Jag pratade nyligen med en kompis från London som bott i Sverige i väldigt många år. Just nu jobbar han i Frankrike men det är högst ofrivilligt och i höst hoppas han vara tillbaka i Sverige. Vi pratade lite om det här att bo i ett annat land. Han berättade att Sverige kändes hemma men ändå kände han sig inte som svensk och skulle nog aldrig känna sig som helt svensk. Ska jag vara ärlig har han ett språkligt hinder för att känna sig svensk tror jag. Visst pratar han svenska men ganska dåligt och han föredrar att använda engelska i dom flesta sammanhang för det är ju så enkelt att göra det i Sverige. Han och jag har ibland tänkt att vi skulle prata svenska med varandra för att han skulle få öva men ganska snart är vi tillbaka i engelskan igen för det är lättast så.
Hur som helst så reser han ganska ofta till London och hälsar på familj och vänner. Han sa att för varje gång han kommer "hem" till England känns det mer och mer främmande. Fler och fler saker känns obegripliga och han har missat mycket vad som hänt trots att han är en mycket flitig tidningsläsare på nätet.
Så Sverige blir aldrig hemma och det gamla hemlandet känns mer och mer främmande och tanken på att återvända någon gång blir mindre och mindre lockande. Det är säkert ett dilemma han delar med många invandrare. Han har ju ändå mycket kontakt med sitt gamla hemland , det är billigt och enkelt att åka dit och hälsa på och man kan göra det över en helg. Många kan ju inte återvända till hemlandet och andra bor så långt borta att det blir både dyrt och för tidskrävande att åka "hem" ofta.
Nu bodde inte jag så länge i Spanien och jag flyttade tillbaka till Sverige mycket tidigare än jag planerat av olika orsaker. Men jag trivdes utmärkt i Spanien och skulle gärna ha stannat fler år än jag gjorde. Ibland tänker jag att det någon gång i framtiden ska finnas något sätt som gör att jag kan återvända och bo där en längre eller kortare tid. Men just nu är det inte aktuellt på länge och vad som händer i långt fram i tiden vet man så klart inte. Samtidigt som jag trivdes utmärkt , talar spanska och har spanska vänner så kände jag att jag aldrig skulle bli spansk. Aldrig känna mig helt spansk och människor skulle troligen aldrig se mig som spansk. Även om det så klart inte är något problem för att vara svensk i Spanien är ingen nackdel man möts inte av rasism , fördomar eller annat utan blir lätt accepterad överallt.
Min engelska kompis säger att han inte ser det som något problem att han aldrig blir svensk och att England blir mer och mer främmande. Han är lycklig och trivs bäst i Sverige och känner sig hemma där utan att behöva känna att han är svensk. Man kan så klart skapa sig en identitet som utlandssvensk (eller utlandsengelsk när det gäller min kompis då) och trivas väldigt bra med det och inte sträva efter att känna sig hundra procent tillhörig i det nya landet även om det är det som känns hemma.
Det låter så skönt att han bara accepterar och trivs med sin situation. Tyvärr tror jag inte alla i hans situation är lika nöja med det. Ni är ju en hel del som bor eller har bott utomlands som läser här. Det vore kul att höra era tankar om såna här saker. Naturligtvis kan även ni som aldrig bott utomlands så klart också dela med er av era tankar i ämnet. Jag vill inte att någon ska känna att dom inte kan kommentera. Jag uppskattar alla kommentarer väldigt mycket och tycker om att få många och långa kommentarer som inte nödvändigtvis måste handla om ämnet i inlägget. Det går också bra att kommentera anonymt om man föredrar det.
torsdag, april 17, 2008
åldersskillnad i förhållanden
Dom flesta håller säkert med om att blir man kär har åldern ingen betydelse. Åtminstone i teorin kan man så klart tycka det men sen kanske man ändå hajar till när man träffar par där åldersskillnaden är väldigt stor.
Jag har en kompis som sedan många år är tillsammans med en man som är 22 år äldre än henne. Hon är nöjd på alla sätt och vis men har ibland klagat över att dom befinner sig i olika faser av livet och att det ibland känns lite konstig när dom båda umgås med hans eller hennes vänner.
Jag har en släkting som sen många år är tillsammans med en 25 år äldre kvinna. Även dom är så vitt jag vet nöjda med sitt förhållande.
Fast jag tror att om man ska generalisera har omvärlden mer tolerans mot ett par där mannen är 20-30 år äldre än kvinnan. Är kvinnan den äldre uppfattas det nog som lite suspekt. Jag tror också att förhållandet äldre kvinna - yngre man är betydligt ovanligare än tvärtom. Fast man kan ju fråga sig varför det är så.
Själv är jag sämst på det där med kärlek och förhållanden. Det brukar antingen rinna ut i sanden innan det ens blivit något eller så är han helt ointresserad eller så vågar jag inte visa något intresse. Jag tror jag är och alltid en sån som har lätt för att bli kompis med män men svårt att få dom intresserade. Kompisar är ju också väldigt trevligt men det är en annan grej. Just nu trivs jag bra med att vara ensam men någon gång i framtiden vore det nog trevligt att träffa någon. Fast några längre förhållanden har jag ju haft och jag har till och med varit gift. Med ingen av mina ex har det varit särskilt stor åldersskillnad. Dom har varit jämnåriga eller det har skilt något år. Tror att mitt rekord på området är en kille som var 4 år äldre än mig.
Ska jag vara ärlig så känns nog tanken på både en 20 åring eller en 55 åring rätt främmande idag. Fast så klart ska man väl aldrig säga aldrig. Blir man kär och allt känns rätt spelar inte en sån bagatell som åldern någon roll. Vad tycker ni om åldersskillnader och är det någon skillnad om mannen är yngre och kvinnan den äldre eller tvärtom?
Jag har en kompis som sedan många år är tillsammans med en man som är 22 år äldre än henne. Hon är nöjd på alla sätt och vis men har ibland klagat över att dom befinner sig i olika faser av livet och att det ibland känns lite konstig när dom båda umgås med hans eller hennes vänner.
Jag har en släkting som sen många år är tillsammans med en 25 år äldre kvinna. Även dom är så vitt jag vet nöjda med sitt förhållande.
Fast jag tror att om man ska generalisera har omvärlden mer tolerans mot ett par där mannen är 20-30 år äldre än kvinnan. Är kvinnan den äldre uppfattas det nog som lite suspekt. Jag tror också att förhållandet äldre kvinna - yngre man är betydligt ovanligare än tvärtom. Fast man kan ju fråga sig varför det är så.
Själv är jag sämst på det där med kärlek och förhållanden. Det brukar antingen rinna ut i sanden innan det ens blivit något eller så är han helt ointresserad eller så vågar jag inte visa något intresse. Jag tror jag är och alltid en sån som har lätt för att bli kompis med män men svårt att få dom intresserade. Kompisar är ju också väldigt trevligt men det är en annan grej. Just nu trivs jag bra med att vara ensam men någon gång i framtiden vore det nog trevligt att träffa någon. Fast några längre förhållanden har jag ju haft och jag har till och med varit gift. Med ingen av mina ex har det varit särskilt stor åldersskillnad. Dom har varit jämnåriga eller det har skilt något år. Tror att mitt rekord på området är en kille som var 4 år äldre än mig.
Ska jag vara ärlig så känns nog tanken på både en 20 åring eller en 55 åring rätt främmande idag. Fast så klart ska man väl aldrig säga aldrig. Blir man kär och allt känns rätt spelar inte en sån bagatell som åldern någon roll. Vad tycker ni om åldersskillnader och är det någon skillnad om mannen är yngre och kvinnan den äldre eller tvärtom?
Etiketter:
blandat krafs
onsdag, april 16, 2008
en synvilla till
Eftersom jag sitter och rensar mailen på diverse lustigheter slänger jag in en sista bild. Känns som mycket oseriöst trams-bloggande i dag men det kan ju också vara kul ibland. Det här är väl också en sån här skämtbild som vandrat runt på nätet och som säkert många har sett. Lyckas ni läsa vad det står?
Etiketter:
blandat krafs
synvilla
Som kontrast till den lite otäcka bilden jag hade med i förra inlägget tänkte jag slänga in en lite roligare synvilla i det här. Jag tror jag har haft med den här på bloggen för cirka 2 år sen om någon kanske minns. Titta på bilden i 30 sekunder och titta sen på en ljus vägg , ett vitt papper eller liknande. Vad ser ni då?
Etiketter:
blandat krafs
Djävulen
Precis som dom flesta andra får jag då och då olika mer eller mindre märkliga bilder och olika skämt i mailen. Det cirkulerar ju hur mycket konstigheter som helst på nätet som alla redan vet. Många bilder är säkert också manipulerade på olika sätt. Den här bilden påstås vara tagen sekunderna efter att det andra planet kraschat in i World Trade Center 11/9 2001. Många menar att tittar man riktigt noga så kan man i röken se djävulen med horn i pannan och allt. Själv tycker jag man ser två djävlar om man tittar på bilden en stund , dels ett stort ansikte och dels en mindre som visar hela kroppen. Vad tycker ni att man ser?
Etiketter:
blandat krafs
tisdag, april 15, 2008
måndag, april 14, 2008
klänning , kjol eller byxor?
Eftersom jag gillar att skriva nonsens här på bloggen ibland och eftersom ni är mest kvinnor som läser , eller iallfall ni som kommenterar tänkte jag skriva lite om klädsmak. Om jag får välja själv så har jag helst klänning eller kjol inte byxor. Fast så klart känner jag för byxor vissa dagar också och ibland kan det vara mer praktiskt till exempel om det är kallt ute. Fast jag skulle nog aldrig gå på fest eller ha en krogkväll i byxor utan då blir det klänning eller kjol. Jag har åtminstone två tjejkompisar som är precis tvärtom. Dom sätter ogärna på sig en klänning eller kjol utan trivs bäst i byxor. Nu är det inte så att jag är extremt feminin på alla sätt. Jag har inga större problem med att gå ut osminkad. Ska jag ut och göra en massa saker som gå på stan , träffa kompisar , jobba , gå på föreläsning eller annat så brukar jag sminka mig men jag sminkar mig inte bara för att gå till affären eller lämna på förskolan. Jag har dessutom svårt att gå i högklackade skor och använder det ytterst sällan. Men även osminkad och med låga klackar trivs jag bäst i klänning eller kjol.
Vad tycker ni som läser här? Föredrar ni klänning framför byxor eller tvärtom? Smink eller inte och höga eller låga klackar? För att inte hindra män från att kommentera så kan ju ni svara på vad ni tycker är finast på kvinnor , klänning , byxor , kjol, smink , klackar eller spelar det ingen som helst roll?
Det här blev ett riktigt nonsens-inlägg men det mesta jag skriver här på bloggen är inte direkt så viktiga saker så det är kul om ni svarar. Inget svar är ju fel eller rätt utan det handlar bara om personlig smak och hur man trivs bäst med att klä sig. Jag tror att svenska kvinnor i större utsträckning väljer byxor framför klänning än kvinnor i Spanien. Pratade med en svensk tjej som bodde i Madrid när jag bodde där och hon sa att hon oftast gick i kjol eller klänning och högklackat i Spanien men i Sverige blev det mest byxor och sneakers. Fast själv har jag nog helst klänning eller kjol både i Spanien och i Sverige.
Vad tycker ni som läser här? Föredrar ni klänning framför byxor eller tvärtom? Smink eller inte och höga eller låga klackar? För att inte hindra män från att kommentera så kan ju ni svara på vad ni tycker är finast på kvinnor , klänning , byxor , kjol, smink , klackar eller spelar det ingen som helst roll?
Det här blev ett riktigt nonsens-inlägg men det mesta jag skriver här på bloggen är inte direkt så viktiga saker så det är kul om ni svarar. Inget svar är ju fel eller rätt utan det handlar bara om personlig smak och hur man trivs bäst med att klä sig. Jag tror att svenska kvinnor i större utsträckning väljer byxor framför klänning än kvinnor i Spanien. Pratade med en svensk tjej som bodde i Madrid när jag bodde där och hon sa att hon oftast gick i kjol eller klänning och högklackat i Spanien men i Sverige blev det mest byxor och sneakers. Fast själv har jag nog helst klänning eller kjol både i Spanien och i Sverige.
söndag, april 13, 2008
om os-bojkott
Den olympiska facklan har ju färdats runt jorden och mötts av protester och demonstrationer. Krav på att Sverige ska bojkotta invigningen av OS i Beijing i sommar har hörts från olika håll. Likaså att enskilda idrottare ska stanna hemma. Jag tycker det verkar lite flummigt. Visst kan man bojkotta Kina för att dom inte respekterar mänskliga rättigheter men då tycker jag nog att bojkotten ska handla om mer än en OS-invigning. Då borde vi inte köpa kinesiska varor eller åka på semester till Kina samt bojkotta hela OS. Om bara länder där mänskliga rättigheter respekteras ska få arrangera OS borde förstås aldrig Kina ha fått det. Dalai Lama och den tibetanska exilregeringen i Indien stödjer inte heller en bojkott.
Jag tycker att man absolut kan bojkotta länder eller företag om man vill. Men ska det ge någon effekt så bör man få med sig ganska många samt konsekvent bojkotta allt från det landet eller företaget. Vill man stödja en demokratirörelse i en diktatur genom bojkott tycker jag att bojkotten bör ha uppmanats eller åtminstone stödjas av den rörelsen. I Burma vill ju oppositionen att man ska bojkotta Burma , inte köpa varor därifrån eller resa dit som turist. Precis som ANC ville att omvärlden skulle bojkotta Sydafrika under apartheidtiden. I Kina finns inte direkt någon rörelse som uppmanar omvärlden till bojkott.
Jag kan förstå att det kan vara knepigt att helt skilja på idrott och politik. Det har ju förekommit olika typer av protester i samband med idrottstävlingar. En av dom mest kända är kanske när löparna Tommie Smith och John Carlos gjorde black power hälsning under priscermonin i OS i Mexico City 1968. Nationalteatern har till och med skrivit en sång om Mr John Carlos

Jag kan absolut förstå den typen av manifestationer. Det är ett utmärkt tillfälle att få omvärlden uppmärksam på orättvisor. Fast jag vet inte vad det egentligen ger på sikt. Kanske är dialog en effektivare väg än bojkott och manifestationer. Fast det är säkert olika från fall till fall.
På tal om den olympiska facklan som tänds i Olympia i Grekland och turnerar runt i olika länder så är den från början ett påfund av Hitler och nazisterna. Första gången man tände en fackla i Olympia och fraktade den genom olika länder var inför OS i Berlin 1936.

Kanske skulle man alltid ha OS i Grekland vart fjärde år så man slipper den här cirkusen som flyttar mellan olika länder. Kanske finns det en poäng med att ha OS i olika länder. För mig personligen känns det som det kvittar , Grekland får gärna ha det jämt eller det får flytta runt.
När det gäller frågan om Tibet så är det idag en provins i Kina. Dom tibetaner som demonstrerar och Dalai Lama vill ju inte ha självständighet utan utökad autonomi. Tibet har varit självständigt men stått under någon sorts kinesisk överhöghet åtminstone sen 1700-talet. Tibet har aldrig varit någon riktig demokrati utan styrdes av en feodal jordägarelit och munkar. Det är ättlingar till dessa som idag utgör exilregeringen i Indien. Fast det saknar egentligen betydelse i sammanhanget. Oavsett hur Tibets historia ser ut borde naturligtvis människorna där ha rätt att demonstrera och på olika sätt manifestera för vad dom vill - om det är utökad autonomi , självständighet eller något annat. Så länge man demonstrerar fredligt och jobbar politiskt på ett fredligt sätt borde alla människor få torgföra sina åsikter utan att riskera att straffas för det. I den bästa av världar bör man få ha och uttrycka vilka åsikter som helst. Tyvärr ser det ju inte ut så i alla länder.
Nu blev det här ett långt och rörigt inlägg om lite olika saker. Men vad tycker ni som läser? Ska OS i sommar bojkottas, ska invigningen bojkottas , ska Kina bojkottas totalt eller hur ska man agera? Borde Kina aldrig ha fått arrangera OS från början? Vad ska vi ställa för krav på länder för att dom ska få ha OS , om vi ska ställa några krav alls.
Om det inte redan framgår av texten vill jag påpeka att jag inte stödjer någon typ av diktaturer. Jag önskar att all världens människor skulle få leva i demokratier som värnar dom mänskliga rättigheterna. Dessutom är jag egentligen totalt ointresserad av sport i alla former men jag kommer nog att kika lite på svenskarna som tävlar i OS i sommar ändå. Bojkott eller inte? Jag vet inte men tycker spontant det verkar lite tandlöst att bara bojkotta invigningscermonin då.
Jag tycker att man absolut kan bojkotta länder eller företag om man vill. Men ska det ge någon effekt så bör man få med sig ganska många samt konsekvent bojkotta allt från det landet eller företaget. Vill man stödja en demokratirörelse i en diktatur genom bojkott tycker jag att bojkotten bör ha uppmanats eller åtminstone stödjas av den rörelsen. I Burma vill ju oppositionen att man ska bojkotta Burma , inte köpa varor därifrån eller resa dit som turist. Precis som ANC ville att omvärlden skulle bojkotta Sydafrika under apartheidtiden. I Kina finns inte direkt någon rörelse som uppmanar omvärlden till bojkott.
Jag kan förstå att det kan vara knepigt att helt skilja på idrott och politik. Det har ju förekommit olika typer av protester i samband med idrottstävlingar. En av dom mest kända är kanske när löparna Tommie Smith och John Carlos gjorde black power hälsning under priscermonin i OS i Mexico City 1968. Nationalteatern har till och med skrivit en sång om Mr John Carlos
Jag kan absolut förstå den typen av manifestationer. Det är ett utmärkt tillfälle att få omvärlden uppmärksam på orättvisor. Fast jag vet inte vad det egentligen ger på sikt. Kanske är dialog en effektivare väg än bojkott och manifestationer. Fast det är säkert olika från fall till fall.
På tal om den olympiska facklan som tänds i Olympia i Grekland och turnerar runt i olika länder så är den från början ett påfund av Hitler och nazisterna. Första gången man tände en fackla i Olympia och fraktade den genom olika länder var inför OS i Berlin 1936.
Kanske skulle man alltid ha OS i Grekland vart fjärde år så man slipper den här cirkusen som flyttar mellan olika länder. Kanske finns det en poäng med att ha OS i olika länder. För mig personligen känns det som det kvittar , Grekland får gärna ha det jämt eller det får flytta runt.
När det gäller frågan om Tibet så är det idag en provins i Kina. Dom tibetaner som demonstrerar och Dalai Lama vill ju inte ha självständighet utan utökad autonomi. Tibet har varit självständigt men stått under någon sorts kinesisk överhöghet åtminstone sen 1700-talet. Tibet har aldrig varit någon riktig demokrati utan styrdes av en feodal jordägarelit och munkar. Det är ättlingar till dessa som idag utgör exilregeringen i Indien. Fast det saknar egentligen betydelse i sammanhanget. Oavsett hur Tibets historia ser ut borde naturligtvis människorna där ha rätt att demonstrera och på olika sätt manifestera för vad dom vill - om det är utökad autonomi , självständighet eller något annat. Så länge man demonstrerar fredligt och jobbar politiskt på ett fredligt sätt borde alla människor få torgföra sina åsikter utan att riskera att straffas för det. I den bästa av världar bör man få ha och uttrycka vilka åsikter som helst. Tyvärr ser det ju inte ut så i alla länder.
Nu blev det här ett långt och rörigt inlägg om lite olika saker. Men vad tycker ni som läser? Ska OS i sommar bojkottas, ska invigningen bojkottas , ska Kina bojkottas totalt eller hur ska man agera? Borde Kina aldrig ha fått arrangera OS från början? Vad ska vi ställa för krav på länder för att dom ska få ha OS , om vi ska ställa några krav alls.
Om det inte redan framgår av texten vill jag påpeka att jag inte stödjer någon typ av diktaturer. Jag önskar att all världens människor skulle få leva i demokratier som värnar dom mänskliga rättigheterna. Dessutom är jag egentligen totalt ointresserad av sport i alla former men jag kommer nog att kika lite på svenskarna som tävlar i OS i sommar ändå. Bojkott eller inte? Jag vet inte men tycker spontant det verkar lite tandlöst att bara bojkotta invigningscermonin då.
Etiketter:
Kina
spanska regeringen
För lite mer än en månad sen var det val i Spanien. Häromdagen presenterade premiärminister Zapatero den nya regeringen. För första gången någonsin är kvinnliga ministrar i majoritet. Till och med försvarsministern är en kvinna , något som aldrig hänt tidigare. Eftersom Spanien verkligen är regionernas land har man också tagit en viss hänsyn till att alla ska komma från olika regioner. Alla spanjorers regering kallade Zapatero sin nya regering. Zapatero är ledare för det största partiet PSOE vilket är ungefär som svenska socialdemokrater. Om jag ska vara ärlig är jag varken otroligt intresserad eller kunnig om spanska politiker.
Den som är intresserad kan kika på den här sidan där regeringen och alla ministrar presenteras.
Den som är intresserad kan kika på den här sidan där regeringen och alla ministrar presenteras.
fredag, april 11, 2008
vill man veta barnets kön?
Jag läser väldigt få andra bloggar. Ofta när jag har ramlat in på en ny blogg av en slump så har den inte intresserat mig så mycket. Bland dom få bloggar jag läser är det idag tre stycken som går i väntans tider. Minns själv hur det var att vara gravid. Man är förväntansfull och har mycket tankar men också periodvis trött och illamående.
När jag var gravid fick jag väldigt ofta frågan om jag trodde det skulle bli en kille eller tjej. Andra gissade att är det så och så blir det en tjej är det så blir det en kille. Jag kan nog vara likadan mot gravida kompisar att jag spekulerar kring barnets kön. Men just när jag själv var gravid ville jag faktiskt inte veta. Samtidigt är inte allt svart eller vitt , en del av mig var så klart nyfiken. Fast jag valde att inte ta reda på barnets kön innan förlossningen. Men jag har kompisar som varit så nyfikna att dom gjort det.
Nu är jag lite nyfiken på hur ni som är eller har varit gravida har gjort och tänkt kring det här. Vill man veta eller före eller vill man vänta tills barnet är fött? Ni som inte varit gravida kan självklart också delge era tankar kring det här. Tror ni att ni skulle vilja veta medans barnet ligger i magen eller vänta tills det är fött. Jag vet att det är en del som bor utomlands som läser här , vad är vanligast i landet där ni bor , tar man reda på barnets kön innan det är fött eller inte?
När jag var gravid fick jag väldigt ofta frågan om jag trodde det skulle bli en kille eller tjej. Andra gissade att är det så och så blir det en tjej är det så blir det en kille. Jag kan nog vara likadan mot gravida kompisar att jag spekulerar kring barnets kön. Men just när jag själv var gravid ville jag faktiskt inte veta. Samtidigt är inte allt svart eller vitt , en del av mig var så klart nyfiken. Fast jag valde att inte ta reda på barnets kön innan förlossningen. Men jag har kompisar som varit så nyfikna att dom gjort det.
Nu är jag lite nyfiken på hur ni som är eller har varit gravida har gjort och tänkt kring det här. Vill man veta eller före eller vill man vänta tills barnet är fött? Ni som inte varit gravida kan självklart också delge era tankar kring det här. Tror ni att ni skulle vilja veta medans barnet ligger i magen eller vänta tills det är fött. Jag vet att det är en del som bor utomlands som läser här , vad är vanligast i landet där ni bor , tar man reda på barnets kön innan det är fött eller inte?
Etiketter:
blandat krafs
torsdag, april 10, 2008
matsnobberi
I Spanien är man väldigt mycket mer matkonservativ än i Sverige. Dom flesta äter mer spansk husmanskost och i livsmedelsaffärerna finns inte lika stort utbud av "ny och spännande mat". Visst kan man utan problem äta grekiskt ,italienskt, indiskt , kinesiskt , thailändskt , japanskt, kazakstanskt, mexikanskt eller vad det nu är på restaurang i en storstad som Madrid. Självklart gör spanjorer det också men om man ska generalisera tror jag svenskar är mer öppna för nya mattrender.
I Sverige tar man snabbare till sig nya mattrender och man är väldigt noga med att göra "rätt" och att maten ska vara "rätt". Kanske är det för att vi uppfattar vår egen svenska husmanskost som ganska tråkig och smaklös. Få yngre människor i Sverige idag äter kalops , pölsa och stekt strömming.
Mörk choklad ska bara vara av ett eller två märken annars är det ingen "riktig" mörk choklad. Äta sushi med kniv och gaffel kan man absolut inte göra även om man har svårt att hantera ätpinnar. Har du soja på riset när du äter kinamat? Det har man absolut inte i Kina. Va!? Dricker du ett bordeaux-vin till den grytan? Det skulle vara konstigt att göra i Frankrike , där är det rhône-vin som gäller. Mexikaner dricker aldrig sin tequila med citron och salt , det är typiskt svenskt. Jaså är osten tillverkad i den regionen , ja då är det ingen riktig mozzarella. Det är ingen riktig grappa. Det enda salt som gäller är Maldons flingsalt ... o.s.v.
Svensken blir väldigt osäker och väldigt mån om att göra "rätt" när han/hon äter mat från andra länder. Man vill ju inte framstå som någon "bonnig" utböling som inte har koll på något alls. Klart man är hyfsat världsvan och vet hur man ska doppa sushi i soja och att ägghalvor med räkor inte är några riktiga tapas.
Om man generaliserar så finns det ett väldigt utbrett matsnobberi i Sverige. Jag tror att det är värre än i många andra länder. Tror också att svenskarna har ett väldigt stort matintresse. Kockprogram på TV är väldigt populära och jag har hört att det i lilla Sverige i snitt ges ut en ny kokbok om dagen.
Jag klagar absolut inte på fenomenet "matsnobberi". Jag uppskattar själv god mat och tycker det är kul att prova nya maträtter och nya kryddor. När man har tid och inte ska äta ensam är det kul att laga mer avancerad mat. Fast min vardagsmat blir sällan särskilt kul eller varierande. Jag uppskattar att svenska affärer har stort utbud av mat från världens alla hörn och är snabba på att ta till sig nya mattrender. Dessutom uppskattar jag som vegetarian det stora utbudet på vegetarisk mat , något jag ibland saknade i Spanien. Jag har nog själv varit mer "matsnobb" än jag är idag. Jag tycker egentligen inte det är något negativt bara att rädslan för att göra rätt och köpa rätt märke kan bli väl komisk ibland.
Sen finns det också en kategori människor (kanske speciellt män, eller har jag fördomar?) som gärna skryter om hur stark mat dom kan äta. Det är ju egentligen helt ointressant för någon annan än dom själva. Fast jag ska erkänna att jag kanske själv gjort det omedvetet någon gång för jag gillar verkligen ordentligt kryddad mat.
I Sverige tar man snabbare till sig nya mattrender och man är väldigt noga med att göra "rätt" och att maten ska vara "rätt". Kanske är det för att vi uppfattar vår egen svenska husmanskost som ganska tråkig och smaklös. Få yngre människor i Sverige idag äter kalops , pölsa och stekt strömming.
Mörk choklad ska bara vara av ett eller två märken annars är det ingen "riktig" mörk choklad. Äta sushi med kniv och gaffel kan man absolut inte göra även om man har svårt att hantera ätpinnar. Har du soja på riset när du äter kinamat? Det har man absolut inte i Kina. Va!? Dricker du ett bordeaux-vin till den grytan? Det skulle vara konstigt att göra i Frankrike , där är det rhône-vin som gäller. Mexikaner dricker aldrig sin tequila med citron och salt , det är typiskt svenskt. Jaså är osten tillverkad i den regionen , ja då är det ingen riktig mozzarella. Det är ingen riktig grappa. Det enda salt som gäller är Maldons flingsalt ... o.s.v.
Svensken blir väldigt osäker och väldigt mån om att göra "rätt" när han/hon äter mat från andra länder. Man vill ju inte framstå som någon "bonnig" utböling som inte har koll på något alls. Klart man är hyfsat världsvan och vet hur man ska doppa sushi i soja och att ägghalvor med räkor inte är några riktiga tapas.
Om man generaliserar så finns det ett väldigt utbrett matsnobberi i Sverige. Jag tror att det är värre än i många andra länder. Tror också att svenskarna har ett väldigt stort matintresse. Kockprogram på TV är väldigt populära och jag har hört att det i lilla Sverige i snitt ges ut en ny kokbok om dagen.
Jag klagar absolut inte på fenomenet "matsnobberi". Jag uppskattar själv god mat och tycker det är kul att prova nya maträtter och nya kryddor. När man har tid och inte ska äta ensam är det kul att laga mer avancerad mat. Fast min vardagsmat blir sällan särskilt kul eller varierande. Jag uppskattar att svenska affärer har stort utbud av mat från världens alla hörn och är snabba på att ta till sig nya mattrender. Dessutom uppskattar jag som vegetarian det stora utbudet på vegetarisk mat , något jag ibland saknade i Spanien. Jag har nog själv varit mer "matsnobb" än jag är idag. Jag tycker egentligen inte det är något negativt bara att rädslan för att göra rätt och köpa rätt märke kan bli väl komisk ibland.
Sen finns det också en kategori människor (kanske speciellt män, eller har jag fördomar?) som gärna skryter om hur stark mat dom kan äta. Det är ju egentligen helt ointressant för någon annan än dom själva. Fast jag ska erkänna att jag kanske själv gjort det omedvetet någon gång för jag gillar verkligen ordentligt kryddad mat.
Etiketter:
kulturskillnader,
mat och dryck
ölprovning i morgonsoffan
Det var väldigt längesen jag såg TV4s morgonprogram. Vet inte om dom fortfarande har vin- och öl-provning i programmen. Minns att det blev lite reaktioner på att dom satt och provade vin i direktsändning klockan 8 på morgonen med vinexperten Bengt Fritjofsson. Ibland har jag tänkt att det vore kul (men också pinsamt) om någon gäst ballade ur och istället för att smutta på dryckerna drack rejält. Fast så klart skulle det inte vara så kul i verkligheten utan mer som ett skämt. SVTs humorprogram morgonsoffan har tydligen tänkt samma tanke för dom har gjort en sketch hur det kan gå när någon ballar ur vid ölprovning.
onsdag, april 09, 2008
sommarstugor
Nu hade jag hoppas på lite vår men den lyser med sin frånvaro för idag har det verkligen varit svinkallt här i stan. Fast någon gång blir det ju vår och sen sommar. Många svenskar tillbringar gärna delar av sommaren i någon lite stuga på landet. Gärna ensligt belägen i skogen nära en liten sjö. Sjön blir sällan så varm att man kan njuta av ett bad men ändå "måste" man "doppa sig" och går det inte att bada kan man ro ekan eller meta. Den lilla stugan kanske inte har så mycket bekvämligheter utan man håller tillgodo med utedass och enbart kallt vatten. Sängarna är väl inte dom modernaste och mjukaste , blir man hela familjen kanske någon sover på en madrass på golvet. Porslinet man äter på kan vara gammalt och sprucket och man kanske diskar i en balja på gården. Till närmaste affär eller samhälle kan det vara kilometrar eller till och med mil och några grannar finns inte. På kvällen är tystnaden total. Skogen står kompakt runt huset och myggorna är stora som små fåglar och finns i mängder.
Det här anses av många svenskar som trevligt och avkopplande. Men många människor på kontinenten skulle få rysningar vid tanke på en sån semester i självvald isolering.
En familj i Madrid , Paris , Rom eller annan stad på kontinenten åker helst på semester till kusten. Det ska finnas en strand med vackra pojkar/flickor att titta på och en schysst standbar där man kan ta en drink när man är trött på sol och bad. På kvällen ska det finnas folkliv och bra restauranger att gå till och gärna ett torg eller en strandpromenad där man kan flanera och titta och synas.
Nu generaliserar jag som alltid oerhört grovt när jag skriver såna här saker. Men det vet ju redan ni som läser här.
Själv är jag inte så förtjust i att sitta isolerad ute i skogen för länge även om jag tycker om att vara på landet ibland. Fast jag vill gärna ha det hyfsat bekvämt och slippa utedass och kallvatten om det går. Men visst kan jag ha det så några dagar. Jag är heller inte överdrivet förtjust i att bara ligga på stranden. Visst är det skönt med strandliv , sol och bad samt schysst strandbar och trevliga restauranger men jag vill gärna ha något mer också. Personligen tycker jag att det bästa är om man kan kombinera strandliv , storstad och lite historiska platser. Men jag är nog mest för storstadssemester om jag måste tvingas välja.
Det här anses av många svenskar som trevligt och avkopplande. Men många människor på kontinenten skulle få rysningar vid tanke på en sån semester i självvald isolering.
En familj i Madrid , Paris , Rom eller annan stad på kontinenten åker helst på semester till kusten. Det ska finnas en strand med vackra pojkar/flickor att titta på och en schysst standbar där man kan ta en drink när man är trött på sol och bad. På kvällen ska det finnas folkliv och bra restauranger att gå till och gärna ett torg eller en strandpromenad där man kan flanera och titta och synas.
Nu generaliserar jag som alltid oerhört grovt när jag skriver såna här saker. Men det vet ju redan ni som läser här.
Själv är jag inte så förtjust i att sitta isolerad ute i skogen för länge även om jag tycker om att vara på landet ibland. Fast jag vill gärna ha det hyfsat bekvämt och slippa utedass och kallvatten om det går. Men visst kan jag ha det så några dagar. Jag är heller inte överdrivet förtjust i att bara ligga på stranden. Visst är det skönt med strandliv , sol och bad samt schysst strandbar och trevliga restauranger men jag vill gärna ha något mer också. Personligen tycker jag att det bästa är om man kan kombinera strandliv , storstad och lite historiska platser. Men jag är nog mest för storstadssemester om jag måste tvingas välja.
Etiketter:
kulturskillnader
måndag, april 07, 2008
hemligt språk
När jag bodde i Madrid så kunde det ibland kännas lite kul att jag och familjen hade ett språk som dom runt omkring inte förstod. Eftersom jag inte umgicks med några andra som pratade svenska där så kunde ju inte mina kompisar förstå vad jag sa om jag mitt i ett samtal på spanska vände mig till mina barn och sa något på svenska. Nu hade jag förstås inget behov av att säga en massa hemliga saker inför andra eller prata om folk som stod bredvid utan att dom visste det. Det var väl mer en känsla att ha ett lite mer hemligt språk.
Men nu är ju svenska långt ifrån något hemligt språk trots att vi är ganska få som kan det. I en liten fiskeby i Venezuela kom det fram en venezuelansk medelålders kvinna till mig och berättade på knagglig svenska att hon bott i Göteborg. Vad hon gjort där vet jag inte men hon tyckte det var kul att använda sin svenska lite för det blev sällan av.
Under en tågresa genom Tyskland satt jag och mitt resesällskap och babblade på svenska då mannen som sitter mittemot plötsligt säger "Tjena hur e leget?" Han var tysk biolog som studerat växter i fjällen. Han hade även ensam cyklat Skåne runt av någon anledning.
Ibland i Madrid kunde man höra svenska och se svenska turister irra runt med karta. Vid något tillfälle hjälpte jag ett gäng svenskar som irrat bort sig i tunnelbanan och inte riktigt visste hur dom skulle ta sig dit dom skulle. Fast inte ens i dom mest populära turiststråken i Madrid var svenska så vanligt. Kanske är staden ännu inte ett så populärt resmål som den borde vara.
Igår när jag åkte buss så satt det en tjej på bussen och pratade väldigt privat i sin mobil på spanska. Fast spanska är ju knappast ett hemligt språk i Sverige så det kanske bara var ren obetänksamhet eller så brydde hon sig inte. Man hör ju då och då väl privata mobilsamtal på svenska i bussar ibland.
Men nu är ju svenska långt ifrån något hemligt språk trots att vi är ganska få som kan det. I en liten fiskeby i Venezuela kom det fram en venezuelansk medelålders kvinna till mig och berättade på knagglig svenska att hon bott i Göteborg. Vad hon gjort där vet jag inte men hon tyckte det var kul att använda sin svenska lite för det blev sällan av.
Under en tågresa genom Tyskland satt jag och mitt resesällskap och babblade på svenska då mannen som sitter mittemot plötsligt säger "Tjena hur e leget?" Han var tysk biolog som studerat växter i fjällen. Han hade även ensam cyklat Skåne runt av någon anledning.
Ibland i Madrid kunde man höra svenska och se svenska turister irra runt med karta. Vid något tillfälle hjälpte jag ett gäng svenskar som irrat bort sig i tunnelbanan och inte riktigt visste hur dom skulle ta sig dit dom skulle. Fast inte ens i dom mest populära turiststråken i Madrid var svenska så vanligt. Kanske är staden ännu inte ett så populärt resmål som den borde vara.
Igår när jag åkte buss så satt det en tjej på bussen och pratade väldigt privat i sin mobil på spanska. Fast spanska är ju knappast ett hemligt språk i Sverige så det kanske bara var ren obetänksamhet eller så brydde hon sig inte. Man hör ju då och då väl privata mobilsamtal på svenska i bussar ibland.
Etiketter:
språk
söndag, april 06, 2008
Hello Kitty Bento
På Virvlas blogg hittade jag den här underbara benton. En bento är en japansk matlåda där maten gärna ska vara dekorativt upplagd. Mycket populärt i Japan och finns att köpa i dom flesta affärer. Jag är lite svag för Hello Kitty så jag tycker den ser helt ljuvlig ut fast samtidigt känns den också lite bisarr. Tror inte det är något jag skulle försöka mig på att laga hemma men fanns det såna på ICA skulle jag absolut kunna tänka mig att prova en om den är vegetarisk.
Etiketter:
mat och dryck
latinamerikansk fest
I Spanien finns ju ställen där det nästan bara bor svenskar och ställen där nästan bara svenskar går , man har svenska fester och annat. Sånt finns ju även i Sverige bland invandrare här. Fast jag har ganska få invandrarkompisar så jag har inte haft så mycket konstakt med sånt. Fast igår kväll hamnade jag genom en kompis på en fest som en latinamerikansk förening ordnat. Det var mycket folk men bara jag och två till var svenskar. Det åts tamale och dracks öl och vin och dansades salsa. Folket på festen var i alla åldrar från barnfamiljer till gamla. Nästan alla pratade spanska runt omkring mig. Så för några timmar kände jag mig verkligen förflyttad till Spanien eller Latinamerika. Jag trodde att jag skulle prata riktigt knagglig spanska eftersom jag inte pratat på länge men spanskan bara slogs på och flöt hur bra som helst. Kände mig riktigt stolt. Babblade på lika lätt som jag gjorde när jag bodde i Spanien och pratade dagligen.
Tyvärr så var jag otroligt trött redan när jag kom dit och efter lite vin började nästan ögonlocken falla ner och sängen kändes otroligt lockande. Så jag mesade ur , promenerade hem och somnade nästan direkt. Så det blev en ganska kort fest för mig. Förstår inte vad den Therese som i yngre år kunde festa hela natten har tagit vägen.
Men det var väldigt kul att få lite spansk stämning och få prata spanska. Det var riktigt kul att liksom känna sig förflyttad till Spanien igen för några timmar. Dom få jag hann prata med verkade väldigt trevliga. Hoppas jag får möjlighet att gå på något liknande igen när jag inte är lika trött.
Tyvärr så var jag otroligt trött redan när jag kom dit och efter lite vin började nästan ögonlocken falla ner och sängen kändes otroligt lockande. Så jag mesade ur , promenerade hem och somnade nästan direkt. Så det blev en ganska kort fest för mig. Förstår inte vad den Therese som i yngre år kunde festa hela natten har tagit vägen.
Men det var väldigt kul att få lite spansk stämning och få prata spanska. Det var riktigt kul att liksom känna sig förflyttad till Spanien igen för några timmar. Dom få jag hann prata med verkade väldigt trevliga. Hoppas jag får möjlighet att gå på något liknande igen när jag inte är lika trött.
Etiketter:
traditioner och fester
lördag, april 05, 2008
två gamla spanska hits
När jag pluggade i Sevilla i slutet för längesen var det en låt som ofta spelades på radion. Den var väl lite av en hit just då och alla som bodde i Spanien vid den här tiden känner säkert igen den. Vet inte om låten är så fantastiskt bra men den är inte heller dålig. Däremot har den egenheten att fastna i huvudet precis som många hits. Jag gick ofta ofrivilligt och nynnade på den och hörde andra på stan som gjorde det. Det är inte direkt en danslåt som spelas på discon utan mer en ballad. Tror att jag fortfarande kommer ihåg texten och kan sjunga med även om jag innan idag inte hört den på evigheter. Låten heter La Flaca.
När jag något år senare pluggade och jobbade i en bar i Cadiz i södra Spanien en sommar var det en annan låt som spelades överallt. Den var populär i baren där jag jobbade och dansades till på discon. Jag tror till och med att jag har den på en samlings-cd som jag köpte i Cadiz den sommaren. Den sommaren vann för övrigt en kille från Cadiz spanska Big Brother. Vilket fick alla Cadiz-bor att gå man ur huse och killen åkte i kortege genom staden och vinkade från rådhusets balkong. Han förekom sen flitigt i den spanska skvallerpressen men är idag säkert bortglömd. Fast det är ju en annan sak nu skulle det handla om musik. Låten La Bomba får mig att tänka på den där sommaren i Cadiz när jag blandade drinkar för en usel lön men blev oerhört bra på spanska eftersom det var få bargäster som pratade andra språk. Minns också ett kul dicso jag brukade gå på där den spelades flitigt. Den brukade också spelas i ett minitåg som åkte runt i staden och visade sevärdheter. Såg många barn som dansade till den.
Det här är förstås nostalgi för mig precis som många ser Anna Books ABC som nostalgi. Kanske inte världens bästa låtar men dom väcker minnen på något sätt.
När jag något år senare pluggade och jobbade i en bar i Cadiz i södra Spanien en sommar var det en annan låt som spelades överallt. Den var populär i baren där jag jobbade och dansades till på discon. Jag tror till och med att jag har den på en samlings-cd som jag köpte i Cadiz den sommaren. Den sommaren vann för övrigt en kille från Cadiz spanska Big Brother. Vilket fick alla Cadiz-bor att gå man ur huse och killen åkte i kortege genom staden och vinkade från rådhusets balkong. Han förekom sen flitigt i den spanska skvallerpressen men är idag säkert bortglömd. Fast det är ju en annan sak nu skulle det handla om musik. Låten La Bomba får mig att tänka på den där sommaren i Cadiz när jag blandade drinkar för en usel lön men blev oerhört bra på spanska eftersom det var få bargäster som pratade andra språk. Minns också ett kul dicso jag brukade gå på där den spelades flitigt. Den brukade också spelas i ett minitåg som åkte runt i staden och visade sevärdheter. Såg många barn som dansade till den.
Det här är förstås nostalgi för mig precis som många ser Anna Books ABC som nostalgi. Kanske inte världens bästa låtar men dom väcker minnen på något sätt.
fredag, april 04, 2008
facebook - igen
Fick en idé idag att jag skulle ge facebook en ny chans. Tänkte att jag kanske kunde hitta gamla kompisar som bor kvar i stan eller precis som jag har flyttat tillbaka. Fast vet inte riktigt vilka jag ska leta efter. Sidan verkar så rörig också. Skickade ut någon förfrågan om vänner till två bloggkompisar som frågat mig för flera månader sen , en bloggkompis jag bara hittade för jag kollade lite efter bloggkompisar istället.... Samt några till jag redan känner. Dom flesta av mina vänner har dock inte facebook utan verkar ganska negativa till grejen. Jag är nog lite skeptisk men det skulle ju vara kul att hitta gamla vänner och återknyta kontakt. Men vilka ska man leta efter? Har kollat något namn som inte fanns. Möjligen är jag för gammal för att hitta kompisar på facebook. Återstår väl att se om det ger något. Tänkte att jag borde lägga in någon bild på mig innan jag letar folk jag inte sett på år och dag också. Så tycker jag att sidan är rörig och smått obegriplig. Fast det går säkert att sätta sig in i alla funktioner. Får se , jag kanske fastnar eller så tröttnar jag på det med en gång. Men alla bloggkompisar som är sugna på att leta upp mig där får gärna göra det.
Etiketter:
blandat krafs
torsdag, april 03, 2008
bortskämd?
I Sverige är alla socialförsäkringar individuella. Om en person blir sjuk eller arbetslös spelar det ingen roll hur mycket eller lite övriga i personens familj tjänar. Det är ju självklart för dom flesta av oss. En utlandssvensk med bra jobb skickar inte heller hem pengar till familjen i Sverige varje månad. Inte ens om familjen har det ganska knapert. Något som är självklart för många invandrare i Sverige att göra.
En svensk pensionär som har svårt att få det att gå ihop varje månad ser det inte som självklart att fråga sina barn om hjälp. Eller tvärtom har man föräldrar som har det gott ställt men har själv svårt att få det att gå ihop ekonomiskt är det inte självklart att föräldrarna ska hjälpa till.
Trots a-kassa, sjukpenning, socialbidrag , bostadsbidrag, studiebidrag och annat så hjälper man ju ändå varandra inom en hel del familjer även i Sverige. Speciellt är det nog unga vuxna som kanske pluggar eller är arbetslösa som får ekonomisk hjälp av sina föräldrar om föräldrarna har den möjligheten. I viss mån tycker nog dom flesta det är okey men lever man alltför mycket på sina föräldrar eller får mängder av dyra grejer av dom så anses man nog som bortskämd.
I Sverige är familjen "bara" föräldrar och barn. Så dom flesta skulle nog tycka det vore konstigt att hjälpa en kusin eller faster eller till och med ett syskon som har det svårt ekonomiskt. I andra länder har man kanske en mer utvidgad syn på familjen och ser det som självklart att hjälpa även andra släktingar än bara föräldrar eller barn.
Men vad kan anses okey i Sverige att hjälpa till med ekonomiskt? Dom flesta skulle nog tycka det var helt okey om en 20 årig student får lite hjälp med sina räkningar från föräldrarna. Men om en 30 åring med bra arbete väljer att lägga större delen av sin inkomst på dyra kläder och sen inte har råd med sina räkningar skulle dom flesta nog inte tycka det var lika okey. Dom flesta tycker säkert det är okey om föräldrar köper en säng till Pelle som nyss flyttat hemifrån , har det tungt ekonomiskt och sover på en madrass. Men kanske tycker man att Kalle är bortskämd som har en bra säng men föräldrarna köper en dyr Hästens säng till honom istället. Dom flesta tycker nog det är helt okey att Lisa får ta över föräldrarnas gamla TV när hon flyttar hemifrån. Men när Anna som redan har en TV får en vräkig hemmabioanläggning av sina föräldrar anser nog en del att hon är bortskämd. Betalar föräldrarna Bosses tågresa när han kommer hem och hälsar på över jul tycker nog många är okey. Men betalar föräldrarna för Arnes festresa med kompisarna till Mallorca anser nog många det är för mycket.
Så i vilka situationer och hur mycket är det okey att få hjälp? Hur mycket vill man hjälpa sina föräldrar, barn , andra släktingar om man kan? Hur mycket hjälp vill man själv ta emot? När blir det så mycket att någon anses bortskämd? Naturligtvis bestämmer varje familj det själv men det är lite kul att höra era tankar om sånt här.
En svensk pensionär som har svårt att få det att gå ihop varje månad ser det inte som självklart att fråga sina barn om hjälp. Eller tvärtom har man föräldrar som har det gott ställt men har själv svårt att få det att gå ihop ekonomiskt är det inte självklart att föräldrarna ska hjälpa till.
Trots a-kassa, sjukpenning, socialbidrag , bostadsbidrag, studiebidrag och annat så hjälper man ju ändå varandra inom en hel del familjer även i Sverige. Speciellt är det nog unga vuxna som kanske pluggar eller är arbetslösa som får ekonomisk hjälp av sina föräldrar om föräldrarna har den möjligheten. I viss mån tycker nog dom flesta det är okey men lever man alltför mycket på sina föräldrar eller får mängder av dyra grejer av dom så anses man nog som bortskämd.
I Sverige är familjen "bara" föräldrar och barn. Så dom flesta skulle nog tycka det vore konstigt att hjälpa en kusin eller faster eller till och med ett syskon som har det svårt ekonomiskt. I andra länder har man kanske en mer utvidgad syn på familjen och ser det som självklart att hjälpa även andra släktingar än bara föräldrar eller barn.
Men vad kan anses okey i Sverige att hjälpa till med ekonomiskt? Dom flesta skulle nog tycka det var helt okey om en 20 årig student får lite hjälp med sina räkningar från föräldrarna. Men om en 30 åring med bra arbete väljer att lägga större delen av sin inkomst på dyra kläder och sen inte har råd med sina räkningar skulle dom flesta nog inte tycka det var lika okey. Dom flesta tycker säkert det är okey om föräldrar köper en säng till Pelle som nyss flyttat hemifrån , har det tungt ekonomiskt och sover på en madrass. Men kanske tycker man att Kalle är bortskämd som har en bra säng men föräldrarna köper en dyr Hästens säng till honom istället. Dom flesta tycker nog det är helt okey att Lisa får ta över föräldrarnas gamla TV när hon flyttar hemifrån. Men när Anna som redan har en TV får en vräkig hemmabioanläggning av sina föräldrar anser nog en del att hon är bortskämd. Betalar föräldrarna Bosses tågresa när han kommer hem och hälsar på över jul tycker nog många är okey. Men betalar föräldrarna för Arnes festresa med kompisarna till Mallorca anser nog många det är för mycket.
Så i vilka situationer och hur mycket är det okey att få hjälp? Hur mycket vill man hjälpa sina föräldrar, barn , andra släktingar om man kan? Hur mycket hjälp vill man själv ta emot? När blir det så mycket att någon anses bortskämd? Naturligtvis bestämmer varje familj det själv men det är lite kul att höra era tankar om sånt här.
Etiketter:
blandat krafs,
kulturskillnader
onsdag, april 02, 2008
tisdag, april 01, 2008
signaturmelodier
Idag pratade jag med några kompisar om gamla TV-serier. Vi kom in på signaturmelodier. En del serier har ju ganska tråkiga och intetsägande signaturmelodier men det finns ju också många riktigt fina. En av favoriterna jag kom på var 80-tals klassikern Falcon Crest som har en riktigt pampig signaturmelodi.
Fast serien var kanske inget vidare. Den elaka Angela Channing som styde familjen och vinimperiet med järnhand. Hennes betjänt den hunsade kinesen Chao Li. Den snygga men lite farliga Lance och den mesiga Cole. Samt den rättvisa och duktiga Chase. Richard var någon sorts loser som hade en tidning och ständigt låg i luven på Angela och Chase. Vackra Melissa som kastade med sitt långa mörka hår. Det var en orgie i extremt stora axelvaddar och stora yviga 80-tals frisyrer. Men som sagt signaturmelodin var fin. Hittade ett klipp med den på youtube.
Kom gärna med förslag på andra TV-serier med fina signaturmelodier. Finns säkert bättre än Falcon Crest. Så jag väntar ivrigt på fler förslag.
Fast serien var kanske inget vidare. Den elaka Angela Channing som styde familjen och vinimperiet med järnhand. Hennes betjänt den hunsade kinesen Chao Li. Den snygga men lite farliga Lance och den mesiga Cole. Samt den rättvisa och duktiga Chase. Richard var någon sorts loser som hade en tidning och ständigt låg i luven på Angela och Chase. Vackra Melissa som kastade med sitt långa mörka hår. Det var en orgie i extremt stora axelvaddar och stora yviga 80-tals frisyrer. Men som sagt signaturmelodin var fin. Hittade ett klipp med den på youtube.
Kom gärna med förslag på andra TV-serier med fina signaturmelodier. Finns säkert bättre än Falcon Crest. Så jag väntar ivrigt på fler förslag.
Etiketter:
blandat krafs
konstiga fransmän
Alla känner säkert någon person som är jättetrevlig på alla sätt och vis men har någon åsikt som är helt obegriplig. Eftersom man själv tycker att man har rätt så kan man inte begripa hur den där personen som är så trevlig kan ha en totalt motsatt åsikt. Fast det kan ju vara ganska kul också.
Jag har en kompis från England som bor och arbetar i Paris och vantrivs. Eller rättare sagt han gillar staden men ogillar att den är full av fransmän. Varken Frankrike, fransmän eller något franskt har han särskilt mycket till övers för. Han trivs ganska bra med sitt jobb men söker andra jobb för att komma bort från Paris. Jag som är frankofil har svårt att förstå honom. Fast jag har aldrig bott i Frankrike så jag kanske inte ska säga något. Om jag bodde där finns det säkert en del jag skulle reta mig på.
Min kompis har förutom Frankrike också bott i Sverige och Holland och tillbringat en del tid i Indien som är hans föräldrars hemland. Han tycker att Frankrike är det absolut konstigaste land han bott i. Han tycker att fransmän kan vara charmiga men oftast är dom bara sura och arroganta. Han tycker inte att språket är det minsta vackert utan bara jobbigt och omöjligt. Han tycker överhuvudtaget att landet och folket är omöjligt och smått obegripligt. Fast om man ska generalisera brukar ju britter gärna driva med fransmän och vice versa. Hörde någon gång att en fransk tidning liknat prins Charles med öronen vid en folkabubbla med öppna dörrar.
Fast en sak gillar min kompis med Paris och det är att det är gott om andra nationaliteter där. Man kan ta sig till områden där det bor afrikaner eller asiater. Han har också hittat några indiska restauranger som han är smått lyrisk över.
Jag hoppas ju att han stannar kvar i Paris ett tag till för jag hade ju tänkt hinna med ett besök.
Jag har en kompis från England som bor och arbetar i Paris och vantrivs. Eller rättare sagt han gillar staden men ogillar att den är full av fransmän. Varken Frankrike, fransmän eller något franskt har han särskilt mycket till övers för. Han trivs ganska bra med sitt jobb men söker andra jobb för att komma bort från Paris. Jag som är frankofil har svårt att förstå honom. Fast jag har aldrig bott i Frankrike så jag kanske inte ska säga något. Om jag bodde där finns det säkert en del jag skulle reta mig på.
Min kompis har förutom Frankrike också bott i Sverige och Holland och tillbringat en del tid i Indien som är hans föräldrars hemland. Han tycker att Frankrike är det absolut konstigaste land han bott i. Han tycker att fransmän kan vara charmiga men oftast är dom bara sura och arroganta. Han tycker inte att språket är det minsta vackert utan bara jobbigt och omöjligt. Han tycker överhuvudtaget att landet och folket är omöjligt och smått obegripligt. Fast om man ska generalisera brukar ju britter gärna driva med fransmän och vice versa. Hörde någon gång att en fransk tidning liknat prins Charles med öronen vid en folkabubbla med öppna dörrar.
Fast en sak gillar min kompis med Paris och det är att det är gott om andra nationaliteter där. Man kan ta sig till områden där det bor afrikaner eller asiater. Han har också hittat några indiska restauranger som han är smått lyrisk över.
Jag hoppas ju att han stannar kvar i Paris ett tag till för jag hade ju tänkt hinna med ett besök.
Etiketter:
Frankrike
1 års jubileum
Idag har jag bott ett år i Uppsala. Jag växte visserligen upp här men hade inte bott här sen -94 när jag flyttade tillbaka för ett år sen. Det är väl helt okey att bo här , varken toppen eller botten. Stan är kanske inte den roligaste eller mysigaste. Även om det finns en hel del mysiga miljöer finns det ganska betongiga och trista områden i centrum också. Utbudet av affärer , mysiga fik , restauranger och nöjesliv är inte direkt enormt. Själva centrum med gågatan är verkligen minimalt. Stan är väldigt präglad av universitetet och många studenter. Jag läste också nyligen att Uppsala är den stad i Sverige som har flest andel bloggare. Lite kul men kanske inte så oväntat. Här bor många studenter och det är ju mest yngre som bloggare.
Om jag fick roa mig med att helt fritt göra om staden så som jag skulle vilja ha den skulle jag börja med klimatet. Dom flesta dagar kunde det gärna få vara 15-20 grader varmare för jag ogillar kyla. Så skulle jag gärna ha ett hav i närheten där man kunde bada större delen av året. Gärna med en palmkantad strandpromenad. Lite fler människor skulle gärna få bo här också. Fast stan ska inte bli för stor för jag gillar att man idag kan cykla överallt. Samt lite fler roliga affärer och mysiga fik och restauranger. Studenterna och universitetet har jag gärna kvar. Lite mysiga gamla gränder och små torg med uteserveringar vore inte heller fel.
Fast att hitta en sån plats i Sverige blir svårt. Just nu ska jag väl inte flytta heller. Om jag gör det i framtiden beror ju på jobb och sånt. Men det vore absolut inte fel att bo på en plats där det är varmt större delen av året och det finns ett hav att bada i.
Om jag fick roa mig med att helt fritt göra om staden så som jag skulle vilja ha den skulle jag börja med klimatet. Dom flesta dagar kunde det gärna få vara 15-20 grader varmare för jag ogillar kyla. Så skulle jag gärna ha ett hav i närheten där man kunde bada större delen av året. Gärna med en palmkantad strandpromenad. Lite fler människor skulle gärna få bo här också. Fast stan ska inte bli för stor för jag gillar att man idag kan cykla överallt. Samt lite fler roliga affärer och mysiga fik och restauranger. Studenterna och universitetet har jag gärna kvar. Lite mysiga gamla gränder och små torg med uteserveringar vore inte heller fel.
Fast att hitta en sån plats i Sverige blir svårt. Just nu ska jag väl inte flytta heller. Om jag gör det i framtiden beror ju på jobb och sånt. Men det vore absolut inte fel att bo på en plats där det är varmt större delen av året och det finns ett hav att bada i.
Etiketter:
Uppsala
1 april
Idag är det som bekant 1 april och man ska passa på att lura och skämta med personer i ens omgivning. Bor man i Frankrike tror jag man ska försöka tejpa fast en fisk på ryggen på någon. Det är tydligen väldigt skojigt och den som får en fisk på ryggen utan att märka det kallas un poisson d'avril - aprilfisk.
Jag har väl inte ägnat mig åt att lura folk på väldigt många år och ingen brukar lura mig heller (vad jag vet) men tidningarnas aprilskämt undgår man ju inte. UNT (Uppsala Nya Tidning) hade idag ett skämt om att kommunen ska plantera höga växter framför Bror Hjorths staty Näckens polska som står utanför järnvägsstationen i stan. För det första som möter besökar som anländer med tåg är statyn och näckens minst sagt ögonfallande manliga organ på 60 centimeter. Statyn står i en fontän och det brukar planteras blommor runt men inte så höga att dom döljer den välutrustade näcken. Jag har inte tänkt så mycket på statyn men den stör mig absolut inte utan jag tycker den är ganska fin eller åtminstone mer fin än ful.


Statyn i två olika vinklar. På den översta syns det omtalade organet för den som är nyfiken.
Jag har väl inte ägnat mig åt att lura folk på väldigt många år och ingen brukar lura mig heller (vad jag vet) men tidningarnas aprilskämt undgår man ju inte. UNT (Uppsala Nya Tidning) hade idag ett skämt om att kommunen ska plantera höga växter framför Bror Hjorths staty Näckens polska som står utanför järnvägsstationen i stan. För det första som möter besökar som anländer med tåg är statyn och näckens minst sagt ögonfallande manliga organ på 60 centimeter. Statyn står i en fontän och det brukar planteras blommor runt men inte så höga att dom döljer den välutrustade näcken. Jag har inte tänkt så mycket på statyn men den stör mig absolut inte utan jag tycker den är ganska fin eller åtminstone mer fin än ful.
Statyn i två olika vinklar. På den översta syns det omtalade organet för den som är nyfiken.
Etiketter:
Uppsala
Tapas Talk
Hos Karlavagnen hittade jag en länk till den här fantastiska bloggen om tapas. Kan verkligen rekommenderas! Bloggen , Tapas Talk , är på engelska och full av fina bilder.
Etiketter:
mat och dryck
onsdag, mars 26, 2008
måndag, mars 24, 2008
dom första chaterturisterna
På 50-talet började dom första chaterresorna till Costa del Sol i södra Spanien. Det som då mötte resenärerna var en helt annan värld än dagens Costa del Sol med sin massturism. Flygplatsen i Malaga som idag är som vilken modern europeisk flygplats som helst ska ha varit liten och getter fick jagas bort från landningsbanan innan planen kunde landa och starta.
Orten Torremolinos som blivit synonymt med massturism var då en liten fiskeby med några hundra innevånare. Idag bor 60000 personer här. 1957 då dom första chaterturisterna från Sverige kom till Torremolinos fanns bara ett hotell och några enkla restauranger men den långa fina stranden och solen och värmen var samma som idag. På 50-talet slapp man dagens ständiga bilköer längs kusten för då sköttes fortfarande många transporter av åsnor.
Då var Spanien verkligen mycket billigt och svenska kronor räckte hur långt som helst. Ingen förstod svenska och inte heller engelskakunskaper var så utbredda. Utanför hotellen stod bönder med åsnor lastade med varor dom försökte sälja till turisterna och på gatan strök herrelösa hundar av obestämd ras. På 50-talet var Spanien fortfarande en diktatur under Franco så det var gott om civilgardister på gatorna. Kyl och frys var fortfarande sällsynta och toaletterna kunde vara ett hål i golvet.
Maten var annorlunda och exotisk och en och annan svensk drabbades säkert av turtistmage. Det fanns till och med svenskar på dom första chaterresorna som inte vågade äta den lokala maten utan tog med konserver och spritkök på resan.
I filmen Sällskapsresan som spelades in på Kanarieöarna i slutet av 70-talet finns en rolig replik som visar hur exotiskt dom svenska turisterna uppfattade Spanien. Under en rundvandring i en by säger fru Storch en av turisterna till guiden Lasse (Ted Åström)
- stackars människor att behöva leva så här
och hon tittar medlidsamt på några spanska tanter som sitter och stickar. En av tanterna säger då på spanska.
- stackars människor behöva släpas runt som en skock får
Visst har massturismen förfulat vissa områden på Costa del Sol och Kanarieöarna men samtidigt har den också skapat arbetstillfällen och ökat det ekonomiska välståndet för lokalinnevånarna. Men visst vore det roligt om Costa del Sol och Kanarieöarna fortfarande var relativt oupptäckta bland turister och man kunde få ha stränderna för sig själv. Men det går att hitta egna stränder och små orörda byar i trakten. På Costa de la Luz som ligger mellan Gibraltar och Cadiz inte långt från solkusten finns fortfarande realtivt orörda byar och man kan hitta en egen strand. Man kan också göra en kortare utflykt till byar innanför kusten eller staden Malaga för att hitta områden som inte är lika påverkade av turismen.

På Wikipedia hittade jag den här bilden på Torremolinos från ovan.Det syns hur tättbebyggt hela strandområdet är
Orten Torremolinos som blivit synonymt med massturism var då en liten fiskeby med några hundra innevånare. Idag bor 60000 personer här. 1957 då dom första chaterturisterna från Sverige kom till Torremolinos fanns bara ett hotell och några enkla restauranger men den långa fina stranden och solen och värmen var samma som idag. På 50-talet slapp man dagens ständiga bilköer längs kusten för då sköttes fortfarande många transporter av åsnor.
Då var Spanien verkligen mycket billigt och svenska kronor räckte hur långt som helst. Ingen förstod svenska och inte heller engelskakunskaper var så utbredda. Utanför hotellen stod bönder med åsnor lastade med varor dom försökte sälja till turisterna och på gatan strök herrelösa hundar av obestämd ras. På 50-talet var Spanien fortfarande en diktatur under Franco så det var gott om civilgardister på gatorna. Kyl och frys var fortfarande sällsynta och toaletterna kunde vara ett hål i golvet.
Maten var annorlunda och exotisk och en och annan svensk drabbades säkert av turtistmage. Det fanns till och med svenskar på dom första chaterresorna som inte vågade äta den lokala maten utan tog med konserver och spritkök på resan.
I filmen Sällskapsresan som spelades in på Kanarieöarna i slutet av 70-talet finns en rolig replik som visar hur exotiskt dom svenska turisterna uppfattade Spanien. Under en rundvandring i en by säger fru Storch en av turisterna till guiden Lasse (Ted Åström)
- stackars människor att behöva leva så här
och hon tittar medlidsamt på några spanska tanter som sitter och stickar. En av tanterna säger då på spanska.
- stackars människor behöva släpas runt som en skock får
Visst har massturismen förfulat vissa områden på Costa del Sol och Kanarieöarna men samtidigt har den också skapat arbetstillfällen och ökat det ekonomiska välståndet för lokalinnevånarna. Men visst vore det roligt om Costa del Sol och Kanarieöarna fortfarande var relativt oupptäckta bland turister och man kunde få ha stränderna för sig själv. Men det går att hitta egna stränder och små orörda byar i trakten. På Costa de la Luz som ligger mellan Gibraltar och Cadiz inte långt från solkusten finns fortfarande realtivt orörda byar och man kan hitta en egen strand. Man kan också göra en kortare utflykt till byar innanför kusten eller staden Malaga för att hitta områden som inte är lika påverkade av turismen.
På Wikipedia hittade jag den här bilden på Torremolinos från ovan.Det syns hur tättbebyggt hela strandområdet är
Etiketter:
turism
söndag, mars 23, 2008
Rumänien
Egentligen är Rumänien en vit fläck på min karta. Jag har verkligen dålig koll på landet. Ändå försökte jag åka dit en gång för längesen. Tog tåget från Budapest men det blev stopp vid gränsen. Vi skulle få vänta där hela natten för att på morgonen fixa med visum. Vi var redan väldigt trötta och Rumänien kändes inte så viktigt så då var det mer lockande att ta tåget tillbaka till Budapest och sen vidare till Wien. Det här var när jag var ung och tågluffade och Rumänien fortfarande styrdes av Ceauşescu. Något återbesök har det inte blivit och landet ligger väl inte i topp bland mina drömresor även om jag tror det kan vara kul att åka dit.
Jag har en avlägsen släkting som är gift med en kvinna från Rumänien. Dom åker regelbundet dit och hälsar på och jag har fått höra om några bröllopsfester. Fyra dagars fest med 300 personer verkar vara rumänskt bröllop. Låter ju kul men också ganska jobbigt om jag ska vara ärlig. Jag fick också veta att i norra Rumänien mot gränsen till Ukraina har man ganska speciella gravstenar. Väldigt mycket information om den döda står på gravstenen , allt från dryckesvanor till information om den dödes älskarinnor.
Förresten så har det rumänska språket utvecklats ur latinet precis som italienska , spanska, franska och portugisiska. Rumänien var en viktig romersk provins och kallades då Dacia precis som det inhemska bilmärket kallas idag. Jag vet att det finns en hel del ord som liknar ord på andra latinska språk. Till exempel heter hus casa både på spanska och rumänska och sova heter dormir på båda språken. Fast rumänskan är också starkt påverkad av dom slaviska språken i omgivningen. Min släktings fru som är en bit över pensionsåldern har berättat att när hon var ung så var det franska som alla lärde sig som andraspråk i Rumänien. Ungefär som vi i Sverige idag lär oss engelska. Så franska är väldigt gångbart bland medelålders och äldre rumäner. Fast idag har det tappat en del av sin status och unga väljer oftast att lära sig engelska som andraspråk.
Så har ju förstås greve Drakula bott någonstans i Rumänien och jag tror att man kan besöka hans borg. Har för mig att det är en av landets större turistattraktioner. Fast som sagt jag har inte så mycket koll på Rumänien och en resa dit har kanske inte högsta prioritet för mig.
Jag har en avlägsen släkting som är gift med en kvinna från Rumänien. Dom åker regelbundet dit och hälsar på och jag har fått höra om några bröllopsfester. Fyra dagars fest med 300 personer verkar vara rumänskt bröllop. Låter ju kul men också ganska jobbigt om jag ska vara ärlig. Jag fick också veta att i norra Rumänien mot gränsen till Ukraina har man ganska speciella gravstenar. Väldigt mycket information om den döda står på gravstenen , allt från dryckesvanor till information om den dödes älskarinnor.
Förresten så har det rumänska språket utvecklats ur latinet precis som italienska , spanska, franska och portugisiska. Rumänien var en viktig romersk provins och kallades då Dacia precis som det inhemska bilmärket kallas idag. Jag vet att det finns en hel del ord som liknar ord på andra latinska språk. Till exempel heter hus casa både på spanska och rumänska och sova heter dormir på båda språken. Fast rumänskan är också starkt påverkad av dom slaviska språken i omgivningen. Min släktings fru som är en bit över pensionsåldern har berättat att när hon var ung så var det franska som alla lärde sig som andraspråk i Rumänien. Ungefär som vi i Sverige idag lär oss engelska. Så franska är väldigt gångbart bland medelålders och äldre rumäner. Fast idag har det tappat en del av sin status och unga väljer oftast att lära sig engelska som andraspråk.
Så har ju förstås greve Drakula bott någonstans i Rumänien och jag tror att man kan besöka hans borg. Har för mig att det är en av landets större turistattraktioner. Fast som sagt jag har inte så mycket koll på Rumänien och en resa dit har kanske inte högsta prioritet för mig.
Etiketter:
världen
Dom ligger efter oss
Nu tänker jag generalisera oerhört som jag alltid gör när jag skriver om typiskt svenska fenomen. Naturligtvis är det heller inte så allvarligt eller seriöst menat.
Jag tycker precis som många andra svenskar och utlänningar att Sverige är ett jättebra land att leva i även om klimatet kunde vara bättre. Fast i Sverige är vi absolut inte bäst på allt. Andra länder kan på många områden vara lika bra eller bättre än Sverige. Ändå finns det ibland en attityd i Sverige att andra länder ligger efter oss. Dom ska utvecklas , bli bättre och då kommer dom att komma ikapp oss. Fast även om den attityden kan finnas kvar tror jag svenskarna var mer så för några decinnier sen. Men det är egentligen inget jag vet utan bara tror. Då hade svenskarna mindre kontakt med utlandet , färre svenskar reste eller bodde utomlands och det fanns få invandrare i Sverige.
Jag förstår att dom flesta av er som läser här förstår att jag generaliserar och jag förstår att just ni inte tycker att andra länder ligger efter Sverige. Det tycker naturligtvis inte jag heller. Däremot kanske jag har spridit den myten förut när jag bloggade från Madrid och klagade på spansk byråkrati och annat i bloggen. Fast mest skrev jag nog trevliga saker om Spanien när jag bodde där. Det är ett land som är lätt att tycka om även om byråkratin kan vara si och så.
Jag tycker precis som många andra svenskar och utlänningar att Sverige är ett jättebra land att leva i även om klimatet kunde vara bättre. Fast i Sverige är vi absolut inte bäst på allt. Andra länder kan på många områden vara lika bra eller bättre än Sverige. Ändå finns det ibland en attityd i Sverige att andra länder ligger efter oss. Dom ska utvecklas , bli bättre och då kommer dom att komma ikapp oss. Fast även om den attityden kan finnas kvar tror jag svenskarna var mer så för några decinnier sen. Men det är egentligen inget jag vet utan bara tror. Då hade svenskarna mindre kontakt med utlandet , färre svenskar reste eller bodde utomlands och det fanns få invandrare i Sverige.
Jag förstår att dom flesta av er som läser här förstår att jag generaliserar och jag förstår att just ni inte tycker att andra länder ligger efter Sverige. Det tycker naturligtvis inte jag heller. Däremot kanske jag har spridit den myten förut när jag bloggade från Madrid och klagade på spansk byråkrati och annat i bloggen. Fast mest skrev jag nog trevliga saker om Spanien när jag bodde där. Det är ett land som är lätt att tycka om även om byråkratin kan vara si och så.
Etiketter:
Sverige
lördag, mars 22, 2008
skolor i Spanien och Sverige
Jag kan inte skriva något generellt om spanska skolan för dom enda skolor jag har erfarenhet av är dom som mina barn gick i , i Madrid. Båda skolorna var väldigt bra och vi som föräldrar var nöjda. Men jag är också nöjd med dom svenska skolor dom går i nu och både sonen och dottern trivs. Dottern går ju inte riktigt i skolan för hon går på 6års verksamhet som är på skolan den så kallade nollan. I höst börjar hon på riktigt.
En stor skillnad med den spanska skolan var att dom lärde sig läsa tidigare. Min dotter som gick i skola i Madrid mellan hon var 4.5 -5.5 lärde sig läsa och är faktiskt ensam om att kunna läsa bra i sin klass nu. Hon lärde sig läsa och skriva på spanska men hade aldrig några problem med att "översätta" det och börja läsa och skriva på svenska. Egentligen tycker jag nog att svenska barn borde få lära sig läsa och skriva lite tidigare för barn i 5-6 års åldern tycker ofta det är väldigt kul att lära sig nya saker.
En annan skillnad var att man på dotterns skola i Madrid hade en mycket aktiv föräldrarförening så flera dagar i veckan kunde man göra saker tillsammans med dom andra barnen och föräldrar efter skolan. Det var mycket fotboll men också pyssel och åka och bada eller besöka en bondgård. Här i Sverige verkar det inte alls särskilt vanligt att föräldrar och barn gör olika aktiviteter efter skolan. Jag förstår ju att man ofta inte har tid men ett par gånger i månaden borde väl dom flesta kunna göra något. Fast här är det nog vanligare att man går på olika aktiviteter utanför skolan. Bland sexåringarna som min dotter går med har många flera olika aktiviteter i veckan. Det är allt från fotbollsträning till konstkurs för barn.
Ingen av mina barn hade skolunifom på sina spanska skolor. Generellt kan man säga att statligt skolor i Spanien inte har skoluniform men privata har det. Fast det stämmer inte alltid. Min son gick på en privatskola utan skoluniform och dotterns spanska skola var semi-privado det vill säga halvprivat. Inte heller där hade dom skoluniform.
En annan stor skillnad var att skolorna i Madrid hade höga stängsel och lås. Inte bara nåt litet mesigt meterhögt staktet med en grind där handtaget sitter uppochner som på svenska dagis/skolor för mindre barn. På dotterns skola i Madrid fanns till och med en vakt och en skabbig gammal vakthund i en hundkoja mellan dom dubbla staketen som mest sov och såg uttråkad ut.
En stor skillnad med den spanska skolan var att dom lärde sig läsa tidigare. Min dotter som gick i skola i Madrid mellan hon var 4.5 -5.5 lärde sig läsa och är faktiskt ensam om att kunna läsa bra i sin klass nu. Hon lärde sig läsa och skriva på spanska men hade aldrig några problem med att "översätta" det och börja läsa och skriva på svenska. Egentligen tycker jag nog att svenska barn borde få lära sig läsa och skriva lite tidigare för barn i 5-6 års åldern tycker ofta det är väldigt kul att lära sig nya saker.
En annan skillnad var att man på dotterns skola i Madrid hade en mycket aktiv föräldrarförening så flera dagar i veckan kunde man göra saker tillsammans med dom andra barnen och föräldrar efter skolan. Det var mycket fotboll men också pyssel och åka och bada eller besöka en bondgård. Här i Sverige verkar det inte alls särskilt vanligt att föräldrar och barn gör olika aktiviteter efter skolan. Jag förstår ju att man ofta inte har tid men ett par gånger i månaden borde väl dom flesta kunna göra något. Fast här är det nog vanligare att man går på olika aktiviteter utanför skolan. Bland sexåringarna som min dotter går med har många flera olika aktiviteter i veckan. Det är allt från fotbollsträning till konstkurs för barn.
Ingen av mina barn hade skolunifom på sina spanska skolor. Generellt kan man säga att statligt skolor i Spanien inte har skoluniform men privata har det. Fast det stämmer inte alltid. Min son gick på en privatskola utan skoluniform och dotterns spanska skola var semi-privado det vill säga halvprivat. Inte heller där hade dom skoluniform.
En annan stor skillnad var att skolorna i Madrid hade höga stängsel och lås. Inte bara nåt litet mesigt meterhögt staktet med en grind där handtaget sitter uppochner som på svenska dagis/skolor för mindre barn. På dotterns skola i Madrid fanns till och med en vakt och en skabbig gammal vakthund i en hundkoja mellan dom dubbla staketen som mest sov och såg uttråkad ut.
glad påsk
Hoppas alla som läser här har haft en bra påsk. Själv har jag ätit alldeles för mycket god mat och massor av godis i flera dagar. Ungefär som man brukar såna här helger. Fast av någon anledning lär man sig aldrig att äta godis med måtta.... Allt godis sköljdes så klart ner med en massa söt , sliskig påskmust. Inte så nyttigt men gott.

I år fick jag för första gången på flera år ett påskägg. Tyvärr inte det på bilden. Men ett stort pappägg fyllt med massor av godis är nästan lika bra.
I år fick jag för första gången på flera år ett påskägg. Tyvärr inte det på bilden. Men ett stort pappägg fyllt med massor av godis är nästan lika bra.
Etiketter:
blandat krafs
tisdag, mars 18, 2008
Segovia
Dom flesta svenskar som åker till Spanien på semester åker till Medelhavskusten eller öarna (Mallorca , Ibiza , Menorca och Kanarieöarna) vilket jag kan förstå för sol och bad är verkligen mysigt. Samtidigt kan jag tycka det är lite synd för det finns otroligt vackra städer i det spanska inlandet. En av mina favoriter är Sevilla som nog kan kalla sig en av Europas vackraste städer. Även vid norra kusten finns den vackra och mysiga staden San Sebastian.
Så är Madrid så klart trevligt men det finns små mysiga städer i området kring Madrid också. En av dom mest kända för turister är den mysiga men turisttäta staden Toledo som jag verkligen kan rekommendera om någon besöker Madrid och vill göra en utflykt i närområdet. Staden ligger ungefär en timmes resa med tåg eller buss söderut från Madrid.
En annan stad som jag verkligen tycker om är Segovia som ligger cirka 9 mil nordväst om Madrid. En väldigt liten men gammal och pittoresk stad med många vackra miljöer. Segovia är mest känt för sin romerska akvedukt. Den största och mest välbevade i Spanien , nästan en kilometer lång. Staden är även känt för sitt slott, Alcazar , som Walt Disney hade som förebild när han ritade Törnrosas slott. Staden har också en vacker katedral och dom gamla delarna ligger innanför en ringmur och gatorna är trånga och vindlande. Staden ligger drygt 1000 meter över havet så vintertid kan det vara rejält kallt. Här bor cirka 50000 personer. Också den är absolut värt ett besök och det fungerar bra att göra en dagsutflykt med tåg eller buss från Madrid.

En bit av akvedukten

mer akvedukt

Alcazar i Segovia

Alcazar från andra sidan , utsikten från det höga fyrkantiga tornet är fantastisk

riddare inne i Alcazar

Katedralen och Plaza Mayor
Så är Madrid så klart trevligt men det finns små mysiga städer i området kring Madrid också. En av dom mest kända för turister är den mysiga men turisttäta staden Toledo som jag verkligen kan rekommendera om någon besöker Madrid och vill göra en utflykt i närområdet. Staden ligger ungefär en timmes resa med tåg eller buss söderut från Madrid.
En annan stad som jag verkligen tycker om är Segovia som ligger cirka 9 mil nordväst om Madrid. En väldigt liten men gammal och pittoresk stad med många vackra miljöer. Segovia är mest känt för sin romerska akvedukt. Den största och mest välbevade i Spanien , nästan en kilometer lång. Staden är även känt för sitt slott, Alcazar , som Walt Disney hade som förebild när han ritade Törnrosas slott. Staden har också en vacker katedral och dom gamla delarna ligger innanför en ringmur och gatorna är trånga och vindlande. Staden ligger drygt 1000 meter över havet så vintertid kan det vara rejält kallt. Här bor cirka 50000 personer. Också den är absolut värt ett besök och det fungerar bra att göra en dagsutflykt med tåg eller buss från Madrid.
En bit av akvedukten
mer akvedukt
Alcazar i Segovia
Alcazar från andra sidan , utsikten från det höga fyrkantiga tornet är fantastisk
riddare inne i Alcazar
Katedralen och Plaza Mayor
Etiketter:
Spanien
uteliv
Som jag skrev i ett inlägg för ungefär en månad sen så var det alltid roligt att gå ut i Spanien. Det är mer folk i alla åldrar ute och ofta inte så mycket tung fylla. Känns som det överhuvudtaget är mer fart på spanjorer när dom festar. Nu generaliserar jag förstås oerhört som jag alltid gör när jag skriver såna här inlägg.
Nu är inte Uppsala direkt staden som aldrig sover som Madrid brukar kallas. Nu går inte jag ut så mycket utan jag trivs bra med att för det mesta vara hemma och mysa med barnen. Fast dom få gånger jag varit ute i Uppsala har jag blivit rätt besviken. Minst sagt dött. Fast jag ska vara rättvis och säga att jag för ett par veckor sen tog en öl på ett ställe som verkade ganska trevligt. Jag har tidigare bott i Göteborg och det är precis som Stockholm en väldigt mycket roligare stad att gå ut i.
I Spanien liksom i dom flesta andra länder bryr sig ingen om vad du har eller inte har i glaset när ni går ut. Det är själva umgänget som är det viktiga. Dom flesta som då och då går på krogen eller fest nyktra i Sverige har säkert fått kommentarer. "Här har vi gått ut och ska ha trevligt då ska inte du sitta där och dricka Ramlösa och förstöra allt"
Jag saknar också någon form av spanska tapasbarer där man för en billig peng kan köpa dricka och lite tilltugg eller en god kaffe. Dit man ven kan ta med barnen tidigt på kvällen. Där jag bodde i Madrid fanns en sån bredvid lekplatsen där vi föräldrar i kvarteret kunde sitta ute varma kvällar och ta en läsk , kaffe , öl eller ett glas vin när våra barn lekte. På pizzerian i mitt bostadsområde finns en uteservering men det är ganska dött och snarare alkisar än föräldrar som träffas där och man dricker knappast kaffe.
Som sagt nu generaliserade jag enormt mycket men det förstår ju ni som läser här.
Nu är inte Uppsala direkt staden som aldrig sover som Madrid brukar kallas. Nu går inte jag ut så mycket utan jag trivs bra med att för det mesta vara hemma och mysa med barnen. Fast dom få gånger jag varit ute i Uppsala har jag blivit rätt besviken. Minst sagt dött. Fast jag ska vara rättvis och säga att jag för ett par veckor sen tog en öl på ett ställe som verkade ganska trevligt. Jag har tidigare bott i Göteborg och det är precis som Stockholm en väldigt mycket roligare stad att gå ut i.
I Spanien liksom i dom flesta andra länder bryr sig ingen om vad du har eller inte har i glaset när ni går ut. Det är själva umgänget som är det viktiga. Dom flesta som då och då går på krogen eller fest nyktra i Sverige har säkert fått kommentarer. "Här har vi gått ut och ska ha trevligt då ska inte du sitta där och dricka Ramlösa och förstöra allt"
Jag saknar också någon form av spanska tapasbarer där man för en billig peng kan köpa dricka och lite tilltugg eller en god kaffe. Dit man ven kan ta med barnen tidigt på kvällen. Där jag bodde i Madrid fanns en sån bredvid lekplatsen där vi föräldrar i kvarteret kunde sitta ute varma kvällar och ta en läsk , kaffe , öl eller ett glas vin när våra barn lekte. På pizzerian i mitt bostadsområde finns en uteservering men det är ganska dött och snarare alkisar än föräldrar som träffas där och man dricker knappast kaffe.
Som sagt nu generaliserade jag enormt mycket men det förstår ju ni som läser här.
Etiketter:
kulturskillnader,
Sverige
lördag, mars 15, 2008
surblogg
Man ska inte vara nyopererad i en stad där man knappt känner någon en lördagkväll då det är melodifestivalen på TV. Jag kan inte förstå svenskars fascination för den tävlingen. Fast jag är ganska orörlig så jag kanske bänkar mig i soffan och tittar ikväll. Annars hade jag behövt någon som hjälpte mig med mat , köpte värktabletter åt mig och agerade duschvakt. Men det ser mörkt ut ikväll. Det är jobbigt att vara så här orörlig och jag fixar inte att stå så länge att någon vettig mat blir lagad Duschandet är lite vingligt så därför känns det skönt om någon annan finns i lägenheten om något skulle hända. Fast det blir ju snart bättre och jag har fått mycket hjälp efter operation så jag ska väl inte klaga för mycket. Imorgon kanske jag kan få hjälp att laga mat , en duschvakt och värktabletter. Håller tummarna. Annars försöker jag mig på en dusch ändå. Snart ska väl benet läka men idag har det svullnat upp och ser inte så bra ut. Hoppas det lägger sig tills imorgon. Nej nu får det vara slut på gnället. Dela med er av roliga språkliga felsägningar längre ner i bloggen istället så jag får ett gott skratt.
Etiketter:
blandat krafs
osvensk fest och osvensk kötthantering
Jag har skrivit om det tidigare att Sverige är ett av dom få länder där osvensk är något positivt. "Han/hon är så härligt osvensk".
Men så enkelt är det inte. Osvensk är bara positivt i vissa sammanhang. Sånt som rör kultur och mentalitet och "flum" skulle man kunna säga. "Vilken härligt osvensk fest". Osvensk fest är det när alla dansar och är glada utan att vara aspackade? "Den här författaren har skrivit en så härligt osvensk roman". "Det var karneval i Norrköping igår , vilken härligt osvensk stämning". Jag har faktiskt varit på karneval i Norrköping. Det var världens kortaste karnevalståg och kryllade av aspackade människor dessutom var det ordentligt mycket kallare och regnigare än på karnevalen i Sydspanska Cadiz.
Talar man däremot om viktiga saker som säkerhet är inte osvensk positivt. "Vilken härligt osvensk kötthantering min ICA-butik har". Här kan jag faktiskt berätta att min ICA-butik är en av tre i Uppsala som har packat om och ändrat bäst-före-datum på köttfärsen. Men jag har aldrig köpt köttfärs där eller någon annanstans. "Han är så härligt osvensk som alltid kör utan bilbälte". "Vilken härligt osvensk el-installation , ingen s-märkning där inte utan han har bara dragit kablarna lite som han vill". "Vilket härligt osvenskt hotell , det vimlade av kackelackor på rummet".
Men så enkelt är det inte. Osvensk är bara positivt i vissa sammanhang. Sånt som rör kultur och mentalitet och "flum" skulle man kunna säga. "Vilken härligt osvensk fest". Osvensk fest är det när alla dansar och är glada utan att vara aspackade? "Den här författaren har skrivit en så härligt osvensk roman". "Det var karneval i Norrköping igår , vilken härligt osvensk stämning". Jag har faktiskt varit på karneval i Norrköping. Det var världens kortaste karnevalståg och kryllade av aspackade människor dessutom var det ordentligt mycket kallare och regnigare än på karnevalen i Sydspanska Cadiz.
Talar man däremot om viktiga saker som säkerhet är inte osvensk positivt. "Vilken härligt osvensk kötthantering min ICA-butik har". Här kan jag faktiskt berätta att min ICA-butik är en av tre i Uppsala som har packat om och ändrat bäst-före-datum på köttfärsen. Men jag har aldrig köpt köttfärs där eller någon annanstans. "Han är så härligt osvensk som alltid kör utan bilbälte". "Vilken härligt osvensk el-installation , ingen s-märkning där inte utan han har bara dragit kablarna lite som han vill". "Vilket härligt osvenskt hotell , det vimlade av kackelackor på rummet".
Etiketter:
kulturskillnader
fredag, mars 14, 2008
språkliga felsägningar och lustiga uttryck
Jag har förut skrivit om språkliga missar och fått ganska roliga kommentarer från folk som gjort kul fel när dom pratat främmande språk. Det finns ju en hel del ord som liknar varandra och det kan bli kul felsägningar. Min svenska klasskompis i Sevilla skulle beställa kyckling på restaurang. Kyckling heter pollo på spanska , min klasskompis råkade säga polla som är namnet på en kroppsdel som bara män har. En annan klassiker är fransmannen som beställer katter på ett spanskt kafé. Kaka heter nämligen gateau på franska men gato på spanska betyder katt.
Två andra ord som folk då och då förväxlar på spanska är cajon och cojon det första ordet betyder låda och det andra testikel/balle. Så det kan ju bli lite märkligt om man förväxlar dom. En fransk klassiker jag har hört är att man beställer gift när man vill ha fisk på restaurang. Gift heter nämligen poison och fisk heter poisson på franska. Ordet gift kan ju ha två minst sagt olika betydelser i det svenska språket. Något en kompis från England som bodde i Sverige tyckte var ganska kul.
Jag tänkte på att det är ju inte bara när man pratar främmande språk man kan säga lustiga saker. Även svenska dialekter kan innehålla uttryck som låter lite underliga för den som inte hört det förut. Vissa personer kan omedvetet använda uttryck som låter underligt i omvärldens öron.
Jag har en släkting som envisas med att säga mancho istället för macho. Hon hävdar att det heter så efter som det har med man att göra. Men dom flesta tycker nog det låter märkligt. Samma släkting kallar också foder i jackor , skor och liknande för luder. Är det luder i vinterjackan låter ju onekligen en smula märkligt. För dom flesta har ordet en helt annan innebörd än foder i kläder. När jag jobbade i hemtjänsten hörde jag ibland uttryck som dom äldre använde som lät lite lustiga. Bland annat hörde jag flera gånger ordet runka användas istället för skaka. Han runkade på huvudet. Kanske inget dom flesta yngre skulle säga. En tant sa att hon skulle rusta mat istället för laga mat.
Så nu tänkte jag efterlysa felsägningar som ni hört om eller gjort själv när ni talat främmande språk eller lustiga svenska uttryck ni hört.
Två andra ord som folk då och då förväxlar på spanska är cajon och cojon det första ordet betyder låda och det andra testikel/balle. Så det kan ju bli lite märkligt om man förväxlar dom. En fransk klassiker jag har hört är att man beställer gift när man vill ha fisk på restaurang. Gift heter nämligen poison och fisk heter poisson på franska. Ordet gift kan ju ha två minst sagt olika betydelser i det svenska språket. Något en kompis från England som bodde i Sverige tyckte var ganska kul.
Jag tänkte på att det är ju inte bara när man pratar främmande språk man kan säga lustiga saker. Även svenska dialekter kan innehålla uttryck som låter lite underliga för den som inte hört det förut. Vissa personer kan omedvetet använda uttryck som låter underligt i omvärldens öron.
Jag har en släkting som envisas med att säga mancho istället för macho. Hon hävdar att det heter så efter som det har med man att göra. Men dom flesta tycker nog det låter märkligt. Samma släkting kallar också foder i jackor , skor och liknande för luder. Är det luder i vinterjackan låter ju onekligen en smula märkligt. För dom flesta har ordet en helt annan innebörd än foder i kläder. När jag jobbade i hemtjänsten hörde jag ibland uttryck som dom äldre använde som lät lite lustiga. Bland annat hörde jag flera gånger ordet runka användas istället för skaka. Han runkade på huvudet. Kanske inget dom flesta yngre skulle säga. En tant sa att hon skulle rusta mat istället för laga mat.
Så nu tänkte jag efterlysa felsägningar som ni hört om eller gjort själv när ni talat främmande språk eller lustiga svenska uttryck ni hört.
Etiketter:
språk
tvättråd med brasklapp
Eftersom det skrivs och diskuteras en hel del om det kommande presidentvalet i USA tänkte jag att jag skulle återvinna en gammal bild som jag hade med på min gamla blogg i april -2006. Då fick jag den i ett mail av en kompis. Det är en brasklapp instoppad bland tvättråden. Det är ett amerikanskt företag som säljer kläder i Frankrike som skrivit brasklappen och översättningen finns under bilden. Idag är inte Sarkozys popularitet på topp så kanske ett och annat franskt företag som säljer kläder utomlands har lust att stoppa in en liknande brasklapp på sina tvättråd.
En brasklapp har fått sitt namn från biskop Hans Brask som satt i riksdagen år 1517, när man beslöt att straffa förrädaren biskop Gustav Trolle och riva fästningen Stäket. Det berättades dock att Brask i hemlighet stack en lapp under sitt sigill, där han protesterade mot beslutet. På lappen stod det: "Härtill är jag nödd och tvungen". Brask menade att han blivit tvingad att vara med om beslutet.Tre år senare vid rättegången som föregick Stockholms blodbad sägs det att Biskop Brask klarade sig undan dödsdomen, genom att plocka fram sin lapp ur sigillet.

En brasklapp har fått sitt namn från biskop Hans Brask som satt i riksdagen år 1517, när man beslöt att straffa förrädaren biskop Gustav Trolle och riva fästningen Stäket. Det berättades dock att Brask i hemlighet stack en lapp under sitt sigill, där han protesterade mot beslutet. På lappen stod det: "Härtill är jag nödd och tvungen". Brask menade att han blivit tvingad att vara med om beslutet.Tre år senare vid rättegången som föregick Stockholms blodbad sägs det att Biskop Brask klarade sig undan dödsdomen, genom att plocka fram sin lapp ur sigillet.
This is a clothing label from a small American company that sells their product in France.
Here's the translation of the French part of the label.
- Wash with warm water.
- Use mild soap.
- Dry flat.
- Do not use bleach.
- Do not dry in the dryer.
- Do not iron.
- We are sorry that Our President is an idiot.
- We did not vote for him.
torsdag, mars 13, 2008
gravido?
Operationen som jag skrev om gick bra. Jag är hemma och mår bra. När man är på sjukhus (och hos tanläkaren och frisören) läser man ofta deras inte helt nya veckotidningar i väntrummet. Jag fick en trave veckotidningar vid min säng för det var en del väntetid.
Läste en artikel om att resa utomlands som gravid. Lite om vad man skulle tänka på och en intervju med ett par som varit i Karibien. Man fick också veta vad gravid hette på olika språk. Jag hajade till lite då det i artikeln påstod att det heter gravido på spanska. Förmodligen skulle ingen spanskspråkig person förstå det ordet. Vet att alla inte kan spanska men jag tycker att den som skrivit artikeln borde kunnat gjort så mycket research att han eller hon kollade ett lexikon.
Heter det stolo , bordo , gräsklipparo , trädgårdo också? Spanska vore ju ett väldigt enkelt språk att lära sig som svensk om det bara var att lägga till ett o efter svenska ord.
Gravid heter embarazada på spanska. Alltså inte ens i närheten av gravido.
Dom andra orden jag lag till ett o efter ligger också långt från det spanska ordet. Stol heter silla , bord - mesa , gräsklippare - cortacésped och trädgård heter jardin.
Läste en artikel om att resa utomlands som gravid. Lite om vad man skulle tänka på och en intervju med ett par som varit i Karibien. Man fick också veta vad gravid hette på olika språk. Jag hajade till lite då det i artikeln påstod att det heter gravido på spanska. Förmodligen skulle ingen spanskspråkig person förstå det ordet. Vet att alla inte kan spanska men jag tycker att den som skrivit artikeln borde kunnat gjort så mycket research att han eller hon kollade ett lexikon.
Heter det stolo , bordo , gräsklipparo , trädgårdo också? Spanska vore ju ett väldigt enkelt språk att lära sig som svensk om det bara var att lägga till ett o efter svenska ord.
Gravid heter embarazada på spanska. Alltså inte ens i närheten av gravido.
Dom andra orden jag lag till ett o efter ligger också långt från det spanska ordet. Stol heter silla , bord - mesa , gräsklippare - cortacésped och trädgård heter jardin.
Etiketter:
språk
Hotel Puerta America
I Madrid finns ett riktigt häftigt hotell som heter Hotel Puerta America där alla våningar är designade. På våning 13 är det japanskt och på våning 11 är det djungeltema. Hotellet har en riktigt bra hemsida med generöst med bilder där man kan gå in och titta på dom olika våningarna. Det är säkert trevligt att bo där. Har aldrig gjort det men hotellets hemsida är kul att kika på.
Hotellets hemsida
Hotellets hemsida
Etiketter:
Spanien
Catedral de Justo
Om man åker ut på den karga kastilianska högplatån ungefär 2 mil öster om Madrid kommer man till det lilla samhället Mejorada del Campo. Egentligen skiljer sig inte samhället särskilt mycket från andra små samhällen i trakten. Fast man har en stor och märklig turistattraktion , Catedral de Justo.
1961 fick Justo Gallego Martinez en bonde och före detta munk i trakten en uppenbarelse från Jesus. Sen dess har han byggt på katedralen, oftast 12 timmar om dagen , alla dagar utom söndagar. Han bor alldeles i närheten och lever på donationer han får och sin pension. Han har också sålt av mark han ärvt för att finansiera sitt bygge. Tydligen har han varken använt ritningar eller maskiner i skapandet av sin katedral utan alla är gjort med enklare verktyg. Bygget har blivit välsignat av en biskop och det är tydligen nödvändigt för att få kalla det katedral. Så många andra intressen än katedralbygget och att gå i kyrkan på söndagar har han inte enligt en intervju jag läste. Men han håller på Real Madrid och tittar på fotboll ibland sa han.
Personligen tycker jag det finns andra ställen utanför Madrid som jag nog i första hand skulle rekommendera någon som besöker området. Men visst har man tid och är intresserad kan katedralen vara värt ett besök. Med all respekt för Justo Gallego så har jag personligen nog lite svårt att förstå hur man så fanatiskt kan engagera sig i något vad det än är. Men visst är både katedralen och historien bakom ganska fin och lite märklig.

Catedral de Justo
1961 fick Justo Gallego Martinez en bonde och före detta munk i trakten en uppenbarelse från Jesus. Sen dess har han byggt på katedralen, oftast 12 timmar om dagen , alla dagar utom söndagar. Han bor alldeles i närheten och lever på donationer han får och sin pension. Han har också sålt av mark han ärvt för att finansiera sitt bygge. Tydligen har han varken använt ritningar eller maskiner i skapandet av sin katedral utan alla är gjort med enklare verktyg. Bygget har blivit välsignat av en biskop och det är tydligen nödvändigt för att få kalla det katedral. Så många andra intressen än katedralbygget och att gå i kyrkan på söndagar har han inte enligt en intervju jag läste. Men han håller på Real Madrid och tittar på fotboll ibland sa han.
Personligen tycker jag det finns andra ställen utanför Madrid som jag nog i första hand skulle rekommendera någon som besöker området. Men visst har man tid och är intresserad kan katedralen vara värt ett besök. Med all respekt för Justo Gallego så har jag personligen nog lite svårt att förstå hur man så fanatiskt kan engagera sig i något vad det än är. Men visst är både katedralen och historien bakom ganska fin och lite märklig.
Catedral de Justo
Etiketter:
Spanien
måndag, mars 10, 2008
ny operation
Jag skrev tidigare om att jag opererat ett knä efter att haft långvariga besvär med knäna. Idag fick jag tid för operation av det andra knät. Känner mig jätteglad. För första operationen var verkligen lyckad och nu hoppas jag möta våren och sommaren frisk och rörlig i knäna. Redan på torsdag ska jag sövas och man ska in och rota i mitt knä. Känns skönt att få det gjort så snart även om jag är lite nervös och önskar att jag kunde snabbspola tiden så det blir fredag, dagen efter (förhoppningsvis lyckad) operation.
Etiketter:
blandat krafs
fulindier och fulkina
Jag var och åt lunch på en indisk restaurang idag. Ganska okey mat men lite smaklöst och alla rätter smakade ungefär likadant. Jag hade gärna blivit serverad lite mer välkryddad mat. Varför ska det vara så knepigt att hitta en indisk restaurang vars mat smakar som på plats i Indien , eller åtminstone som på en indier i London?
Samma sak med kinesisk mat. Dom flesta kinakrogar i Sverige (och många andra länder) är så kallade "fulkina". Visst får man mycket mat för ganska lite pengar och den kan vara väldigt god men sällan särskilt välkryddad. Inte smakar det som i Kina heller. Fast jag har fått tips om en "finkina" dit kineser går och äter och maten smakar mer som på plats i Kina. Har dock inte besökt den än. Så är det något med kinakrogar och alkisar. Vet inte om kinakrogar ofta har billig öl eller inte är så noga hur fulla dom som blir serverade är. På väldigt många kinakrogar finns ett gäng stammisar som brukar vara allt från lätt till gravt alkoholiserade. Det kan väl inte vara så att vissa efter ett antal glas får våldsamt sug efter en vårrulle och lite stekt ris och därför ser till att befinna sig på en kinakrog?
Samma sak med kinesisk mat. Dom flesta kinakrogar i Sverige (och många andra länder) är så kallade "fulkina". Visst får man mycket mat för ganska lite pengar och den kan vara väldigt god men sällan särskilt välkryddad. Inte smakar det som i Kina heller. Fast jag har fått tips om en "finkina" dit kineser går och äter och maten smakar mer som på plats i Kina. Har dock inte besökt den än. Så är det något med kinakrogar och alkisar. Vet inte om kinakrogar ofta har billig öl eller inte är så noga hur fulla dom som blir serverade är. På väldigt många kinakrogar finns ett gäng stammisar som brukar vara allt från lätt till gravt alkoholiserade. Det kan väl inte vara så att vissa efter ett antal glas får våldsamt sug efter en vårrulle och lite stekt ris och därför ser till att befinna sig på en kinakrog?
Etiketter:
mat och dryck
spanska parlamentsvalet
Som jag trodde vann spanska socialdemokraterna PSOE valet. Dom fick 169 mandat och högerpartiet PP fick 154 mandat av kongressens 350. Så PSOE får ingen egen majoritet utan får regera med stöd av småpartier. Valdeltagandet blev också större än väntat 75.3%. Kanske spelade mordet på en före detta socialistisk politiker i Baskien i fredags roll. Efter mordet avbröt dom stora partierna sina valkampanjer och den mördade politikern Isaías Carrascos änka och dotter uppmanade spanjorerna att gå och rösta för att hedra hans minne.
Jag har ju mest bloggat om spanskt vardagsliv och hur det är att bo i Spanien. Spansk politik tillhör inte det området där jag varken har stort intresse eller större kunskaper. Fast eftersom jag läser spanska tidningar så har jag så klart lite koll på dom olika partierna , deras åsikter och kandidater.
Kan rekommendera Spanienbloggen och spanska tidningar på nätet om man vill läsa mer om spanska valet. Vill man grotta ner sig i röstsiffror är kanske spanska valmyndighetens hemsida något.
Jag har ju mest bloggat om spanskt vardagsliv och hur det är att bo i Spanien. Spansk politik tillhör inte det området där jag varken har stort intresse eller större kunskaper. Fast eftersom jag läser spanska tidningar så har jag så klart lite koll på dom olika partierna , deras åsikter och kandidater.
Kan rekommendera Spanienbloggen och spanska tidningar på nätet om man vill läsa mer om spanska valet. Vill man grotta ner sig i röstsiffror är kanske spanska valmyndighetens hemsida något.
Etiketter:
Spanien
söndag, mars 09, 2008
bloggträff
Jag har blivit otroligt dålig på att blogga. Har väl inte så mycket att skriva om just nu heller utan det blir lite fulblogg.
Träffade en annan bloggare i fredags. Alltid kul att träffa någon vars blogg man läst länge. Nu var det här inte första utan , andra gången , jag träffade Johanna och det var hur trevligt som helst. Hoppas vi kommer att ses flera gånger. Hoppas också att jag i framtiden får möjlighet att träffa flera bloggkompisar. Skulle vara hur kul som helst. Johanna gjorde en intervju med mig om att vara mamma till ett autistiskt barn. Fast det var ett skolarbete så den kommer inte att finnas publicerad och gå att läsa någonstans.
På fredags kvällen var jag på Fredrik Lindströms enmansshow "Svenskar är också människor". Kul och sevärt. Påminde en hel del om hans TVprogram "Världens modernaste land".En hel del av det han pratade om var väldigt träffande och man skrattade igenkännande.
Träffade en annan bloggare i fredags. Alltid kul att träffa någon vars blogg man läst länge. Nu var det här inte första utan , andra gången , jag träffade Johanna och det var hur trevligt som helst. Hoppas vi kommer att ses flera gånger. Hoppas också att jag i framtiden får möjlighet att träffa flera bloggkompisar. Skulle vara hur kul som helst. Johanna gjorde en intervju med mig om att vara mamma till ett autistiskt barn. Fast det var ett skolarbete så den kommer inte att finnas publicerad och gå att läsa någonstans.
På fredags kvällen var jag på Fredrik Lindströms enmansshow "Svenskar är också människor". Kul och sevärt. Påminde en hel del om hans TVprogram "Världens modernaste land".En hel del av det han pratade om var väldigt träffande och man skrattade igenkännande.
onsdag, mars 05, 2008
grisfötter mot rynkor
Nu har jag faktiskt inga rynkor än och det beror varken på flitigt användade av anti-rynkkräm eller botox. Antirynkkräm använder jag inte ens varje vecka och botox har jag aldrig provat och kommer knappast att prova heller. Kanske är det för att jag har bra anti-rynk-gener eller för att jag är vegetarian eller så är jag ännu inte tillräckligt gammal för rynkor eller något annat.
Många provar eller har provat alla möjliga medel för att slippa rynkor. Läste det här att om man äter grisfötter ska man slippa rynkor.
Grisfötter är rikt på proteinet kollagen som finns i bindväv som till exempel huden. Ämnet finns numera i flera skönhetsprodukter mot åldrande.Kollagen hjälper din kropp att bevara fukten. Ditt hår och din hud mår bättre påstås det. Fast måste det vara just fötterna? Går det inte bra att äta vilken del av grisen som helst?
Himi Okajima som driver restaurang Haka Tonto i New York har 39 rätter på menyn och 33 av dom innehåller grisfötter.
Om du börjar äta kollagen när du är 30 så kommer du att se yngre ut när du är 40 påstår Himi Okajima.
Nja jag vet inte. Grisfötter är nog inget jag någonsin kommer att äta. Tvivlar på att det smakar särskilt bra och dessutom äter jag varken kött eller fisk. Har inte en tanke på att sluta äta vegetariskt. Tror att jag heller blir rynkig istället. Ser inte så gott ut på bilden jag hittade och jag har svårt att tänka mig att man kan laga till det så det ser aptitligt ut om jag ska vara ärlig.

Många provar eller har provat alla möjliga medel för att slippa rynkor. Läste det här att om man äter grisfötter ska man slippa rynkor.
Grisfötter är rikt på proteinet kollagen som finns i bindväv som till exempel huden. Ämnet finns numera i flera skönhetsprodukter mot åldrande.Kollagen hjälper din kropp att bevara fukten. Ditt hår och din hud mår bättre påstås det. Fast måste det vara just fötterna? Går det inte bra att äta vilken del av grisen som helst?
Himi Okajima som driver restaurang Haka Tonto i New York har 39 rätter på menyn och 33 av dom innehåller grisfötter.
Om du börjar äta kollagen när du är 30 så kommer du att se yngre ut när du är 40 påstår Himi Okajima.
Nja jag vet inte. Grisfötter är nog inget jag någonsin kommer att äta. Tvivlar på att det smakar särskilt bra och dessutom äter jag varken kött eller fisk. Har inte en tanke på att sluta äta vegetariskt. Tror att jag heller blir rynkig istället. Ser inte så gott ut på bilden jag hittade och jag har svårt att tänka mig att man kan laga till det så det ser aptitligt ut om jag ska vara ärlig.
Etiketter:
blandat krafs
citronblomma
I förra inlägget tvekade jag mellan en bild av en citronblomma eller apelsinblomma. Så nu får citronblomman ett eget inlägg. Jag har förresten stoppat ner några citronkärnor i en kruka och ett litet grönt skott har precis kommit upp. Får se om det i framtiden blir citronblommor och citroner i mitt vardagsrum. Vore kul men jag tror det är svårt och jag är verkligen inte den bästa blomskötare man kan tänka sig heller. Brukar glömma dom alltför ofta.
Etiketter:
natur
tisdag, mars 04, 2008
ordlös onsdag - azahar
Mer ordlösa bilder hos Krokofanten
Den som är intresserad hittar även bild på citronblomman eller bara kika på inlägget ovanför det här.
Etiketter:
ordlös onsdag
lära sig språk vid utlandsflytt
Det här med att lära sig språket om man bor i ett annat land har varit en ständigt återkommande diskussion på olika utlandssvenskar eller före detta utlandssvenskars bloggar. Hur bra behöver man lära sig språket? När talar man flytande? När kan man ett språk?
Även om det bor gott om svenskar på vissa ställen i Spanien som knappt talar spanska som ibland har bott där i årtionden hela eller delar av året. Om man bor i ett område med bara svenskar är det ganska lätt att bara umgås med andra svenskar , gå till svensk läkare och tandläkare , gå till svensk bank, bilmekaniker eller möbelhandlare och handla i svenska affärer. Om man skulle vilja alltså.
Fast jag tror att dom flesta svenskar som bor i länder som Spanien , Italien, Frankrike eller Tyskland en eller ett par år vill lära sig dom lokala språken. Det förväntas nog också av omgivningen.
Bor man däremot i länder som till exempel Indonesien , Japan , Kina eller Saudiarabien en eller ett par år uppfattas det av omgivningen som helt normalt att knappt lära sig ett ord på dom lokala språken. Kanske gör många inte ens ett försöka.
Ryssland skulle jag tro hamnar någonstans mellan. Där försöker nog många lära sig och det förväntas också mer än om man bor i Kina men inte lika mycket som om man bor i Tyskland.
Nu generaliserar jag naturligtvis enormt och jag kanske har helt fel. I så fall är det bara att protestera. Det här var bara lite lösa funderingar som jag egentligen inte har något fakta bakom utan bara en känsla. Så förstår jag naturligtvis att det är mycket lättare för en svensk att lära sig tyska än japanska. Men det kan ändå inte vara omöjligt för det finns ju svenskar som kan språk som japanska , kinesiska och arabiska.
Även om det bor gott om svenskar på vissa ställen i Spanien som knappt talar spanska som ibland har bott där i årtionden hela eller delar av året. Om man bor i ett område med bara svenskar är det ganska lätt att bara umgås med andra svenskar , gå till svensk läkare och tandläkare , gå till svensk bank, bilmekaniker eller möbelhandlare och handla i svenska affärer. Om man skulle vilja alltså.
Fast jag tror att dom flesta svenskar som bor i länder som Spanien , Italien, Frankrike eller Tyskland en eller ett par år vill lära sig dom lokala språken. Det förväntas nog också av omgivningen.
Bor man däremot i länder som till exempel Indonesien , Japan , Kina eller Saudiarabien en eller ett par år uppfattas det av omgivningen som helt normalt att knappt lära sig ett ord på dom lokala språken. Kanske gör många inte ens ett försöka.
Ryssland skulle jag tro hamnar någonstans mellan. Där försöker nog många lära sig och det förväntas också mer än om man bor i Kina men inte lika mycket som om man bor i Tyskland.
Nu generaliserar jag naturligtvis enormt och jag kanske har helt fel. I så fall är det bara att protestera. Det här var bara lite lösa funderingar som jag egentligen inte har något fakta bakom utan bara en känsla. Så förstår jag naturligtvis att det är mycket lättare för en svensk att lära sig tyska än japanska. Men det kan ändå inte vara omöjligt för det finns ju svenskar som kan språk som japanska , kinesiska och arabiska.
Etiketter:
språk
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)