Halloween (skrivet för MKFC-uppgift)

Jag har en känskla av att halloween har har minskat lite i popularitet. Fast visst försöker affärerna fortfarande sälja pumpor , spökdräkter och annat. Jag har egentligen aldrig firat halloween särsklit mycket. När jag var barn fanns det inte i Sverige och senare när det blev populärt blev det aldrig direkt av.

För några år sen var jag i Hong Kong just den helgen och när vi gick ut på kvällen i festkvarteren Lang Kwai Fong vimlade det av häxor, spöken , djävular och annat. Barer och diskotek i området hade också slagit på stort när det gällde halloween-pynt.

Kvällen efter hamnade jag av en slump på en liten kinesisk bar på 14de våningen i en av Hong Kongs skyskrapor. Här verkade alla känna alla och det var som att komma in på en privat fest. Det sjängs karaoke , någon var för full och sov i ett hörn och servitrisen drack upp mina öl och blev fullare och fullare. Kändes lite som någon sorts studentfest. Där blev jag påtvingad en häxhatt och en svart mantel. Folk protesterade högljutt när jag efter en stund försökte ta av häxhatten.

Fast en gång när jag var i tjugoårsåldern var jag bjuden på en halloween-fest. Då var firandet fortfarande inte särsklit stort i Sverige. Min kompis och jag klädde iallafall ut oss och festen var ganska kul trots att jag knappt kände någon. Minns inte vad jag var utklädd till men min kompis var liemannen och gjorde en lie av papp och en innebandyklubba. Hon blev väl lite onykter framåt kvällen och stack iväg till en närbelägen kyrkogård för att skrämma folk.

I Mexico firas sedan länge Dia de los Muertos - de dödas dag. Man äter godsaker i form av skelett och dödskallar och tänder ljus och har picknick på anhörigas gravar. Det är en ljus och fin fest och inte så ruskig som den låter. Man firar rejält. Det förekommer parader och att torg i städerna görs om för att likna kyrkogårdar där man kan festa. Jag var i Mexico januari till mars så jag har inte själv deltagit i firandet av Dia de los Muertos. Men det vore kul att göra någon gång.



Mexikansk dödskalle av socker

För den som är intresserad av att göra sina egna socker-dödskallar hittade jag det här receptet . Tyvärr på spanska men jag kan översätta om någon absolut vill , när jag är mindre trött än nu.


RECETA PARA PREPARAR CALAVERAS DE AZÚCAR

Ingredientes:

3/4 de kilo de azúcar blanca

Media cucharadita de crémor tártaro

1/4 de litro de agua

Moldes para mezclar los ingredientes

Para adornar

2 claras de huevo

azúcar glass

colores vegetales

Papel estaño de varios colores

Papel encerado para hacer dullas o cucuruchos para adornar

Moldes para hacer las calaveras

Preparación

Coloca en un traste el agua y el azúcar, moviendo hasta que el azúcar se disuelva. Dejar hervir de 12 a 15 minutos. Se retira del fuego y se bate hasta que cambie de color a blanco. Una los moldes de calavera con ligas y rellene los moldes por el orificio con la mezcla que preparó. Espere a que sienta los moldes tibios y el azúcar de dentro haya cuajado. Sumerja los moldes en agua fría y sáquelos enseguida. Quite las ligas y retire los moldes. Ponga las calaveras a escurrir y secar sobre una charola.

Para el decorado, se hacen las dullas con el papel encerado, como conos con la punta ligeramente abierta. Se baten las dos claras de huevo y se les agrega el azúcar glass y unas gotas de limón, hasta formar una pasta suave y uniforme. Esta mezcla se vierte en varios moldes pequeños. Para darles color se les agrega unas gotas de colorante vegetal del color que se desee. Llene una duya con cada color y adorne cada calavera con esta mezcla. También utilice para ello pequeños recortes de papel estaño. No olvide poner el nombre de la persona a quien quiera regalar la calavera en la frente de ésta.

Tigertass

Bloggen är flyttad hit


Jag har haft svårt att hålla igång den här bloggen och tänkt sluta. Men nu har blogglusten vaknat och jag har satt ihop en mer nischad blogg. Alla som har läst här är välkomna att kika in på Tigertass

Hoppas vi ses där och tack för att ni har läst och kommenterat här.

Lunch

Grand Palace, Bangkok

Proggiga barnböcker

Väldigt rolig video om 70-talets barnböcker.

Palme om invandrare

Att vi nu har ett rasistiskt parti i Sveriges riksdag är det stora samtalsämnet så här dagarna efter valet. Många är vi som är besvikna även om det inte var oväntat. Jag tror inte att 6 % av svenskarna är rasister. Jag vill inte tro det. Istället är man mot dom andra partierna som framstår som allt mer likriktade. Så det blir en proteströst på ett missnöjesparti som Sverigedemokraterna.

Men rasism finns och där måste vi ha nolltolerans. Lyssna gärna på vad Palme säger om invandrare.

Sex, sex, sex och åter sex

Jag tycker att det är bra att vi pratar öppet om sex i Sverige. Det är något naturligt som dom flesta gillar. Men ibland kan jag känna att det blir för mycket. Jag tycker att i svenska kvällstidningar har får sex väldigt mycket plats. Det är allt från käcka rådgivande artiklar i stil med "så får du orgasm" till frågespalter där olika experter svara och övriga läsare kan skriva synpunkter under ungefär som att kommentera ett blogginlägg. Varvat med artiklar om Elsa som är nymfoman, Sven som varit sexmissbrukare och Åke som tänder på piggsvin eller nåt annat udda.

För samtidigt som sex är något naturligt som vi alla ägnar oss åt är det också väldigt privat. Jag motsätter mig på inget sätt att man talar och skriver om sex men ibland kan jag känna att det har blivit en överexploatering. Hela samhället har på något sätt blivit sexualiserat. Den som aldrig har besökt en swingersklubb eller hängt i någon sorts gunga blir nästan udda. Nästan allt är normalt och måste provas. Självklart tycker jag att all typ av sex som sker mellan vuxna människor där dom inblandade är med på det hela är okay.

Samtidigt kan jag som har bott i Spanien reflektera över hur det ser ut i spansk press. Där finns inte sexråd eller artiklar om människor som gillar att ha sex på olika vis. Jag har heller inte sett dokumentärer på spansk TV om män som ligger med bilar och sånt som svensk TV har visat. Jo det gick en dokumentär på 5an om män som ligger med bilar för något år sen. Man fick till och med se sperman på avgasröret efter en man som fått utlösning när han förlustat sig med en snygg amerikanare.

Nu finns inte motsvarigheten till den svenska kvällspressen i Spanien. Man kan inte på samma sätt som här prenumerera på tidningar. Spanska tidningskiosker är helt fantastiska med ett enormt utbud av tidningar och tidskrifter i vitt skilda ämen. Här säljs dom stora dagstidningarna som väl får jämföras med våra morgontidningar. Men även i DN och SvD finns frågespalter och artiklar om sex om än inte i samma utbud som i kvällstidningarna. detta hittar man inte i El Pais och El Mundo. Däremot är nyheterna i artiklarna vinklade. El Pais är socialdemokratisk och El Mundo konservativ och då förväntas journalisterna vinkla artiklarna i rätt politisk färg. I Sverige ska ju endast ledaren vara politiskt vinklad. Jag gillar i och för sig att tidningarna är vinklade på spanskt sätt. Det känns lite skumt med svensk objektivitet eller neutralitet som samtidigt i smyg kan propagera för något. Bättre då att jag vet att den som skrivit vinklat åt något håll så kan jag utifrån egna värderingar ta ställning.

Som sagt jag gillar att vi pratar öppet om sex men jag kan ibland blir så innerligt trött på den sexualisering som finns i samhället. Det måste väl gå att hitta en väg där vi kan tala öppet om sex utan att exploatera det i allt som skrivs och utan att vi svämmar över av artiklar om sex.

Det finns väldigt viktiga frågor som inte får det utrymme dom förtjänar. Till exempel Att bekämpa fattigdom som jag nyligen skrivit en krönika om. Visst kan man skriva om både sex och fattigdom men jag skulle önska lite färre artiklar om sex och lite fler om hur vi uppnår en värld utan fattigdom och svält. Och jag skulle önska ett lite mindre sexualiserat samhälle. Det är inte viktigast i världen att jämt vara sexig. Det finns andra mycket viktiga egenskaper.

Kul uppdrag

Det här låter som ett jättekul uppdrag. Stötte på det av en slump när jag surfade efter flygbiljetter. Finnair söker fyra personer som ska resa runt i Europa, USA och Asien under fyra månader och testa hotell, restauranger och flygplatser. Quality hunters kallas det tydligen. Man ska visst blogga under resan. Det lär väl vara rätt populärt att söka och jag skulle nog överväga att göra det om jag kunde vara borta i två månader i höst. Tyvärr funkar det inte för mig just nu. Men det kan säkert vara kul att läsa bloggarna som dom fyra "Kvalitets jägarna" kommer att skriva. Är sjukt ressugen så det kan vara kul att få lite tips. Tyvärr har jag just nu för mycket att göra med 2 x heltidsstudier, jobb och barn så ingen längre resa i höst för mig. Förhoppningsvis blir det lite resa i vår och jag har ju faktiskt varit ute och rest lite i sommar.

Bangkok, Chao Praya floden

Klicka på bilden för att göra den större.

Krönika om en viktig fråga

Nyligen skrev jag en krönika för första gången. Lite mer seriöst. Så där efter regler. Fick skriva om vad jag ville. Tyckte det var väldigt svårt att skriva i krönikeform men det är väl en vanesak. Tror inte jag kommer att bli krönikör men det var kul att prova. Tänkte publicera krönikan här också så ni som orkar och vill kan läsa.

Millenniets viktigaste fråga

Therese Sundqvist

Den 20 september inleder FN ett toppmöte i New York för att sätta press bakom millenniemålet om minskad världsfattigdom. Att halvera andelen extremt fattiga till 2015 verkar fullt möjlig. Sämre har det gått att minska hungern eller att förbättra mödrars hälsa och fattigas tillgång till toaletter. Fortfarande dör ett barn var femte sekund, många på grund av usel sanitet, svält och lättbotade sjukdomar.

För några dagar sen kom FNs jordbruksorgan FAO med en rapport som visar att 925 miljoner människor i världen lever i svält. I rapporten visas det även på hur mycket olika länder förlorar ekonomiskt på att ha en andel av befolkningen som lever i svält. Människor som svälter kan inte arbeta och bygga välstånd lika effektivt och dessutom drabbas de ofta av sjukdomar.

Millenniemålen består av åtta punkter som antogs under ett FN-toppmöte år 2000 och skulle vara genomförda till hälften år 2015. Vissa länder som Vietnamn och Ghana har lyckats väldigt bra. Stora delar av Asien och Sydamerika har också lyckats lyfta stora grupper av människor ur extrem fattigdom. Värre är det med delar av Afrika söder om Sahara. Detta borde vara en av de absolut viktigaste frågorna för mänskligheten idag. Det är fullt möjligt att uppnå millenniemålen om detta skulle prioriteras. Utvecklingsforskaren Hans Abrahamsson på Göteborg Universitet menar att vi redan nu skulle kunna uppnå dessa mål om man använder fem procent av världens samlade försvarsbudget till att utrota fattigdom genom att satsa på utbildning, hälsa och jämställdhet. Att utrota den extrema fattigdomen borde vara säkerhetspolitiskt angeläget. Stora grupper människor som lever i misär är en grogrund för oroligheter och extremism som inte bara drabbar de fattiga länderna utan även oss här i trygga Sverige.

Det handlar inte om vi och de. Jag har själv levt med fattiga människor i Indien och Latinamerika och det som slog mig var hur otroligt lika vi är. Trots att våra livsstilar och förutsättningar skiljer sig så markant pratade jag om samma saker med familjerna på ett stampat jordgolv i Indien och i ett plåtskjul i Latinamerika som med vänner på ett kafé i Uppsala. Vi pratade om vitt skilda saker som familj, barn, kärlek, sex, filmer, matlagning, kläder, religion, mobiltelefoner och mycket annat. Jag fick höra anekdoter ur deras liv och om deras förhoppningar inför framtiden.

Om vi anser att alla människor har lika värde finns det ingen som helst anledning att barnen i min indiska by eller på kaffeplantaget i Guatemala ska ha andra förutsättningar än mina barn här i Sverige. Att möta barnen som i perioder hade levt under svält var det jobbigaste när jag levde i den indiska byn. Överhuvudtaget tycker jag det är jobbigast att se fattiga barn på gatan när jag är ute och reser. Kanske är det för att jag själv är mamma. Kanske är det för att barn väcker någon sorts beskyddarinstinkt hos oss vuxna. Kanske är det för att barnen inte har någon som helst möjlighet att på egen hand förändra sin situation.

Att inte ge alla människor tillgång till utbildning och ett drägligt liv är ett oerhört resursslöseri. Ett resursslöseri som även drabbar oss i den rika världen. Många som skulle bli otroligt framgångsrika inom olika områden gagna mänskligheten får aldrig chansen att gå färdigt grundskolan. I min indiska by träffade jag en begåvad 17 årig kille som på egen hand hade lärt sig otroligt bra engelska. Ett språk ingen annan i byn talade. Han drömde om att studera på universitetet i Udaipur, 15 mil bort. Lärare ville han bli. Det fanns ingen möjlighet att familjen skulle ha råd med det och ingen i hela byn hade tidigare studerat vid universitetet.

Den uruguayanska författaren Juan Carlos Onetti sa en gång

- Om Beethoven hade varit född i Tacuarembó skulle han ha blivit ledare för stadens blåsorkester .

Trots att millenniemålen är den viktigaste globala frågan är det något vi alltför sällan diskuterar i Sverige. Fattiga människor är några vi ser som hastigast i ett nyhetsinslag och sen glömmer bort. Vi lever med våra egna vardagsproblem och det är få orkar tänka på situationen för de många fattiga i tredje världen. Sällan får vi höra de fattigas egna röster.

- De har alla en egen röst, varenda en av de, men världen lyssnar inte.

Orden är den uruguayska författaren och journalisten Eduardo Galeanos. Jag träffade honom när han nyligen mottog Dagermanpriset för "ett författarskap som orubbligt och alltid står på jordens fördömdas sida”.

Galeano lyssnar och talar för jordens fattiga så att även vi andra måste lyssna. Ett exempel vi alla borde ta efter. Vi som har röster någon lyssnar på borde tala mer om detta och kräva av våra politiker att frågorna ges hög prioritet. Ändå är det lätt att fyllas av hopplöshet. De fattiga är så många och inget jag gör kan förändra något? Även om bilden av världen kan kännas mörk och hopplös finns det mycket som är hoppfullt. I många länder går det åt rätt håll. Förhoppningsvis kommer mina barnbarn och barnen i den indiska byn och på kaffeplantaget i Guatemala att ha samma förutsättningar. En värld utan svält och extrem fattigdom och där alla barn får gå i skolan kommer att bli en bättre värld för oss alla.

Fakta millenniemålen:

Millenniemålen består av följande åtta punkter:

Extrem fattigdom och svält ska utrotas

Alla barn ska gå i skolan

Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas

Barndödligheten ska minska

Uppnå en bättre mödravård och minskad mödradödlighet

Stoppa spridningen av HIV/AIDS, malaria och andra sjukdomar

Säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling

Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling

Försäljning av nudelsoppa

Mittens Rike

Jag är väldigt förtjust i Kina. Jag har flera gånger besökt landet och vill gärna åka dit igen. Jag tänker inte heller missa utställningen av delar av Terrakottaarmén som just nu visas på Östasiatiska museet i Stockholm. Eller för att vara korrekt så får man gå ner i ett bergrum på Skeppsholmen bredvid museet för att se just den delen av utställningen.

Jag har hittills besökt södra Kina, Hong Kong och Macao men hoppas någon dag även resa till Beijing och Shanghai. Jag vill gärna se muren och en rad andra häftiga platser. Tills jag får tid och möjlighet att resa till Kina igen så läser jag gärna om landet. Finns mycket bra skrivet om Kina. Särskilt skulle jag vilja rekommendera Ola Wongs böcker "No I am from Borås" och När tusen eldar slickar himlen. Kinas väg till framtiden"

En sajt om Kina som jag gillar är Mittens Rike. En väldigt bra och informativ sajt där man kan lära sig mycket om Kina. Här finns information för turister men också annat som att starta företag i Kina och allmän information om landet, olika platser och sevärdheter. En mycket bra sajt som jag kan rekommendera till alla som är intresserade av Kina.

Istanbul ett paradis för matälskare

I somras besökte jag Istanbul. En helt fantastisk stad. Här finns verkligen allt och jag återkommer gärna hit. Otroligt vacker och full av intressanta sevärdheter. Shoppingen är rolig och billig. Stadens läge vis Bosporen och Marmarasjön är helt fantastiskt. Istanbul är också en stad med ett fantastiskt utbud av restauranger. Ett riktigt paradis för matälskare och det turkiska köket är väldigt bra.

gatumusiker, Sevilla

La Adriática, Sevilla

Hoi

Klicka på bilden för att se den i större format.

Luoyang, Kina

Hjälpa Pakistan

Minst 17 miljoner människor är drabbade i den stora översvämningskatastrofen i Pakistan. Minst 8 miljoner människor behöver hjälp för att överleva. Vi matas dagligen med hemska bilder därifrån även om det inte är av samma intensitet då Haiti drabbades av jordbävning. Det känns som att det har hänt mycket annat som gjort att Pakistan lite har hamnat i skuggan. Det är val, våldtäktsanklagelse mot Wikileaks grundare, instängda gruvarbetare (det är verkligen fasansfullt) och annat. Men dom drabbade i Pakistan behöver hjälp och vill man bidra finns här en lista över organisationer som har hjälparbete på plats

Djonk

Tripadvisor

Nu har resesajten Tripadvisor lanserat en mobil app som finns att hämta här. Det är jättekul att sitta och surfa runt bland reseerbjudande, restaurangtips, sevärdheter, tips, recensioner och betyg från resenärer över hela världen. Man blir verkligen sjukt ressugen.

Vegetarisk reklam

Sidan Ads of the World är ganska rolig att surfa runt på. Här visas reklam från hela världen. En del smart reklam och annan reklam som är helt vansinnig.

Idag hittade jag en rolig reklam för Tibits vegetariska restaurang i Schweiz. En gaffel med restaurangens namn på sticker upp i träd och får det att se ut som sallad. Det ger garanterat uppmärksamhet och fler besökare till restaurangen. Kul idé.

Bali

Spanskan fattas mig

Många år var jag väldigt inställd på att bli mer eller mindre flytande på spanska. Jag pluggade en termin i Sevilla, en sommar i Cadiz och jag läste det på universitetet. Fick ta nåt test som visa att jag hade kunskaper nog att söka till universitets-spanska och läste inte på heltid utan 1-2 kvällar i veckan. Vi reste tre månader i Mexico och Centralamerika och fem veckor i Venezuela. Jag reste då och då till Spanien på kortare besök. Hyrde bil och reste runt så jag har sett en stor del av landet. 2005 fick min dåvarnade man jobb i Madrid så vi flyttade dit. Jag bodde där 1.5 år innan jag flyttade hem till Sverige. Inget lätt beslut att i förtid lämna en av dom städer jag älskar så mycket och att lämna mannen var så outhärdligt svårt beslut att jag inte kan uttrycka det i ord.

Idag 3.5 år senare finns mannen kvar som en av mina närmaste vänner och vi ses ofta. Senast igår åkte vi till djurpark och gick på restaurang med barnen och hade en jättemysig dag och kväll. Vi är inte längre gifta, delar inte säng eller bostad men trivs ändå att umgås. Han bor liksom jag idag i Sverige. Han har arbetat flera år med spanjorer i Madrid och träffar nu mycket spanjorer på sitt svenska jobb.

En gång i tiden, då vi bodde i Madrid, var spanska det språk jag talade mest. Hemma hade vi regel att tala svenska. Något jag ofta fick påminna dottern om. Särskilt när hon berätta om dagis (skola) så blev det helst spanska. Dessutom bröt vi ständigt mot regeln när vi umgicks med folk eftersom alla våra vänner var spanskspråkiga, ingen kunde svenska.

Idag talar jag nästan aldrig spanska. Visst läser jag fortfarande tidningar på spanska på nätet men idag blir det sällan böcker på spanska. Visst ser jag då och då någon film på spanska men inte som när jag bodde i Spanien och dagligen såg spansk TV. Jag klagar ofta att jag inte har någon att prata med. Det blir bara enstaka gånger jag pratar spanska och i början känner jag mig alltid osäker och dålig men det brukar lossna och gå över förväntan.

Ex-mannen som inte har pluggat spanska pratar en mycket god spanska. Mycket bättre än många svenska spanskalärare som tyvärr ibland pratar bedrövlig spanska. jag har ju någon att tala med om jag vill. Men det är så svårt att prata spanska med honom. Vi har ju alltid pratat svenska. Visst kan vi säga korta meningar för att barnen inte ska förstå men inte så mycket mer. Jag har faktiskt lättare att prata engelska med honom av någon anledning. Vi har ju varit en hel del i engelskspråkiga länder och har många engelskspråkiga vänner. Fast ändå spanskan fattas mig men den finns ju där.

När det gäller dottern som inte ville prata svenska jämt så förändrades det direkt när vi flyttade till Sverige. Från första dagen ville hon inte prata spanska fast jag i början försökte. Idag har hon glömt så mycket att jag och ex-mannen kan ha det som hemligt språk. Fast ett visst ordförråd har hon. Förutom vissa korta enklare meningar så är hon duktig på att säga vad olika saker heter på spanska.

Både hon och jag behöver öva mer. Får väl börja läsa böcker och prata mer spanska med hennes pappa och strunta i att det känns konstigt. Sen vet jag att den finns där. När jag behöver prata spanska så kommer det liksom automatiskt. Jag borde nog göra fler resor till Spanien. Men även om jag har ett bra liv i Sverige idag saknar jag spanskan i min vardag.

Burkaförbud?

Ett förbud mot burka och niqab har redan införts i Frankrike och Belgien om jag inte har fel. Förbud diskuteras i flera andra europeiska länder. Här i Sverige driver inget riksdagsparti frågan även om enskilda politiker är öppna för det och statsministern vägrar ta avstånd från en sån lag.

Personligen tycker jag det är helt sjukt att införa lagar hur man får och inte får klä sig. Oavsett om det handlar om förbud mot burka eller korta kjolar. Naturligtvis ska ingen tvingas klä sig på ett visst sätt varken av staten eller av sin familj. Men i en demokrati bör människor för klä sig hur dom vill så länge det sker frivilligt.

Sen är det självklart så att alla plagg inte funkar i alla sammanhang. Även om man gärna har bikini på stranden har man det knappast på ett möte på jobbet hur varmt och soligt det än är. Om man inte jobbar i simhall då...

Jag förstår att det kan finnas problem med burka i vissa situationer som till exempel att läraren inte kan se vem som skriver ett prov och att man inte blir den säkraste bilföraren i ett sånt plagg. Men då får man ju lösa den typen av situationer för att skapa "klädlagar" verkar både omodernt och intolerant.

Det är ju inte heller särskilt många i Europa som bär dessa plagg och gör man det så underlättar man knappast integrationen i det svenska samhället. Men sker det frivilligt så borde väl inte en demokratisk stat ha synpunkter på det. Eller är jag helt fel ute nu? Kom gärna med åsikter!

Tanah Lot, tempel på Bali

Jus Alpokat

Jus Alpokat är en indonesisk dryck gjord på avokado och kondenserad mjölk som serveras med chokladsås. Den är populär som dessert. Jag är mycket förtjust i både avokado och chokladsås men kombinationen var rätt märklig. Möjligen är det något man behöver prova några gånger innan man börjar uppskatta det. Fast jag är tveksam. Föredrar att äta min avokado naturell eller som guacamole.

Orkidéer

Aubergine

Jag måste länka det här inlägget från Sara som liksom jag gillar grillad aubergine. För att citera Sara "Men auberginen är ingen lättsam liten grönsak. Ingen charmig, söt, krispig légume som man kan behandla hur som helst utan att den tappar smak.
En aubergine ska lirkas med, trugas, trixas med. Den ska kokas eller förvällas först. Ligga en timme på hushållspapper med havssalt. Dra åt sig olivolja. Grillas länge.
Men hell, det är så värt besväret."

Och ja det är absolut värt besväret. Kan bli så fantastisk gott. Man kan även doppa aubergineskivor i mjöl, ägg och ströbröd och sen ta två och mellan dessa lägga hackade oliver eller sardeller och en god ost och sen panera allt igen och steka det. Blir fantastiskt gott. Klicka nu in på länken till Sara och kolla bilden, an blir hungrig

Durian

Durian är en populär frukt i Sydostasien. Den har en väldigt speciell doft och smak. Det sägs att man behöver lära sig uppskatta den. När jag var i Singapore fick jag höra att det var durian-säsong. Jag hade nog ändå inte missat det för frukten åts överallt. Människor hade tagit ut plaststolar på trottoarer, torg, i parker och överallt där det fanns plats och satt och njöt denna stinkande delikatess. Doften som jag tycker påminner lite om surströmming kändes på långt håll. Trots den stinkande doften var durian en riktigt angenäm smakupplevelse. Det kan jag nog inte säga om surströmming som jag har smakat en gång men inte känner mig lockad av att äta igen. Durian äter jag dock gärna nästa gång jag har möjlighet.

Durian-försäljning i Singapore

Förbudsskylt i Singapores tunnelbana

Shanghai

Klicka på bilderna för att se dom i större format. Har mycket intressant att skriva så ska ta mig i kragen och prioritera bloggen mer. Så länge får ni njuta av bilder från häftiga och vackra Shanghai.

"Det brinnande berget" utanför Turpan, Kina

Tiare

Yu Garden, i Shanghai

Qibao, Shanghai, Kina

indiska lagar

Jag skrev tidigare om udda lagar och det fick mig att tänka på en händelse när jag tillbringade fem veckor i Indien för sex år sen. Jag läste i en engelskspråkig indisk tidning att manlig homosexualitet var förbjuden i landet. Jag vet inte om detta fortfarande gäller och det var inte direkt nåt straff som väntade män som avslöjades som homosexuella utan man fick inte driva klubbar och sånt riktade mot homosexuella män. Detta i ett land där män gick och höll varandra i handen, höll om varandra, kramades och smekte varandras underarmar när dom gick hand i hand. I den indiska familjen där jag bodde sov till och med 17 åringens kompis över i hans säng. En enkelsäng för två svenska 17 åriga killar hade nog varit omöjlig. Personligen bryr jag mig inte alls om folk är hetro eller homo. Så länge det är två vuxna personer som är överens så är deras sexualitet inget problem.

Men jag kunde inte låta bli att fråga en indisk jurist om kvinnlig homosexualitet. Jag tänkte bara att är manlig homosexualitet förbjuden borde kvinnlig rimligtiv också vara det. Men nej det var inte förbjudet för det fanns inte! Ok kvinnlig homosexualitet finns inte i Indien ha ha ha, så klart det gör men det får inte finnas.

autism

Jag får ibland kommentarer och mail från personer som liksom jag har ett handikappat barn. Jag har valt att hålla mina barn, min familj och mina vänner utanför bloggen utom vid enstaka tillfällen. Det är lite kluvet. Samtidigt som jag ibland skulle vilja skriva mer om autism för att sprida kunskapen till dom få som fortfarande läser här ibland så vill jag inte lämna ut min son. Min son är normalbegåvad, läser, skriver, räknar, gillar kartor och flaggor, är stolt över sina framsteg i engelska och då han gått i skolan i Madrid pratar han även lite spanska. Han klarar att sköta sin hygien själv, äta och fixa mat själv. Han är otroligt duktig på datorer och vet massor om fåglar. Han är väldigt musikalisk och sjunger jättebra och spelar lite gitarr.

Samtidigt är hans sociala sida katastrof. Han vet inte alls hur man agerar i sociala situationer. Han blir antingen för entusiastisk och pratar hela tiden och då blir det mängder av upprepningar och samma frågor för han vet inte vad han ska säga eller så ignorerar han folk på ett väldigt ohyfsat sätt. Det vill säga bara går därifrån när dom pratar med honom. Han kan bli fixerad vid vissa personer och vilja prata med dom hela tiden men då är det samma saker han frågar om och om igen. Han vill gärna ha rutiner för att känna trygghet. Sommarlov är pest för honom. Gå i skolan som han älskar måndag till fredag och ledig lördag söndag passar bäst. Helst vill han veta vid vilket klockslag olika saker ska hända. När ska vi gå till affären, vilken tid? När ska vi äta , vad ska vi äta vilken tid ska vi äta? När ska vi åka dit och vad ska vi göra vilken tid ska vi åka hem? Gör vi inte det vi ska göra exakt den tid vi sagt blir han stressad. Ska man åka och bada en lördag klockan elva kanske det inte är hela världen om man kommer iväg kvart över elva men för min son blir det jobbigt.

Han tolkar också allt bokstavligt. Jag hade länge "problem" med att han pratade med okända människor när vi var ute. Vill man ändra rutiner får man tjata om det om och om igen. En dag fatta han att okända människor som kommer hem till oss och som vi går hem till är okay att prata med men inte okända på stan. Så mötte jag en bekant när vi var ute på stan då vägrade min son prata med henne utan sa bara nu är vi ute och hon är en vuxen jag inte känner så jag svarar inte när hon pratar med mig.

Även om min son beter sig annorlunda i många sammanhang har jag egentligen inte haft några problem med det. Omgivningen har varit väldigt förstående. Eller åtminstone är det ingen som säger något direkt till mig.

Det som jag däremot kan störa mig på är att det finns vuxna människor som skämtsamt använder uttryck som autism, mongo och liknade. "Fan jag ser ut som ett mongo på det kortet" "Är det någon autistisk person som vet hur man räknar ut mattetalet" eller hur det nu kan sägas skämtsamt. Jag förstår att man inte menar nåt illa men för oss som dagligen lever med funktionshindrade är det inte särskilt kul. jag har inte heller den bästa toleransnivå när det gäller barn som skämtar om detta. För barn i skolåldern borde veta bättre. När jag har haft min son med till min dotters skola finns det barn som skämtar om hans beteende och härmar honom och andra barn som tycker det är förkastligt och osmakligt att göra det. Nu pratar jag om 8-9 åringar och många av dom vet bättre än att skämta om och härma handikapp men alla gör det inte. Lika lite som jag tycker det är okay att en 8-9 åring vräker ur sig rasistiska kommentarer tycker jag det är okay att man gör sig rolig på handikappades bekostnad.

Det var naturligtvis fruktansvärt jobbigt när vi fick min sons diagnos. Vi föräldrar gick in i ett förnekande och tänkte dom måste ha gjort fel. Samtidigt var det väl också på ett sätt en lättnad för någonstans fattade vi väl att något var fel. Eller fel och fel. Det är faktiskt också häftigt och ger ett annat perspektiv på tillvaron att leva med ett funktionshindrat barn. Inget jag hade valt eller önskat men nu när det blev så vill jag inte ändra på det. Skulle det finnas en mirakelmetod typ att någon svinga ett trollspö framför min son och han blev "frisk" vet jag inte. Då skulle det ju inte längre vara min son. Men en tolerant omgivning vore inte fel. Samtidigt som man ser honom kämpa och vilja vara social och gång på gång misslyckas får man stå ut med skämt om handikapp och det är inte alltför kul även om det inte är illa menat.

Udda lagar

Hos Skyscanner hittade jag lite roliga grejer om annorlunda lagar i andra länder. Skrattade en del när jag läste så jag tar mig friheten att klistra in det här.

Det sista semesterfirare vill uppleva på semestern är lagens långa arm. Men med allt fler destinationer världen runt som börjar bli striktare mot turister som inte följer lokala regler, lönar det sig att känna till vad som gäller innan man bokar flygresor till andra länder. Skyscanner.se tar den här veckan en närmare titt på några av världens mest underliga och ovanliga lagar; för att hjälpa svenska turister att undvika trubbel på semestern.

Singapore
I ett försök att hålla gatorna i den supereffektiva staden Singapore rena, beslutade myndigheterna 1992 att helt förbjuda tuggummi. Håll dig alltså hellre till en minttablett om du vill fräscha upp dig efter middagen.

Eraclea, Italien
Många semesterfirare tar sig till sandstranden vid Eraclea, nära Venedig, för att slippa horderna av turister i "staden på vattnet". Tyvärr måste de som tycker om att bygga sandslott tänka om – i Eraclea är det förbjudet.

Amsterdam, Nederländerna
En underlig lucka i lagen gör att det är förbjudet att röka tobak på allmän plats, som t.ex. kaféer, i Amsterdam; medan att blossa på ren cannabis är helt lagligt.

Florida, USA
För den som är ung, fri och singel i Florida och gillar att hoppa ut från flygplan på sin fritid, kan det löna det sig att vara försiktig – här kan ogifta kvinnor som hoppar fallskärm på söndagar hamna i fängelse.

Schweiz
Schweizarna måste ha utmärkt koll på urinblåsan efter middagen; att spola i toaletten i den egna lägenheten efter kl. 22:00 är nämligen olagligt. Det är också mot lagen för en man att kissa stående efter 22:00, men vi är lite osäkra på hur detta skulle kunna bevisas i domstol.

Eboli, Italien
För smekmånadspar är det kanske bäst att undvika att hyra bil i Eboli, strax söder om Neapel - att kyssas i ett fordon i rörelse kan nämligen innebära böter på upp till 500€. Det är ett enkelt sätt att kyssa farväl till semesterpengarna.

Capri, Italien
Lokalbefolkningen i Capri i norra Italien sätter stort värde på lugn och ro. Efter införandet av ett förbud mot "högljudda skor", greps nyligen ett par bara för att de hade på sig störande flip-flops. Det är tydligt att myndigheterna i Italien sätter ner foten i år.

Alabama, USA
Lokalbefolkningen i Alabama verkar ha blind tro på sin körförmåga, men trots detta har den sydliga amerikanska staten infört en lag som säger att det är olagligt för en förare att köra bil med förbundna ögon.

Dubai, Förenade Arabemiraten
Dubai kan med sina lyxiga resorter och fantastiska stränder verka som den idealiska platsen att tillbringa en romantisk semester på, men bli inte för tillgiven – att kyssas offentligt är olagligt och många turister har fallit offer för den här lagen under de senaste åren.

Sydostasien
Doften från durianfrukten, som finns i Brunei, Indonesien och Malaysia; är så otroligt stark att den är förbjuden på många offentliga platser i Sydostasien. Även om lagen inte är väldigt strikt, är det troligen säkrast att undvika att ta med en durianfrukt tillbaka till hotellet.

Mig äger ingen

Jag har blivit dålig på att läsa bloggar på grund av att jobb, barn, familj och vänner tar för mycket tid. Det är väl på grund av tidsbrist mitt eget bloggande har blivit ganska oregelbundet. Trist för jag gillar att blogga, diskutera på min blogg och läsa andra bloggar. En sak som jag gillar att läsa är boktips. Så jag tänkte själv komma med några som jag nyligen läst.
Först vill jag föreslå en bok som heter Hälsningar från ondskans axelmakter skriven av Caroline Salinger. Caroline Salzinger besöker dom länder George Bush har utsett till ondskans axelmakter. Man får veta att det finns fritidsgårdar i Iran och varuhus i Nordkorea och att folk i ondskans axelmakter lever ungefär som vi gör fast kanske lite annorlunda. Boken är bra och läsvärd men ibland blir det mycket fördomar och öppna dörrar som gör att den känns som den istället för att berätta om vardagsliv sprider fördomar.

En annan bok som jag måste rekommendera som nog alla läst nu är Åsa Lindeborgs "Mig äger ingen". Ett otroligt kärleksfullt porträtt av hennes pappa som med dom flesta människors mått inte var nån bra pappa. Han drack konstant och som hon skriver "vi borstade inte tänderna innan vi la oss och våra sängar hade inga sängkläder, hon sov i pappas säng tills hon var tio år..." Överhuvudtaget är det en vacker bok om en fantastisk pappa som hade problem men ändå var världens bästa pappa. Alla vi som har någon när och kär som dricker för mycket vet att det inte är svart eller vitt. Åsas fina pappa jobbade dessutom på ett mycket tungt jobb samtidigt som hand tog hand om henne ensam och hade sitt missbruk. Alla har vi nog tänkt någon gång att dom eller dom inte är bra föräldrar men man kan ju vara en underbar förälder utan att leva upp till den manual hur föräldrar ska vara som vi Svenssom gör. En vacker och mycket självutlämnande bok.

Vaskning

Aftonbladet skriver om vaskning av champagne. Det vill säga man beställer två flaskor av en dyr champagne, dricker den ena och låter bartendern hälla ut den andra i vasken medan man och polarna kollar på. Tydligen finns ett liknande fenomen när det gäller hamburgare, dumpning, man beställer 50 hamburgare, äter en och slänger 49 stycken. Även om kvällspressen har skrivit en del om detta och det har lett till debattsidor i tidningarna tror jag inte det är så vanligt. Jag hoppas iallfall inte att det är så vanligt.

Har man som jag en gång bott hos fattiga människor som inte hade någonting. Dom kunde inte läsa eller skriva, dom hade inte el eller vatten så där fanns inte toa eller dusch eller ens en spis. Dom hade ingen egen jord och det syntes på dom att dom hade haft perioder av svält. Det är rätt många år sen jag var i Indien på det där SIDA-projektet men att leva så nära fattigdomen har påverkat mig och det går nog aldrig bort. Visst kan jag slänga mat och hälla ut dryck men då för det har blivit oätligt/odrickbart.

Har man extremt mycket pengar och vill visa det så måste det väl finnas miljoner sätt som är bättre än vaskning. Varför inte bjuda alla i baren på ett glas champagne? Eller ännu hellre varför inte skänka pengar till att hjälpa människor som dom jag bodde hos i den indiska byn? Jag har själv betalat en del av skolgången för "min" familjs då tonåriga son som idag är lärare och kan försörja sin familj. Det handlade om hundralappar så ekonomiskt var det inte så tungt för mig. Så har man råd att vaska champagne för flera tusen kan man hjälpa väldigt många indiska familjer. Eller familjer i Guatemala. Där hamnade jag också hemma hos en familj. Den gången med mitt barn. Dom hade ett barn som var bara några dagar yngre än min dotter. Både dom och jag visste att våra barns framtid var mycket olika. Deras sons framtid var att jobba som daglönare på kaffeplantagen i området från tidig ålder, det var inte säkert att han skulle få äta sig mätt varje dag och skolgången skulle nog bli ganska kort.

Det är jobbigt att skriva om detta jag har svårt att förklara den känsla som finns varje gång jag möter fattiga människor så nära för personer som inte varit med om detta. Samtidigt lever vi i samma värld och när man bor med människor utan dusch, toa, vatten, el, spis mm. som jag gjorde i Indien så märker man att även om vår utbildningsnivå och våra möjligheter skiljer oss enormt är vi inte så olika. Vi kunde sitta och småprata på kvällarna om likande saker man kan prata om med vänner i Sverige. Ämnen som kom upp var: sex, förlossningar,vädret, matlagning, filmer, skvaller om kändisar, koskötsel, höns, kameler, vattenbrist, jordbruk religion och mycket annat.

Hur som helst tror jag att ni alla håller med om att detta med att vaska champagne och dumpa hamburgare är vulgärt och har man pengar att göra detta så låt dessa pengar komma till vettigare användning. Vill man inte satsa på bistånd så bjud iallfall dom andra i baren på ett glas.

Heart Attack Grill och USAs fetaste städer

Vanligtvis brukar restauranger vilja hålla en profil med både god och någorlunda hälsosam mat. Klippet nedan visar en restaurang som gör tvärtom. Heart Attack Grill i staden Chandler i Arizona gör en grej av att servera så fet och ohälsosam mat som möjligt. Heart Attack Grill home of the triple bypass burger eller Heart Attack Grill taste worth dying for heter det i den egna reklamen. Burgarna är absolut gigantiska. Både klippet och Heart Attack Grills sida gör att man känner sig lite smått äcklad.



Fetma och extrem övervikt är ett stort och växande problem i många länder inte minst i USA. Den amerikanska tidningen Man's Health gjorde nyligen en undersökning där man korade landets fetaste stad. Dvs. den stad som har störst andel överviktiga innevånare. Den föga smickrande förstaplatsen fick staden Corpus Christi i Texas.

Hela listan över USAs 10 fetaste städer
1. Corpus Christi, Texas
2. Charleston, West Virginia
3. El Paso, Texas
4. Dallas, Texas
5. Memphis, Tennessee
6. Kansas City, Missouri
7. San Antonio, Texas
8. Baltimore, Maryland
9. Houston, Texas
10. Birmingham, Alabama

Nazar

Tron på "det onda ögat" är en vidskepelse från antiken som återfinns i många kulturer. Främst i västra Turkiet och Grekland men även i hela Östra Medelhavet och så långt bort som i Arabien och Indien hittar man vidskepelse om "det onda ögat"

I Turkiet finns överallt en amulett en så kallad, Nazar, som sägs skydda mot det onda ögat. Dessa finns i hemmen, på kontor, i offentliga lokaler, i butiker, på restauranger, på bussar, flygplan och tunnelbanor och många andra platser. Behöver man en Nazar som skydd finns dom att köpa precis överallt.
Man kan ofta se amuletten i form av en platt pärla eller hängande ornament gjord av färgat glas. Den förekommer även som smycke. Nazaren består oftast av cirklar eller droppformer i olika färger, bildandes ett öga.

En sida med mer information om Nazar och många bilder

Lake Palace, Udaipur, Indien

Den vackra dammen i inlägget nedan hittar man i det fantastiska Lake Palace som ligger i Udaipur i Rajasthan i Indien. En otroligt vacker stad där det finns många gamla palats, tempel och annat intressant att se. Mest känt är Lake Palace som ligger mitt ute i sjön Pichola. Palatset byggdes på 1700-talet och är idag ett lyxhotell. James Bond filmen Octopussy utspelar sig delvis i Udaipur och Maud Adams karaktär har sitt hem i Lake Palace. Udaipur är en väldigt mysig stad som är värt ett besök.
Klicka gärna på bilden för att se den i större format.

damm i Udaipur, Indien

Klicka på bilden för att se den i större format. Det går att göra på dom flesta bilder jag publicerar här på bloggen.

lotus

Spice Bazaar, Istanbul

Yogande staty i Dehli, Indien