sen George Bush använde uttrycket i ett tal 2002. Personligen tycker jag uttrycket känns tramsigt , föga diplomatiskt och definitivt inte något som gynnar fred och smaförstånd mellan länder. Dessa "Ondskans axelmakter" var från början Iran , Irak och Nordkorea , senare har även Kuba , Libyen och Syrien tillkommit.
Just Kuba verkar ha en förmåga att väcka otroligt starka känslor hos människor här i Sverige. Många antingen älskar eller hatar Kuba. Någon nyanserad bild kan vara svårt att få. Fast vill man läsa något hyfsat nyanserat om Kuba på svenska skulle jag rekommendera Thomas Gustafssons tegelstenstjocka bok Kuba - salsa och konflikt i Karibien. Thomas Gustafsson har också en mycket bra kubablogg som verkligen rekommenderas.
Kuba är ett lite och dessutom fattigt land. Det går inte att jämföra med rika länder i Europa när det gäller levnadsstandard och mycket annat.
Kuba är inte en demokrati med flera partier och val som liknar dom svenska. Val finns dock men det går bara att rösta på kandidater i kommunistpartiet eller organisationer som står partiet nära. Jag är inte insatt i Kubas valsystem och kan därför inte kommentera det mer än att det inte är som det svenska och knappast kan kallas demokratiskt.
På Kuba finns ingen opposition mot den sittande regeringen som kan verka öppet och lagligt och inte heller finns det media av olika politisk färg. Man kan så klart inte skriva och säga allt öppet men hur härd censuren är vet jag inte. jag är verkligen ingen expert på Kubas politiska system utan konstaterar bara att demokrati och åsiktsfrihet som vi tänker på i Sverige inte finns på Kuba.
Men på Kuba har alla tillgång till gratis utbildning och sjukvård vilket inget annat land i Latinamerika har. Kuba är det enda land i Latinamerika som har fri abort. I en stor del av Latinamerika är preventivmedel både dyra och svåra att få tag på så i till exempel Peru gör varje kvinna i snitt två aborter under sitt liv , två illegala aborter. Så fri abort som utförs av kunnig personal på ett sjukhus borde vara en rättighet. Till Kuba kommer studenter från andra delar av världen t.o.m från USA för att läsa på dom gratis universitetsutbildningar som finns.
Sjukvården på Kuba håller bra kvalitet men det råder brist på mediciner. Precis som det råder
brist på bensin och andra varor vilket ofta skylls på USAs handelsembargo mot Kuba som pågått sen 60-talet. Trots att Kuba är ett litet fattigt land har man i årtionden sänt sjukvårdspersonal till andra länder i Latinamerika och Afrika där insatser behövts.
Visserligen är många på Kuba trångbodda och bostäderna har knappast svensk standard men ingen kuban behöver sova på gatan utan alla har tak över huvudet. Runt Havanna finns inte stora slumområden som runt dom flesta andra latinamerikanska storstäder.
På Kuba finns inte som i dom flesta länder i Latinamerika en liten klick rika som äger allt. Möjligen kanske vissa politiska höjdare då. Men man har inte fattiga som sover på gatan, tigger och hankar sig fram i den informella sektorn.
Rasism och diskriminering som är ett stort problem i Latinamerika där ofta ju vitare i skinnet desto bättre gäller har man aktivt motarbetat på Kuba. Jag har hört att man varit mycket framgångsrik med detta och att den stora andel svarta kubaner idag inte alls är diskriminerade i samhället. Något dom verkligen var tidigare. Fast det här vet jag väldigt lite om så jag kan ha helt fel.
Jag tycker inte att Kuba är ett föredöme när det gäller demokrati och åsiktsfrihet men ett föredöme när det gäller utbildning och sjukvård. Jag ser inte Kuba som något ideal men jag ser det inte heller som något avskräckande exempel. Jag är egentligen för dåligt insatt i Kuba för att skriva ett sånt här inlägg. Jag tycker inte att något annat land ska gå in i Kuba och "befria" det. Jag tycker att kubanerna själva ska få bestämma hur dom vill att deras land ska se ut oavsett om det är dagens system eller något annat. Hur starkt eller svagt stöd kommunistpartiet verkligen har bland kubaner vet jag inte. Men en lite mer nyanserad bild av Kuba i Sverige där både bra och dåliga saker tas upp tycker jag skulle vara önskvärt. Som det känns nu tycker jag bara man fokuserar på det som är dåligt med Kuba.
Det här är ett försök att diskutera något jag inte har så bra koll på egentligen. Min bild av Kuba är nog ganska romantiserad och handlar mer om salsa , rom , vackra kolonialstäder , vackra stränder med vajande palmer , bra dykning och sånt och inte så mycket politik.
Naturligtvis borde man tänka längre än så men min bild av Thailand (där jag har varit , på Kuba har jag aldrig varit men skulle vilja åka dit) handlar mer om god mat , vänliga människor , försäljare , vackra buddhistiska tempel och sånt än att landet inte är någon demokrati. Samma sak gäller väl Kina som jag har besökt jag tänker mer på mat , kultur och intryck än på diktaturen när jag tänker på Kina. Ändå tycker jag att frågor som demokrati och åsiktsfrihet är viktiga. Precis som jag tycker att allas rätt till sjukvård och utbildning är viktiga frågor. Jag kanske borde läsa om Thomas Gustafssons bok om Kuba för det var ganska många år sen jag läste den. Kubas nuvarande ledare Raúl Castro är 78 år så vad som händer när han inte längre orkar är väl i dagsläget ovisst men det ska bli intressant att se om Kuba kommer att förändras efter Castro eller fortsätta på samma linje. Jag hoppas att vad som än händer efter Castro är det något som har stöd hos majoriteten av den kubanska befolkningen.
Men varför måste man hata eller älska Kuba? Kan man inte se det som ett litet fattigt land med många problem men också stora framsteg på vissa områden? Jag tycker inte heller att Kuba eller andra länder ska kallas "Ondskans axelmakter".
Just Kuba verkar ha en förmåga att väcka otroligt starka känslor hos människor här i Sverige. Många antingen älskar eller hatar Kuba. Någon nyanserad bild kan vara svårt att få. Fast vill man läsa något hyfsat nyanserat om Kuba på svenska skulle jag rekommendera Thomas Gustafssons tegelstenstjocka bok Kuba - salsa och konflikt i Karibien. Thomas Gustafsson har också en mycket bra kubablogg som verkligen rekommenderas.
Kuba är ett lite och dessutom fattigt land. Det går inte att jämföra med rika länder i Europa när det gäller levnadsstandard och mycket annat.
Kuba är inte en demokrati med flera partier och val som liknar dom svenska. Val finns dock men det går bara att rösta på kandidater i kommunistpartiet eller organisationer som står partiet nära. Jag är inte insatt i Kubas valsystem och kan därför inte kommentera det mer än att det inte är som det svenska och knappast kan kallas demokratiskt.
På Kuba finns ingen opposition mot den sittande regeringen som kan verka öppet och lagligt och inte heller finns det media av olika politisk färg. Man kan så klart inte skriva och säga allt öppet men hur härd censuren är vet jag inte. jag är verkligen ingen expert på Kubas politiska system utan konstaterar bara att demokrati och åsiktsfrihet som vi tänker på i Sverige inte finns på Kuba.
Men på Kuba har alla tillgång till gratis utbildning och sjukvård vilket inget annat land i Latinamerika har. Kuba är det enda land i Latinamerika som har fri abort. I en stor del av Latinamerika är preventivmedel både dyra och svåra att få tag på så i till exempel Peru gör varje kvinna i snitt två aborter under sitt liv , två illegala aborter. Så fri abort som utförs av kunnig personal på ett sjukhus borde vara en rättighet. Till Kuba kommer studenter från andra delar av världen t.o.m från USA för att läsa på dom gratis universitetsutbildningar som finns.
Sjukvården på Kuba håller bra kvalitet men det råder brist på mediciner. Precis som det råder
brist på bensin och andra varor vilket ofta skylls på USAs handelsembargo mot Kuba som pågått sen 60-talet. Trots att Kuba är ett litet fattigt land har man i årtionden sänt sjukvårdspersonal till andra länder i Latinamerika och Afrika där insatser behövts.
Visserligen är många på Kuba trångbodda och bostäderna har knappast svensk standard men ingen kuban behöver sova på gatan utan alla har tak över huvudet. Runt Havanna finns inte stora slumområden som runt dom flesta andra latinamerikanska storstäder.
På Kuba finns inte som i dom flesta länder i Latinamerika en liten klick rika som äger allt. Möjligen kanske vissa politiska höjdare då. Men man har inte fattiga som sover på gatan, tigger och hankar sig fram i den informella sektorn.
Rasism och diskriminering som är ett stort problem i Latinamerika där ofta ju vitare i skinnet desto bättre gäller har man aktivt motarbetat på Kuba. Jag har hört att man varit mycket framgångsrik med detta och att den stora andel svarta kubaner idag inte alls är diskriminerade i samhället. Något dom verkligen var tidigare. Fast det här vet jag väldigt lite om så jag kan ha helt fel.
Jag tycker inte att Kuba är ett föredöme när det gäller demokrati och åsiktsfrihet men ett föredöme när det gäller utbildning och sjukvård. Jag ser inte Kuba som något ideal men jag ser det inte heller som något avskräckande exempel. Jag är egentligen för dåligt insatt i Kuba för att skriva ett sånt här inlägg. Jag tycker inte att något annat land ska gå in i Kuba och "befria" det. Jag tycker att kubanerna själva ska få bestämma hur dom vill att deras land ska se ut oavsett om det är dagens system eller något annat. Hur starkt eller svagt stöd kommunistpartiet verkligen har bland kubaner vet jag inte. Men en lite mer nyanserad bild av Kuba i Sverige där både bra och dåliga saker tas upp tycker jag skulle vara önskvärt. Som det känns nu tycker jag bara man fokuserar på det som är dåligt med Kuba.
Det här är ett försök att diskutera något jag inte har så bra koll på egentligen. Min bild av Kuba är nog ganska romantiserad och handlar mer om salsa , rom , vackra kolonialstäder , vackra stränder med vajande palmer , bra dykning och sånt och inte så mycket politik.
Naturligtvis borde man tänka längre än så men min bild av Thailand (där jag har varit , på Kuba har jag aldrig varit men skulle vilja åka dit) handlar mer om god mat , vänliga människor , försäljare , vackra buddhistiska tempel och sånt än att landet inte är någon demokrati. Samma sak gäller väl Kina som jag har besökt jag tänker mer på mat , kultur och intryck än på diktaturen när jag tänker på Kina. Ändå tycker jag att frågor som demokrati och åsiktsfrihet är viktiga. Precis som jag tycker att allas rätt till sjukvård och utbildning är viktiga frågor. Jag kanske borde läsa om Thomas Gustafssons bok om Kuba för det var ganska många år sen jag läste den. Kubas nuvarande ledare Raúl Castro är 78 år så vad som händer när han inte längre orkar är väl i dagsläget ovisst men det ska bli intressant att se om Kuba kommer att förändras efter Castro eller fortsätta på samma linje. Jag hoppas att vad som än händer efter Castro är det något som har stöd hos majoriteten av den kubanska befolkningen.
Men varför måste man hata eller älska Kuba? Kan man inte se det som ett litet fattigt land med många problem men också stora framsteg på vissa områden? Jag tycker inte heller att Kuba eller andra länder ska kallas "Ondskans axelmakter".
torsdag, januari 08, 2009
¡Feliz Knut!
Hos Sandbarnet hittade jag länk till en rolig reklamfilm som just nu visas på spansk TV. Det är IKEA som försöker lära spanjorerna lite om den viktiga svenska högtiden Knut. Kul att titta på även för den som inte förstår spanska.
Kopi Luwak - "bajskaffe"
Jag dricker själv ofta och gärna kaffe. Jag är inte så kräsen när det gäller kaffe utan dom flesta sorter går ner. Brukar köpa vanligt bryggkaffe av olika märken i affären så det blir sällan några exklusivare sorter.
Världens dyraste kaffe, kopi luwak, som har ett kilopris på över 6000 kronor har jag aldrig provat. Känner mig ytterst tveksam till att något kaffe skulle vara så gott att det är värt att betala över 600o kronor kilot. Årligen produceras endast 500 kilo av det här lyxkaffet från Indonesien.
Kopi är det indonesiska ordet för kaffe och luwak är namnet på djuret som äter kaffebönorna. Det är nämligen så att det finns ett litet djur som är släkt med mungon som på natten smyger runt på indonesiska kaffeplantag och äter kaffebönor. Det påstås att bara dom finaste bönorna är goda nog för det kräsna djuret. Bönorna passerar djurets mage och tarmar och kommer sen ut den naturliga vägen. Det här ska ge kaffet dess speciella milda smak. Lokalbefolkningen samlar sedan upp bönorna ur avföringshögar som djuret lämnar efter sig. På grund av den här processen med bönorna kallas kaffet också ibland för bajskaffe. Det ska dock vara helt ofarligt att dricka.
Det går att få tag på i Sverige och på diverse nätbutiker med exklusiva matvaror. I Göteborg känner jag till en affär som säljer kopi luwak till den som är beredd att punga ut med 200 kronor för 30 gram kaffe. Jag har faktiskt pratat med en som har smakat kopi luwak som sa att det var gott men inget märkvärdigt och absolut inte värt pengarna men kul att prova eftersom det är så speciellt.
Jag drömmer inte själv om att prova kopi luwak och skulle aldrig betala så mycket för kaffe. Skulle jag bli bjuden skulle jag absolut smaka. Även om det känns lite bisarrt att bönorna har passerat matsmältningsapparaten hos ett djur så tycker jag inte det verkar äckligt eller motbjudande. Har ni smakat eller skulle ni kunna tänka er att smaka kopi luwak eller låter det bara äckligt?
Världens dyraste kaffe, kopi luwak, som har ett kilopris på över 6000 kronor har jag aldrig provat. Känner mig ytterst tveksam till att något kaffe skulle vara så gott att det är värt att betala över 600o kronor kilot. Årligen produceras endast 500 kilo av det här lyxkaffet från Indonesien.
Kopi är det indonesiska ordet för kaffe och luwak är namnet på djuret som äter kaffebönorna. Det är nämligen så att det finns ett litet djur som är släkt med mungon som på natten smyger runt på indonesiska kaffeplantag och äter kaffebönor. Det påstås att bara dom finaste bönorna är goda nog för det kräsna djuret. Bönorna passerar djurets mage och tarmar och kommer sen ut den naturliga vägen. Det här ska ge kaffet dess speciella milda smak. Lokalbefolkningen samlar sedan upp bönorna ur avföringshögar som djuret lämnar efter sig. På grund av den här processen med bönorna kallas kaffet också ibland för bajskaffe. Det ska dock vara helt ofarligt att dricka.
Det går att få tag på i Sverige och på diverse nätbutiker med exklusiva matvaror. I Göteborg känner jag till en affär som säljer kopi luwak till den som är beredd att punga ut med 200 kronor för 30 gram kaffe. Jag har faktiskt pratat med en som har smakat kopi luwak som sa att det var gott men inget märkvärdigt och absolut inte värt pengarna men kul att prova eftersom det är så speciellt.
Jag drömmer inte själv om att prova kopi luwak och skulle aldrig betala så mycket för kaffe. Skulle jag bli bjuden skulle jag absolut smaka. Även om det känns lite bisarrt att bönorna har passerat matsmältningsapparaten hos ett djur så tycker jag inte det verkar äckligt eller motbjudande. Har ni smakat eller skulle ni kunna tänka er att smaka kopi luwak eller låter det bara äckligt?
På översta bilden kaffet och på den nedersta en liten luwak
onsdag, januari 07, 2009
Kafe hutsa nahi nuke? Ez dakit euskaraz hitz egiten.
Jag känner en tjej som har en spansk mamma och en svensk pappa. Hennes mamma är från Baskien i norra Spanien och baskiska är det språk mammans familj talar i första hand även om dom liksom alla basker även talar spanska. Tjejen jag känner har bott i Sverige hela sitt liv och talar ingen baskiska och väldigt lite spanska. När hon gick i skolan hade hon rätt till hemspråk men skolan ansåg att eftersom baskiska var första språket i familjen var det hemspråket hon skulle få men någon lärare i baskiska hittades aldrig.
Som vuxen har hon nu fått ökat intresse för att lära sig baskiska och hon bad mig höra om någon som läser här känner till om och var man kan studera baskiska i Sverige. Hon bor i Stockholm.
Baskiska är ett språk som talas i norra Spanien och i södra Frankrike av cirka en miljon människor. Baskiska är totlat olikt alla andra språk och inte släkt med något av dom. Det finns olika teorier om språkets ursprung. Den vanligaste teorin är att baskiska antas vara den enda kvarlevan av de språk som talades i sydvästra Europa innan området romaniserades.
Här finns en text om baskiska språket på baskiska den som är intresserad kan gå in och kika hur språket ser ut. Troligen fullkomligt obegripligt för dom flesta av oss. Rubriken i det här inlägget är också baskiska och betyder "Kan jag få en kaffe? Jag talar inte baskiska"
I Spanien har man fyra officiella språk , spanska eller catillanska som man säger i Spanien , baskiska , katalanska och gallego (galiciska? på svenska). Kan man spanska förstår man lite katalanska och gallego men inte någon baskiska alls.
Nu blev det mycket annat i det här inlägget. Om någon känner till någonstans i Sverige (helst Stockholmsområdet) där man kan lära sig baskiska. Jag känner en tjej som vill lära sig baskiska och hon skulle bli jätteglad om någon visste var man kan göra det.
Som vuxen har hon nu fått ökat intresse för att lära sig baskiska och hon bad mig höra om någon som läser här känner till om och var man kan studera baskiska i Sverige. Hon bor i Stockholm.
Baskiska är ett språk som talas i norra Spanien och i södra Frankrike av cirka en miljon människor. Baskiska är totlat olikt alla andra språk och inte släkt med något av dom. Det finns olika teorier om språkets ursprung. Den vanligaste teorin är att baskiska antas vara den enda kvarlevan av de språk som talades i sydvästra Europa innan området romaniserades.
Här finns en text om baskiska språket på baskiska den som är intresserad kan gå in och kika hur språket ser ut. Troligen fullkomligt obegripligt för dom flesta av oss. Rubriken i det här inlägget är också baskiska och betyder "Kan jag få en kaffe? Jag talar inte baskiska"
I Spanien har man fyra officiella språk , spanska eller catillanska som man säger i Spanien , baskiska , katalanska och gallego (galiciska? på svenska). Kan man spanska förstår man lite katalanska och gallego men inte någon baskiska alls.
Nu blev det mycket annat i det här inlägget. Om någon känner till någonstans i Sverige (helst Stockholmsområdet) där man kan lära sig baskiska. Jag känner en tjej som vill lära sig baskiska och hon skulle bli jätteglad om någon visste var man kan göra det.
tisdag, januari 06, 2009
Los Reyes
Idag är det trettondagsafton. Inget särskilt i Sverige för dom flesta. En ledig dag för många som jobbar och sista dagen på jullovet för dom som går i skolan. I Spanien däremot är det idag spanska barn får sina julklappar. Det är dom tre vise männen eller los reyes magos som kommer med presenterna precis som dom gjorde till Jesus för drygt 2000 år sen. Dom såg stjärnan som tändes när han föddes , började rida genom öknen och var framme först idag. Jesus fick ju guld , rökelse och myrra men dagens spanska barn önskar väl sig häftigare saker som dataspel och annat.
I går kväll ställde dom spanska barnen ut sina skor fulla med hö till kamelerna och under natten lämnade los reyes eller Baltasar , Gaspar och Melchor som dom heter , presenterna.
Idag går parader genom alla spanska städer där förutom Los Reyes diverse sagofigurer och musikanter ingår. Baltasar , Gaspar och Melchor kastar ut godis till alla barn som kommer och tittar. Det är i allmänhet mycket folk som är ute och tittar på paraderna och det är väldigt kul. Något jag kan rekommendera om man besöker Spanien vid den här tiden och ett måste om man reser dit med barn. Här har jag skrivit om en parad jag såg i Madrid för något år sen.
Naturligtvis äter man en god middag och en massa godsaker också. Bland annat en särskild kaka som Sandbarnet har skrivit om och fotograferat Inlägget innehåller mer om Reyes och rekommenderas varmt.
Här är två bilder jag hittade på wikipedia. Båda från Mexico. Dels en parad i Mexico City och dels Los Reyes i ett köpcentrum. Har tyvärr inga egna kort varken från den parad jag såg i Fuencarral , Madrid eller i Sevilla.
I går kväll ställde dom spanska barnen ut sina skor fulla med hö till kamelerna och under natten lämnade los reyes eller Baltasar , Gaspar och Melchor som dom heter , presenterna.
Idag går parader genom alla spanska städer där förutom Los Reyes diverse sagofigurer och musikanter ingår. Baltasar , Gaspar och Melchor kastar ut godis till alla barn som kommer och tittar. Det är i allmänhet mycket folk som är ute och tittar på paraderna och det är väldigt kul. Något jag kan rekommendera om man besöker Spanien vid den här tiden och ett måste om man reser dit med barn. Här har jag skrivit om en parad jag såg i Madrid för något år sen.
Naturligtvis äter man en god middag och en massa godsaker också. Bland annat en särskild kaka som Sandbarnet har skrivit om och fotograferat Inlägget innehåller mer om Reyes och rekommenderas varmt.
Här är två bilder jag hittade på wikipedia. Båda från Mexico. Dels en parad i Mexico City och dels Los Reyes i ett köpcentrum. Har tyvärr inga egna kort varken från den parad jag såg i Fuencarral , Madrid eller i Sevilla.
måndag, januari 05, 2009
Meow café
Jag är mycket förtjust i staden Hong Kong som jag har besökt flera gånger. Jag har lite svårt att sätta fingret på vad det är som gör staden så tilltalande. Visst är det trångt och stressigt men det finns en stämning som är hur mysig som helst. Tropisk grönska , bergiga öar , havet , moderna skyskrapor och ett behagligt klimat är inte heller helt fel.
Ett av många trevliga områden i Hong Kong är stadsdelen Causeway Bay i stans centrala delar. Här finns många trevliga restauranger och kul affärer.
För den som gillar katter finns här det annorlunda Meow café med tillhörande butiken Cat Store som säljer 70-talsgrejer och saker med katter på.
Att ha husdjur i Hong Kong är inte helt lätt. Hyror och bostadspriser är skyhöga och många är enormt trångbodda och många värdar förbjuder sina hyresgäster att ha husdjur. Så många som saknar en egen katt kan gå till Meow och klappa på och leka med caféets katter.
Caféets inredning är lite 70-tals retro och ganska enkel. Katterna går omkring som dom vill i lokalen , ligger på bord , stolar och i knä på gästerna. Det finns hyllor med olika sällskapsspel som man kan låna och i stora vaser står kattleksaker , oftast pinnar med en fjäder eller en boll på. Det brukar finnas runt tio katter i lokalen. På väggen till höger innanför entrén sitter skyltar med namn och bild på dom olika katterna. Om jag har förstått det rätt är innehavaren fru Hui engagerad i att hjälpa Hong Kongs hemlösa katter och det är en del av dom som hamnar på Meow café.
Stället serverar nudelsoppor , mackor , kaffe och te. Ganska stora portioner till låga priser. Kanske inte någon minnesvärd mat , men enkel och god. När jag har varit där har servicen varit vänlig och trevlig men otroligt långsam. En kontrast mot andra ställen i Hong Kong där servicen oftast är otroligt snabb och effektiv.
Det är mycket ungdomar och speciellt unga par som fikar här men även en del föräldrar med småbarn och kontorsfolk. Stämningen är skön och avslappnad. Även jag som inte är någon djurfantast (ja , jag vet , sånt ska man inte säga) gillar Meow café och har varit där flera gånger. Det är ett kul och annorlunda ställe som ligger i en del av stan som jag gillar och har bott i.
Meow café ligger på 1 våningen i Kingston Building 2-4 på Kingston Street (korsningen Kingston Street och Paterson Street) och närmaste tunnelbanestation är Causeway Bay som ligger alldeles i närheten.
bild från caféet
Meow cafés underlägg till kaffe- och te-koppar
Ett av många trevliga områden i Hong Kong är stadsdelen Causeway Bay i stans centrala delar. Här finns många trevliga restauranger och kul affärer.
För den som gillar katter finns här det annorlunda Meow café med tillhörande butiken Cat Store som säljer 70-talsgrejer och saker med katter på.
Att ha husdjur i Hong Kong är inte helt lätt. Hyror och bostadspriser är skyhöga och många är enormt trångbodda och många värdar förbjuder sina hyresgäster att ha husdjur. Så många som saknar en egen katt kan gå till Meow och klappa på och leka med caféets katter.
Caféets inredning är lite 70-tals retro och ganska enkel. Katterna går omkring som dom vill i lokalen , ligger på bord , stolar och i knä på gästerna. Det finns hyllor med olika sällskapsspel som man kan låna och i stora vaser står kattleksaker , oftast pinnar med en fjäder eller en boll på. Det brukar finnas runt tio katter i lokalen. På väggen till höger innanför entrén sitter skyltar med namn och bild på dom olika katterna. Om jag har förstått det rätt är innehavaren fru Hui engagerad i att hjälpa Hong Kongs hemlösa katter och det är en del av dom som hamnar på Meow café.
Stället serverar nudelsoppor , mackor , kaffe och te. Ganska stora portioner till låga priser. Kanske inte någon minnesvärd mat , men enkel och god. När jag har varit där har servicen varit vänlig och trevlig men otroligt långsam. En kontrast mot andra ställen i Hong Kong där servicen oftast är otroligt snabb och effektiv.
Det är mycket ungdomar och speciellt unga par som fikar här men även en del föräldrar med småbarn och kontorsfolk. Stämningen är skön och avslappnad. Även jag som inte är någon djurfantast (ja , jag vet , sånt ska man inte säga) gillar Meow café och har varit där flera gånger. Det är ett kul och annorlunda ställe som ligger i en del av stan som jag gillar och har bott i.
Meow café ligger på 1 våningen i Kingston Building 2-4 på Kingston Street (korsningen Kingston Street och Paterson Street) och närmaste tunnelbanestation är Causeway Bay som ligger alldeles i närheten.
bild från caféet
Meow cafés underlägg till kaffe- och te-koppar
Utan ord - skymning i Karibien
lördag, januari 03, 2009
Antigua och Antigua
Jag kollade lite på min blogg vad jag hade skrivit om i januari 2006. Mest om Madrid och en del bilder. Men hittade också ett inlägg om en lite annorlunda och smårolig sak jag var med om under en resa i Centralamerika några år innan jag flyttade till Madrid. Det hela inträffade i januari eller februari för sex år sen. Jag kopierade hela inlägget och återvinner det här på den här bloggen.
För några år sen reste vi runt i Mexico och centralamerika i nästan 3 månader besökte mayaruiner i djungeln , enorma storstäder, var uppe i bergsbyar, vid tropiska kuster och badade och hade det allmänt trevligt. Två svenska vänner skulle också resa i samma område, dom skulle börja sin resa med spanskastudier i den lilla staden Antigua i närheten av Guatemalas huvudstad Ciudad de Guatemala eller Guate som alla säger. Så vi bestämde tid och plats då vi skulle mötas på torget i Antigua. Vi tog oss ner från Ciudad de Mexico/Mexico City längs den karibiska kusten ,via Yucatanhalvön och det lilla landet Belize.
Belize är en före detta engelsk koloni så det skiljer sig en hel del från sina grannländer, engelska och inte spanska är officiellt språk och man talar med en karibisk "jamaica-dialekt." Fast spanska fungerar också överallt. Vi stannade även till i Tikal den största mayastaden i norra Guatemalas djungler, helt fantastiskt precis som i djungelboken. Men jag får skriva mer om Belize och Tikal vid ett annat tillfälle.
Antigua i Guatemala. För ett tag sen skrev jag ett längre inlägg med många bilder om Guatemla det finns här
På utsatt dag var vi då framme i Antigua. Guatemala är ett litet land men bussresorna tar en förfärlig tid, bussarna är gamla, vägarna dåliga och man stanna nästan hela tiden, flera gånger var vi med om att bussen fick stanna för att göra någon provisorisk lagning i motorn. Så en resa på 10 mil kan mycket väl ta 2-4 timmar.
Vi hittade ett litet mysigt guesthouse med takterass och lite kök där man kunde laga sin egen mat. I tre dagar hängde vi omväxlande på torget och omväxlande på internetcafé och letade efter våra vänner, vi mailade utan att få svar. Försökte få kontakt med någon i Sverige som visste något , utan resultat. Vi började bli riktigt orolig, vi visste att planet skulle gå via London så vi kollade efter flygolyckor, strejker, kraftiga förseningen, kapningar och annat på nyheterna som kunde ge någon förklaring. Ingenting! Även dom som bodde på vårat guesthouse var involverade i gissningar kring vad som hade hänt våra vänner.
Så till slut kom ett kort mail "det blev lite fel vi ses imorgon"
Nästa morgon väcktes vi av att våra vänner kom inrusande i vårat rum (vi hade mailat namn och adress på guesthouset)
Dom hade när dom köpte sin flygresa till Guatemala frågat "Måste man flyga till Guatemala City/Ciudad de Guatemala eller kan man flyga direkt till Antigua?" Resebyrån svarade att visst det gick bra att flyga direkt till Antigua så dom köpte biljetter dit. Från London flög dom till Miami och sen ut över Karibiska havet men inte mot väster , Centralamerika och Guatemala utan åt andra hållet,åt öster. Vilket dom själv kunde se på kartan i planet som visade var dom befann sig. Antigua är nämligen en av öarna i det lilla karibiska öriket Antigua och Barbuda. Ruskigt dyrt ställe där dom rikaste rika semestrar. Våra backpackervänner trivdes visserligen gott i det tropiska klimatet men kände att dom var på fel ställe. Efter långa diskussioner med flygbolaget lyckades dom till slut efter några dagar får en biljett till Guatemala och vi kunde ses.Anledning till att vi inte fått mail var att dom inte hade hittat några internetcaféer på Antigua.
För kartfanatsten och den som bara vill se var Antigua och Guatemala (tyvärr står inga städer med på kartan men Antigua ligger i bergen i södra Guatemala ) lägger jag in en karta uppe i högra kanten finns ön Antigua och nere i vänstra kanten hittar ni Guatemala. Högerklicka och välj visa bild för att se den större. Så vill jag påminna om mitt längre inlägg om Guatemala med många fina bilder , skrevs i augusti i år och går att läsa här
För några år sen reste vi runt i Mexico och centralamerika i nästan 3 månader besökte mayaruiner i djungeln , enorma storstäder, var uppe i bergsbyar, vid tropiska kuster och badade och hade det allmänt trevligt. Två svenska vänner skulle också resa i samma område, dom skulle börja sin resa med spanskastudier i den lilla staden Antigua i närheten av Guatemalas huvudstad Ciudad de Guatemala eller Guate som alla säger. Så vi bestämde tid och plats då vi skulle mötas på torget i Antigua. Vi tog oss ner från Ciudad de Mexico/Mexico City längs den karibiska kusten ,via Yucatanhalvön och det lilla landet Belize.
Belize är en före detta engelsk koloni så det skiljer sig en hel del från sina grannländer, engelska och inte spanska är officiellt språk och man talar med en karibisk "jamaica-dialekt." Fast spanska fungerar också överallt. Vi stannade även till i Tikal den största mayastaden i norra Guatemalas djungler, helt fantastiskt precis som i djungelboken. Men jag får skriva mer om Belize och Tikal vid ett annat tillfälle.
Antigua i Guatemala. För ett tag sen skrev jag ett längre inlägg med många bilder om Guatemla det finns här
På utsatt dag var vi då framme i Antigua. Guatemala är ett litet land men bussresorna tar en förfärlig tid, bussarna är gamla, vägarna dåliga och man stanna nästan hela tiden, flera gånger var vi med om att bussen fick stanna för att göra någon provisorisk lagning i motorn. Så en resa på 10 mil kan mycket väl ta 2-4 timmar.
Vi hittade ett litet mysigt guesthouse med takterass och lite kök där man kunde laga sin egen mat. I tre dagar hängde vi omväxlande på torget och omväxlande på internetcafé och letade efter våra vänner, vi mailade utan att få svar. Försökte få kontakt med någon i Sverige som visste något , utan resultat. Vi började bli riktigt orolig, vi visste att planet skulle gå via London så vi kollade efter flygolyckor, strejker, kraftiga förseningen, kapningar och annat på nyheterna som kunde ge någon förklaring. Ingenting! Även dom som bodde på vårat guesthouse var involverade i gissningar kring vad som hade hänt våra vänner.
Så till slut kom ett kort mail "det blev lite fel vi ses imorgon"
Nästa morgon väcktes vi av att våra vänner kom inrusande i vårat rum (vi hade mailat namn och adress på guesthouset)
Dom hade när dom köpte sin flygresa till Guatemala frågat "Måste man flyga till Guatemala City/Ciudad de Guatemala eller kan man flyga direkt till Antigua?" Resebyrån svarade att visst det gick bra att flyga direkt till Antigua så dom köpte biljetter dit. Från London flög dom till Miami och sen ut över Karibiska havet men inte mot väster , Centralamerika och Guatemala utan åt andra hållet,åt öster. Vilket dom själv kunde se på kartan i planet som visade var dom befann sig. Antigua är nämligen en av öarna i det lilla karibiska öriket Antigua och Barbuda. Ruskigt dyrt ställe där dom rikaste rika semestrar. Våra backpackervänner trivdes visserligen gott i det tropiska klimatet men kände att dom var på fel ställe. Efter långa diskussioner med flygbolaget lyckades dom till slut efter några dagar får en biljett till Guatemala och vi kunde ses.Anledning till att vi inte fått mail var att dom inte hade hittat några internetcaféer på Antigua.
För kartfanatsten och den som bara vill se var Antigua och Guatemala (tyvärr står inga städer med på kartan men Antigua ligger i bergen i södra Guatemala ) lägger jag in en karta uppe i högra kanten finns ön Antigua och nere i vänstra kanten hittar ni Guatemala. Högerklicka och välj visa bild för att se den större. Så vill jag påminna om mitt längre inlägg om Guatemala med många fina bilder , skrevs i augusti i år och går att läsa här
Grattis på treårsdagen - i efterskott
Idag insåg jag att bloggen nyligen fyllde tre år. 28 december skrev jag det här ospännade inlägget på min gamla blogg. Efter att jag i förtid flyttade från Madrid till Sverige så fick bloggen nytt namn och ny adress för nu levde jag inte längre Mitt liv i utlandet. Även om jag fortfarande skriver mycket om Spanien och den spanskspråkiga världen är det inte lika mycket som när jag bodde i Madrid.
Något storslaget firande på bloggens treårsdag hade det knappast blivit och kommer väl inte att bli nu i efterhand heller. Jag är nog mer för stillsamma och enkla nöjen än gala och glamour. Så hade jag firat hade det blivit en extra bulle till kaffe eller något sånt.
Så hoppas jag att jag kommer att fortsätta blogga minst tre år till. Visst kommer det då och då perioder då jag känner mig less på bloggen, saknar bloggidéer och funderar på att sluta men hittills har det alltid gått över. Hoppas det gör det i fortsättningen också. Mest hoppas jag att alla ni som läser och skriver så fina kommentarer fortsätter med det.
Något storslaget firande på bloggens treårsdag hade det knappast blivit och kommer väl inte att bli nu i efterhand heller. Jag är nog mer för stillsamma och enkla nöjen än gala och glamour. Så hade jag firat hade det blivit en extra bulle till kaffe eller något sånt.
Så hoppas jag att jag kommer att fortsätta blogga minst tre år till. Visst kommer det då och då perioder då jag känner mig less på bloggen, saknar bloggidéer och funderar på att sluta men hittills har det alltid gått över. Hoppas det gör det i fortsättningen också. Mest hoppas jag att alla ni som läser och skriver så fina kommentarer fortsätter med det.
Señora Körkort
När jag bodde i Spanien hade alla jag mötte svårt för mitt namn. Varken mina spanska vänner eller andra jag mötte kallade mig något annat än Teresa även om jag presenterade mig som Therese. För Therese kan man ju inte heta i Spanien... Men det var inget problem , jag bryr mig inte om folk lägger till ett a för att lättare kunna uttala mitt namn. Jag började till och med presentera mig som Teresa för nya människor för det var enklast så , mindre förvirring.
Dom gånger jag var tvungen använda även efternamn blev knepigare. Att uttala och stava Sundqvist var i princip alltid omöjligt. Naturligtvis kunde jag alltid bokstavera efternamnet och sen få höra spanska försök att uttala det.
En gång när sonen blev så sjuk att vi fick åka till sjukhuset var jag tvungen att lämna lite uppgifter i receptionen. Men namnet behövde jag inte bokstavera för hon i receptionen tog mitt körkort och fyllde i dom personuppgifter som fanns där. Sen blev jag frågad om lite andra saker och då titulerad Señora Körkort.
Kvinnan som satt i receptionen på sjukhuset i Madrid hade så klart inga kunskaper i svenska och antog att det som stod överst på mitt körkort var mitt efternamn och inte ordet körkort. Så både jag och min son hade i hennes papper fått efternamnet Körkort.
När jag förklarade vad hon skrivit skrattade vi båda gott och hon ändrade Körkort till Sundqvist.
En annan sak som kunde bli komplicerad i bland i Spanien var att alla spanjorer har två efternamn , sin mammas och sin pappas , så när man ska fylla i olika papper finns alltid en ruta för första och en ruta för andra efternamnet. Vid något tillfälle som vid bokning av tågbiljetter och hyrbil via internet ville datasystemet inte godkänna mig förrän jag hade fyllt i två efternamn. Lite knepigt när man bara har ett. Men det går ju att upprepa det. Finns faktiskt spanjorer som heter Perez Perez , Garcia Garcia och liknade i efternamn så varför inte Sundqvist Sundqvist. Fast oftast fungerade datasystem även med bara ett efternamn och människor godtog att jag som utlänning nöjde mig med ett efternamn.
Dom gånger jag var tvungen använda även efternamn blev knepigare. Att uttala och stava Sundqvist var i princip alltid omöjligt. Naturligtvis kunde jag alltid bokstavera efternamnet och sen få höra spanska försök att uttala det.
En gång när sonen blev så sjuk att vi fick åka till sjukhuset var jag tvungen att lämna lite uppgifter i receptionen. Men namnet behövde jag inte bokstavera för hon i receptionen tog mitt körkort och fyllde i dom personuppgifter som fanns där. Sen blev jag frågad om lite andra saker och då titulerad Señora Körkort.
Kvinnan som satt i receptionen på sjukhuset i Madrid hade så klart inga kunskaper i svenska och antog att det som stod överst på mitt körkort var mitt efternamn och inte ordet körkort. Så både jag och min son hade i hennes papper fått efternamnet Körkort.
När jag förklarade vad hon skrivit skrattade vi båda gott och hon ändrade Körkort till Sundqvist.
En annan sak som kunde bli komplicerad i bland i Spanien var att alla spanjorer har två efternamn , sin mammas och sin pappas , så när man ska fylla i olika papper finns alltid en ruta för första och en ruta för andra efternamnet. Vid något tillfälle som vid bokning av tågbiljetter och hyrbil via internet ville datasystemet inte godkänna mig förrän jag hade fyllt i två efternamn. Lite knepigt när man bara har ett. Men det går ju att upprepa det. Finns faktiskt spanjorer som heter Perez Perez , Garcia Garcia och liknade i efternamn så varför inte Sundqvist Sundqvist. Fast oftast fungerade datasystem även med bara ett efternamn och människor godtog att jag som utlänning nöjde mig med ett efternamn.
onsdag, december 31, 2008
Gott nytt år!
Jag vill önska alla er som läser ett gott nytt år. Hoppas ni får en trevlig nyårsafton var och hur ni än firar. Själv ska jag bland annat fira på det spanska sättet att äta tolv vindruvor , en för varje gång klockan slår vid midnatt. Brukar aldrig hinna få i mig alla på rätt tid , om ni provar kommer ni märka att det är svårare än man tror.
Jag vill även tacka er så otroligt mycket för att ni läser och kommenterar på min blogg. Det gör mig otroligt glad. Jag hoppas ni kommer att fortsätta kika in här och ibland skriva en kommentar under nästa år också. Ni som läser här har så många och kloka kommentarer och det är jättekul att diskutera med er. Så ett stort tack till er. Jag hoppas 2009 blir ett bra år för er alla. I klippet nedan bjuder jag på ett storslaget fyrverkeri från Hong Kong.
Gott nytt år på er!
Jag vill även tacka er så otroligt mycket för att ni läser och kommenterar på min blogg. Det gör mig otroligt glad. Jag hoppas ni kommer att fortsätta kika in här och ibland skriva en kommentar under nästa år också. Ni som läser här har så många och kloka kommentarer och det är jättekul att diskutera med er. Så ett stort tack till er. Jag hoppas 2009 blir ett bra år för er alla. I klippet nedan bjuder jag på ett storslaget fyrverkeri från Hong Kong.
Gott nytt år på er!
tisdag, december 30, 2008
bebis-sug
En av mina finaste vänner ska ha barn till sommaren. Jag är så otroligt glad för hennes skull för det har inte varit helt lätt. Om du läser här så stort grattis till dig vännen! Idag fick jag också veta att en annan person jag känner ska ha barn i vår. Fick följa med och lyssna på bevisens hjärta , helt magiskt. Ytterligare en jag känner fick en helt underbar pojke i somras. Så har jag mina bloggkompisar Lisa , Sara , Nadia och Cliff hanger som nyligen fått smått och visar underbara bebisbilder på sina bloggar ibland.
Trots att jag egentligen är väldigt nöjd med två barn kan jag inte undvika att då och då drabbas av bebissug.När en i släkten eller bekantskapskretsen skaffar barn är det inte helt ovanligt att det "smittar" andra i närheten. Nyfödda är ju så underbara och första året då så mycket händer är så fantastiskt. Idag efter att ha lyssnat på hjärtat har jag haft en sån där bebis-sug-dag. Fast troligen blir det inga fler barn med mig. Skulle fungera ganska dåligt just nu och dessutom har jag ingen att skaffa barn med heller. Sen är det faktiskt ganska skönt att ha lite större barn även om bebisar är underbara.
Men så här såg det ut hemma hos mig senast det var bebis , det är sju år sen. Bodde då i Göteborg. Undrar var jag bor och gör om sju år? Framtiden just nu känns ganska öppen, oviss och oplanerad.
Jag tillhör väl dom bloggare som sällan skriver om mina barn eller visar bilder på dom. Bilder på dom finns nog bara i det här inlägget Ett inlägg jag är särskilt glad för alla snälla kommentarer för det var lite nervöst att publicera då det kändes så personligt och handlade om barnen.
Trots att jag egentligen är väldigt nöjd med två barn kan jag inte undvika att då och då drabbas av bebissug.När en i släkten eller bekantskapskretsen skaffar barn är det inte helt ovanligt att det "smittar" andra i närheten. Nyfödda är ju så underbara och första året då så mycket händer är så fantastiskt. Idag efter att ha lyssnat på hjärtat har jag haft en sån där bebis-sug-dag. Fast troligen blir det inga fler barn med mig. Skulle fungera ganska dåligt just nu och dessutom har jag ingen att skaffa barn med heller. Sen är det faktiskt ganska skönt att ha lite större barn även om bebisar är underbara.
Men så här såg det ut hemma hos mig senast det var bebis , det är sju år sen. Bodde då i Göteborg. Undrar var jag bor och gör om sju år? Framtiden just nu känns ganska öppen, oviss och oplanerad.
Jag tillhör väl dom bloggare som sällan skriver om mina barn eller visar bilder på dom. Bilder på dom finns nog bara i det här inlägget Ett inlägg jag är särskilt glad för alla snälla kommentarer för det var lite nervöst att publicera då det kändes så personligt och handlade om barnen.
den korta varianten
Eftersom ni kanske inte är så många som orkar ta er genom inlägget under men jag ändå tycker det vore kul med era synpunkter kör jag en kort variant också. Det handlar om alkohol , föräldrar och barn. Hur mycket eller lite är det okay att man som förälder dricker när barn är med och varför?
Fråga två varför blir den som väljer att inte dricka alkohol , oavsett om det är bara en enstaka gång eller jämt , så ofta ifrågasatt? Varför måste man ha något skäl som att man ska köra hem , är gravid, tar mediciner, nykter alkoholist eller liknade för att man inte ska uppfattas som suspekt för att man inte dricker. Det kan faktiskt vara så enkelt att man känner mer för läsk eller vatten än öl eller vin en kväll. Det kan vara så att man har ett skäl till varför man inte dricker men det kanske man inte har lust att redogöra för alla man träffar. Nu generaliserar jag så klart och ska man fortsätta göra det så är det av någon anledning i Sverige oerhört provocerande att inte dricka när det är fest. Min egna erfarenhet är att i andra länder där jag har bott eller vistats längre perioder bryr man sig väldigt lite vad andra har och inte har i glaset.
Men som sagt glöm inte frågan i inledningen. Hur mycket eller lite är okay att man som förälder dricker när barnen är med?
Fråga två varför blir den som väljer att inte dricka alkohol , oavsett om det är bara en enstaka gång eller jämt , så ofta ifrågasatt? Varför måste man ha något skäl som att man ska köra hem , är gravid, tar mediciner, nykter alkoholist eller liknade för att man inte ska uppfattas som suspekt för att man inte dricker. Det kan faktiskt vara så enkelt att man känner mer för läsk eller vatten än öl eller vin en kväll. Det kan vara så att man har ett skäl till varför man inte dricker men det kanske man inte har lust att redogöra för alla man träffar. Nu generaliserar jag så klart och ska man fortsätta göra det så är det av någon anledning i Sverige oerhört provocerande att inte dricka när det är fest. Min egna erfarenhet är att i andra länder där jag har bott eller vistats längre perioder bryr man sig väldigt lite vad andra har och inte har i glaset.
Men som sagt glöm inte frågan i inledningen. Hur mycket eller lite är okay att man som förälder dricker när barnen är med?
en vit jul
Det här borde jag kanske ha skrivit före julen men jag skriver ändå. Tyvärr ser inte alla barn fram emot jul. För alltför många barn är det en dag då mamma och/eller pappa alltid blir fulla. Att supa just på julen som på något sätt är en helg främst för barnen är både trist och dåligt. Men jag tror inte att något barn vill se mamma eller pappa fulla någon gång på året.
Visst kan man dricka med barn men då tycker jag man ska hålla det på en mycket måttlig nivå. Jag tror att även lite lätt berusade föräldrar kan vara obehagligt för ett litet barn.
Jag vet dom som har som regel att aldrig dricka när barnen är närvarande. Inte ens ett glas vin till maten. Överdrivet kanske en del kan tycka. Men jag kan förstå poängen. Barnen får inte ut något av att dom vuxna dricker ett eller två glas och det kanske kan vara skönt för barnen att veta att mamma och pappa inte dricker.
Jag hörde en gång en mamma på TV säga att hon såg en poäng i att hennes några år gammal dotter såg mamma då och då ta ett glas vin i soffan. Det avdramatiserade vindrickande. Jag kan faktiskt inte se poängen med att avdramatisera vindrickande för ett barn som är några år gammalt. Visst tycker jag att mamman kan få ta ett glas vin i soffan om hon nöjer sig med ett glas. Det är knappast så att dottern kommer till skada av det. Men jag kan inte se att det tillför dottern något heller. Jag kan nog inte heller riktigt se att man nödvändigtvis måste dricka alkohol när barn är närvarande för att avdramatisera alkohol. Ärligt talat förstår jag inte heller vad som menas med avdramatisera. Att dricka ett glas vin då och då är väl inte så dramatiskt? Samtidigt är det väl vettigt att vara medveten om att alkohol är farligt och orsakar många skador och dödsfall.
Kanske en lite långsökt parallell men mina barn brukar inte se mig ta ett glas vin i soffan. Jag brukar överhuvudtaget aldrig ta ett glas vin ensam i soffan , brukar väldigt sällan dricka alkohol överhuvudtaget faktiskt. Däremot ser dom mig dricka mängder av kaffe och te. Något dom själva inte dricker. Jag känner inte att det skadar dom att jag dricker kaffe och te men jag känner inte heller att det tillför något. Det finns mängder av saker vi äter eller dricker eller inte äter eller dricker. jag äter inte kött men det har inte gjort att mina barn ser köttätandet som något dramatiskt. Tvärtom dom äter mer än gärna kött. Hur viktigt det är för barnen att se det förstår jag inte. Parallellen kanske är en aning långsökt.
Naturligtvis skadar det inte barn om föräldrarna tar ett glas vin till maten då och då men det skadar inte heller barnen om föräldrar låter bli. Så länge man håller sig på en mycket låg promillenivå kan jag tycka det är okay att dricka alkohol när barnen är närvarande. Men jag kan helt klart också förstå poängen att låta bli.
Alla vuxna som vill får naturligtvis dricka alkohol. Eller låta bli att dricka. Det är märkligt att det så ofta ska ifrågasättas varför någon inte dricker alkohol. Helst ska man ha en ursäkt att låta bli som graviditet , man kör bil eller något det räcker inte att säga jag känner inte för det.
Om en förälder känner ett behov av att ta sig en ordentlig fylla så får man naturligtvis göra det. Men då ska barnet vara hos en nykter vuxen någon annanstans.
Jag skulle önska att alla barn hade fått uppleva en vit jul. I morgon är det nyårsafton och jag hoppas alla som firar tillsammans med barn tänker på att ta det lugnt med alkoholen. Det är så kul och mysigt att vara med barn och göra roliga saker utan alkohol eller med väldigt lite alkohol i kroppen.
Det här med barn och alkohol verkar vara något som kan skapa diskussion. Jag antar att en del tycker att jag moraliserar väl mycket. Men jag tycker det är bättre att barnen ser sina föräldrar ta ett glas för lite än ett glas för mycket. Vad tycker ni som läser här om att dricka när barn är närvarande? Hur mycket eller hur lite är okay och varför? Kanske inte har med saken att göra men varför blir den som av olika skäl inte dricker så ofta ifrågasatt och omgivningen kräver att man ska förklara varför?
Visst kan man dricka med barn men då tycker jag man ska hålla det på en mycket måttlig nivå. Jag tror att även lite lätt berusade föräldrar kan vara obehagligt för ett litet barn.
Jag vet dom som har som regel att aldrig dricka när barnen är närvarande. Inte ens ett glas vin till maten. Överdrivet kanske en del kan tycka. Men jag kan förstå poängen. Barnen får inte ut något av att dom vuxna dricker ett eller två glas och det kanske kan vara skönt för barnen att veta att mamma och pappa inte dricker.
Jag hörde en gång en mamma på TV säga att hon såg en poäng i att hennes några år gammal dotter såg mamma då och då ta ett glas vin i soffan. Det avdramatiserade vindrickande. Jag kan faktiskt inte se poängen med att avdramatisera vindrickande för ett barn som är några år gammalt. Visst tycker jag att mamman kan få ta ett glas vin i soffan om hon nöjer sig med ett glas. Det är knappast så att dottern kommer till skada av det. Men jag kan inte se att det tillför dottern något heller. Jag kan nog inte heller riktigt se att man nödvändigtvis måste dricka alkohol när barn är närvarande för att avdramatisera alkohol. Ärligt talat förstår jag inte heller vad som menas med avdramatisera. Att dricka ett glas vin då och då är väl inte så dramatiskt? Samtidigt är det väl vettigt att vara medveten om att alkohol är farligt och orsakar många skador och dödsfall.
Kanske en lite långsökt parallell men mina barn brukar inte se mig ta ett glas vin i soffan. Jag brukar överhuvudtaget aldrig ta ett glas vin ensam i soffan , brukar väldigt sällan dricka alkohol överhuvudtaget faktiskt. Däremot ser dom mig dricka mängder av kaffe och te. Något dom själva inte dricker. Jag känner inte att det skadar dom att jag dricker kaffe och te men jag känner inte heller att det tillför något. Det finns mängder av saker vi äter eller dricker eller inte äter eller dricker. jag äter inte kött men det har inte gjort att mina barn ser köttätandet som något dramatiskt. Tvärtom dom äter mer än gärna kött. Hur viktigt det är för barnen att se det förstår jag inte. Parallellen kanske är en aning långsökt.
Naturligtvis skadar det inte barn om föräldrarna tar ett glas vin till maten då och då men det skadar inte heller barnen om föräldrar låter bli. Så länge man håller sig på en mycket låg promillenivå kan jag tycka det är okay att dricka alkohol när barnen är närvarande. Men jag kan helt klart också förstå poängen att låta bli.
Alla vuxna som vill får naturligtvis dricka alkohol. Eller låta bli att dricka. Det är märkligt att det så ofta ska ifrågasättas varför någon inte dricker alkohol. Helst ska man ha en ursäkt att låta bli som graviditet , man kör bil eller något det räcker inte att säga jag känner inte för det.
Om en förälder känner ett behov av att ta sig en ordentlig fylla så får man naturligtvis göra det. Men då ska barnet vara hos en nykter vuxen någon annanstans.
Jag skulle önska att alla barn hade fått uppleva en vit jul. I morgon är det nyårsafton och jag hoppas alla som firar tillsammans med barn tänker på att ta det lugnt med alkoholen. Det är så kul och mysigt att vara med barn och göra roliga saker utan alkohol eller med väldigt lite alkohol i kroppen.
Det här med barn och alkohol verkar vara något som kan skapa diskussion. Jag antar att en del tycker att jag moraliserar väl mycket. Men jag tycker det är bättre att barnen ser sina föräldrar ta ett glas för lite än ett glas för mycket. Vad tycker ni som läser här om att dricka när barn är närvarande? Hur mycket eller hur lite är okay och varför? Kanske inte har med saken att göra men varför blir den som av olika skäl inte dricker så ofta ifrågasatt och omgivningen kräver att man ska förklara varför?
måndag, december 29, 2008
nyårslöften
Nyårsafton är bara dagar bort nu. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra den dagen. En sak som jag seriöst har funderat på är om jag för första gången i mitt liv ska avge några nyårslöften. Har aldrig gjort det så jag har ingen koll. Får man avge mer än ett löfte? Ska man hålla tyst eller berätta om det? Brukar ni avge nyårslöften? Vad brukar ni lova? Tanken är väl att jag ska hålla det eller dom nyårslöften jag bestämmer mig för , om det nu blir några alls. Jag har en känsla av att många nyårslöften bryts redan i januari. Brukar ni hålla era löften?
Eftersom jag inte vet om det blir några löften och inte vet om jag får avslöja dom så kan jag bara antyda att det är saker som att sluta slarva med sömn , sluta slarva med mat (jag kan tyvärr gå hela dagar utan att äta eller bara äta extremt lite och dåligt för jag glömmer lätt mat när jag har annat att göra, dålig vana och jag gillar egentligen mat väldigt mycket), sluta skjuta upp saker så jag slipper stressa i sista minuten jämt , bli mer hälsosam ... o.s.v. Ungefär sånt som alla andra lovar...och kanske bryter.
Hur gör man då? Ska jag skåla med någon vid tolvslaget och se denna person djupt i ögonen och säga jag lovar att... eller räcker det att tänka på vad man vill lova.
Nu vet jag som sagt inte om det blir några löften. Men det här är första gången jag har tänkt tanken. Samtidigt tycker jag det känns lite fåningt. Jag kan lova mig själv och andra saker vilka dagar som helst på året och för att ändra osunda vanor behöver det inte vara nyår.
En sak som jag sen flera år har gjort på nyår är att äta tolv druvor vid tolvslaget. En druva för varje slag. Men jag har svårt att hinna med. Det är den spanska varianten av nyårsfirande. I Spanien äter alla tolv druvor , en för varje klockslag , vid midnatt. Även om jag misslyckas varje år med att få i mig druvorna tillräckligt fort känns det lite roligare att äta druvor och skåla in tolvslaget än att titta på när Jan Malmsjö läser "Ring klocka ring" från Skansen.
Men än så länge vet jag inte om det blir varken druvor eller löften eller om jag ska hitta på något, umgås med folk och vara social eller bara ta det lugnt och mysa hemma.
Eftersom jag inte vet om det blir några löften och inte vet om jag får avslöja dom så kan jag bara antyda att det är saker som att sluta slarva med sömn , sluta slarva med mat (jag kan tyvärr gå hela dagar utan att äta eller bara äta extremt lite och dåligt för jag glömmer lätt mat när jag har annat att göra, dålig vana och jag gillar egentligen mat väldigt mycket), sluta skjuta upp saker så jag slipper stressa i sista minuten jämt , bli mer hälsosam ... o.s.v. Ungefär sånt som alla andra lovar...och kanske bryter.
Hur gör man då? Ska jag skåla med någon vid tolvslaget och se denna person djupt i ögonen och säga jag lovar att... eller räcker det att tänka på vad man vill lova.
Nu vet jag som sagt inte om det blir några löften. Men det här är första gången jag har tänkt tanken. Samtidigt tycker jag det känns lite fåningt. Jag kan lova mig själv och andra saker vilka dagar som helst på året och för att ändra osunda vanor behöver det inte vara nyår.
En sak som jag sen flera år har gjort på nyår är att äta tolv druvor vid tolvslaget. En druva för varje slag. Men jag har svårt att hinna med. Det är den spanska varianten av nyårsfirande. I Spanien äter alla tolv druvor , en för varje klockslag , vid midnatt. Även om jag misslyckas varje år med att få i mig druvorna tillräckligt fort känns det lite roligare att äta druvor och skåla in tolvslaget än att titta på när Jan Malmsjö läser "Ring klocka ring" från Skansen.
Men än så länge vet jag inte om det blir varken druvor eller löften eller om jag ska hitta på något, umgås med folk och vara social eller bara ta det lugnt och mysa hemma.
kyla
Jag är sån som föredrar sol och värme framför vinterkyla. Jag tycker inte alls det är så fantastiskt med dom olika årstiderna utan skulle gärna ha varmt jämt. Fast då bor jag ju i fel land. Just nu är jag väldigt less på kylan. Speciellt som det har blivit så kallt i min lägenhet dom senaste dagarna. Trots att elementen är varma har jag fått stått ut med 15 grader i sovrummet. Dom andra rummen är lite varmare. Vi kanske är lite extrema i Sverige som har så varmt inomhus att man kan gå runt i t-shirt och shorts även om det är snöstorm ute. I Spanien är 15 grader inomhus på vintern helt normalt kan till och med vara kallare. Man klär på sig , sitter under en filt , har flyttbara element som tas med till rummet där man vistas. Att ställa ett flyttbart element under bordet och likosm dra upp duken nästan till axlarna värmer mycket gott. Jag har aldrig frusit så mycket på nätterna som den vintern jag bodde i Sevilla. Men Sevilla-vintern var ganska kort och snart blev det så varmt att jag hade svårt att sova på grund av hettan...
Nu är det mycket mer irriternade att frysa i sin svenska lägenhet där jag inte har några flyttbara element. Får väl börja med att klaga hos hyresvärden och funkar inte det får jag kanske lägga pengar på ett litet elelement. Tills vidare värmer jag mig med te och sover under tre täcken.
Nu är det mycket mer irriternade att frysa i sin svenska lägenhet där jag inte har några flyttbara element. Får väl börja med att klaga hos hyresvärden och funkar inte det får jag kanske lägga pengar på ett litet elelement. Tills vidare värmer jag mig med te och sover under tre täcken.
lördag, december 27, 2008
mellandagsrean
Igår spenderade jag både timmar och pengar på mellandagsrean. Måste säga att jag blev besviken. Tyckte inte affärernas rea var så mycket att ha. Egentligen har jag väldigt mycket kläder särskilt klänningar så jag behövde inte en till. Inte en till svart klänning. Den var dessutom inte ens på rea. Men den var fin och kommer att bli använd.
Eftersom jag är mamma nöjde jag mig med en klänning till mig och sen en del till barnen. Kläder dom faktiskt behöver. Var faktiskt nära att handla till andra än barnen och mig men skippade det. Ofta när jag ska köpa kläder till mig själv blir det något till barnen istället. Ibland något till andra också , i synnerhet kompisars bebisar. Kanske något dom flesta föräldrar känner igen.
Kändes inte direkt som om man kunde göra fynd här i stan iallafall. Kändes mest som rean är en upphaussad grej. Nästa år kan jag lika gärna skippa den. Borde väl gjort det i år också för jag har egentligen mycket annat jag måste göra. Vet inte om rean är ovanligt dålig i år, om det alltid är så här dåligt eller om det bara gäller staden där jag bor.
Även om jag blev besviken på rean så blev det en mycket trevlig fika med min dotter och min mamma efter shoppandet. På ett sånt där underbart ställe som har så mycket godsaker att det är svårt att välja vad man vill ha. Trots att rean blev en besvikelse har jag haft en jättebra och mysig jul med familjen. Det här blev riktigt mycket fulblogg... Blir väl så ibland när huvudet är tomt på idéer.
Eftersom jag är mamma nöjde jag mig med en klänning till mig och sen en del till barnen. Kläder dom faktiskt behöver. Var faktiskt nära att handla till andra än barnen och mig men skippade det. Ofta när jag ska köpa kläder till mig själv blir det något till barnen istället. Ibland något till andra också , i synnerhet kompisars bebisar. Kanske något dom flesta föräldrar känner igen.
Kändes inte direkt som om man kunde göra fynd här i stan iallafall. Kändes mest som rean är en upphaussad grej. Nästa år kan jag lika gärna skippa den. Borde väl gjort det i år också för jag har egentligen mycket annat jag måste göra. Vet inte om rean är ovanligt dålig i år, om det alltid är så här dåligt eller om det bara gäller staden där jag bor.
Även om jag blev besviken på rean så blev det en mycket trevlig fika med min dotter och min mamma efter shoppandet. På ett sånt där underbart ställe som har så mycket godsaker att det är svårt att välja vad man vill ha. Trots att rean blev en besvikelse har jag haft en jättebra och mysig jul med familjen. Det här blev riktigt mycket fulblogg... Blir väl så ibland när huvudet är tomt på idéer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
